'Bilder från Göteborgs Naturhistoriska museum tagna som övningsuppgift av fotografer på Göteborgs Stads yrkesskolor: :: :: 2 st småvesslor nedanför trave ved och ormbunksväxt. Del av ''smådiorama'' utsälld i valsalen tills in på 1980-talet, ca. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6953:1-53.'
Från 299 kr
Vägstation W13, Älvdalen. Garagebyggnad i två våningar. Kontor eller eventuellt bostäder i övervåningen. På garageplan stenkross, Arbrå, och motorvält, Munktell. Två personbilar. Till vänster förrådsbyggnad. Manskapsvagn framför byggnaden. Bensinpump (drivmedelspump). Upplag av ved.
Åsmundshyttan nummer 6:s "Mattsas" fäbodstuga. Stugan var belägen cirka 100 meter söder om Åsmundshyttan nummer 8:s fäbodvall. Stugan revs omkring 1942 och kördes upp till Hofors för att kapas till ved.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Hällesås 1:50. Hus nr: 549D4015. Benämning: fritidshus och gäststuga. Kvalitet, bostadshus: god. Kvalitet, gäststuga: mycket god. Material: trä. Övrigt: ligger mycket fint men ved och brädor förtar intrycket. Tillfartsväg: framkomlig.
Innegård. Här ligger ved att kapa, intill uthusen. Äldre bebyggelse. Miljö. Fotografens anteckningar: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivning finns på Arboga Museum.
Sannolikt är det ladans södra gavel vettande mot grannparten som vi ser. Här har astäuen, grannen, huggen ved och troligen uttjänta byggnadsdelar som skall bli ved. T v syns hörnet av en vedbod och där har Masse ställt upp en fin liten pall på en bock e dyl. Bakom vedboden anar man en byggnad med dåligt faltak. Det är troligen tröskhuset som stått mot ladan och som nu är under rivning. Se Bild 1060!
Monarks gengasdrivna lastbil. Den vanligaste formen av gengaskonvertering var, som här, att aggregatet monterades bakpå bilen, i form av en hög tunna där ved eller kol omvandlades till gengas. Även frontomonterade aggregat fanns, liksom sådana som drogs på släp efter bilen. Först fyllde man ”tanken” med ved eller kol. Sedan tändes brasan med hjälp av en fläkt som skapade drag. Man väntade tills temperaturen blev hög nog för pyrolysen att komma igång, vilket krävdes för att starta motorn. Kolmonoxid är den aktiva delen av gengas och den är extremt giftig.
Ångfartyget "Vira" förtöjd vid en kaj i närheten av Gasklockorna (till höger i bild). På däck på däck står en man och en annan man står på kajen. Akterut syns en stor hög med ved. I bakgrunden syns ångfartyget Poseidon (se bild XLM.B5002).
Arne Persson i Kårehamn, vårdkasen drages upp. En vårdkase (i östra Sverige och i Finland böte) är en signaleld. Den ingick i ett enkelt optiskt signalsystem och bestod av träspiror som ved som placerades på en väl synlig höjd med sikthåll till nästa vårdkase, så att de brinnande kasarna på så sätt bildade en kedja av signaleldar. Källa Wikipedia.
Sjunkna pråmar och pråmekor i Långsjön,, vilka blir synliga endast vid mycket lågt vattenstånd. Ännu fram på 1900-talet gick pråmarna i fraktfart på Långsjön. De tillhörde slutligen Trafik AB Långsjön. De drogs av en liten ångslup, Undine. Man fraktade skogsprodukter, ved, props, träkol, bräder, plank, fin sand, torv etc.
Här ser vi ladugården skymta från trädgården, Bild 1007 är bättre. Men här ser vi att det fanns en bod under faltak mot gränsen till grannparten, den part som flyttades upp till ett nytt gårdsläge, se Bild 996-1004. Det är svårt att bedöma vad boden innehållit, ved- och redskapsbod är troligt.
Masse har tagit en bild av vedbacken med grenved till vänster och förmodligen gammalt odugligt virke stående till höger. Om hela resvirkesboden varit vedbod är svårt att avgöra, men det verkar så iom att det bara tycks vara dörrar på mitten. Längre tillbaka hade man sällan vedbodar. Man slarvade med veden och hade sällan tillräckligt med ved hemma.
Stubbar togs i regel till vara för att användas som ved, trots det stora arbetet att dela dem i lagom stora bitar. De fick ofta ligga några år så att jorden rann av dem, innan de sågades och höggs upp. Masse har medvetet tagit bilden så att den fina gårdsmiljön i bakgrunden och även landskapet kom med.
Masse var nog lite imponerad av den nya ladugården och tog många bilder. Här ser vi den nya ladugårdsvinkeln. Kvar av de gamla byggnaderna stod bara en vedbod i resvirke med faltak, vedtravar syns t h, liksom en sågbock och en del sågad ved. Ett brunnshus med toppigt tak pryder gården. En vässten står vid tunen, inte långt ifrån brunnen.
Bulbyggnaden innehåller vedbod, sannolikt innanför gaveln, mot vilken ved står på tork. Vad dörren i mitten går till är oklart. T h finns ett lammhus med hoimd. Man har i senare tid höjt byggnaden lite med ett loft i resvirke, vars brädklädnad man dragit ner till bjälklaget. Denna byggnad har stått kvar i förfallet skick ända in på 2000-talet.
En scoutledare står vid en trave staplad ved med stenar på toppen, en fågel sitter på ett spett över stenarna. Bredvid scoutledare står flera barbröstade pojkar, en pojke håller en död fågel i handen. En pojke skopar upp vatten från en hink till en kastrull. I bakgrunden syns träd och buskar.
En scoutledare står vid en trave staplad ved med stenar på toppen, en grillad fågel sitter på ett spett över stenarna. Bredvid scoutledare står flera barbröstade pojkar, en pojke håller en död fågel i handen. I bakgrunden syns träd och buskar.
Stockholms Strandvägskajen en höst på 1890-talet. Roslags- och finnskutor med ved ligger i dubbla och tredubbla rader. Den här ännu ruckliga och oordnade delen av Strandvägen var lämplig för vedgårdar (närmast Nybroviken). Märk den bortre delen som redan fått alléer och ståtlig bebyggelse.
Larsagården var en köpmansgård som hade timmer, spannmål, stenkol och ved, med en brygga ut i sjön. Ett barn Magnus ärvde över 100000kr och övertog rörelsen, men blev utfattig efter ett par år. Blev gift med en skönhet från Malmö. Från henne reste han till amerika utfattig. Frun stod sedan i cigaraffär i Malmö, Gustav Adolfs torg, H Vemmenhögs härad,10530.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.