Det här är en klassisk Massebild där han avbildat de båda Kauparveparterna väl synliga i det öppna landskapet. Masse har stått på åkern på andra sidan landsvägen vid Kotorget och fått med bandtunen i förgrunden och parternas slantunar där bakom. När parterna flyttades upp hit, byggde man på traditionellt vis alla ladugårdsbyggnaderna framför manbyggnaderna, se Bild 924-927. Efter bara drygt 30 år rev man dessa och byggde nya stora ladugårdar i sten bakom respektive vid sidan om manbyggnaderna. Manbyggnaderna är stora och har både bakbyggen och flyglar, vilket är ganska ovanligt, i regel har man antingen det ena eller det andra. Till vänster ser vi Lars Petterssons, numera Andreas Petterssons part och till höger Jakob Larssons.
Från 299 kr
Grimskär. På 1560-talet anlades på Grimskär en skans, vilken i 1611 års krig under överste Lars Bubbs befäl verksamt hindrade danska flottans rörelser. Skansen byggdes om 1622-23 och förstärktes ytterligare år 1688 samt ingick sedermera som en viktig del i de storartade förslag till Kalmars befästande, som uppgjordes under senare hälften av 1700-talet. På holmen byggdes 1837 en fyr. Fyren byggdes om och förbättrades 1865 och 1879 till en kombinerad fyr och lotsutkik. 1931 lades lotsverksamheten ner och 1940 ersattes fyren av en ny fyr i Kalmarsund. Ett år senare revs det gamla fyrtornet. 1943 anlades en underjordisk minstation under skansen. Stationen hade 11 mans besättning som samsades på 50 m². Minorna var utlagda i Kalmarsund och färjan mellan Kalmar och Färjestaden passerade dagligen, besättningen ovetandes om denna minering, tills den sista färjan avgick den 30 september 1972, samma dag som Ölandsbron invigdes. Bernt Ohlson var chef för minstationen mellan 1965 och 1985. Minstationen avvecklades 1988. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Översänder härmed fotografi av en postkupé. Icke för att visa mig själv, ehuru jag står i öppna dörren.Däremot vill jag berätta om postvagnen. Den utgjordes av en ombyggd 3 kl. pass-vagn. Den osynliga delen av vagnen innehöll tvenne passagerarekupéer. Genom överenskommelse med tågpersonalen använde vi pass-kupéerna att placera paketsäckar i. Hade vi något utrymme kvar, då vi kommo till Sundbyberg, upptogs alla utrymmen där. En firma tillverkade smörja mot tagelmask och skickade massor av paket omkring i hela vårt land. Kortet är en obetydlig sak och torde ha ringa betydelse för Postmuseet. Användningen av pass-kupéerna visar emellertid billiga pakettransporter. Samarbetet mellan post- och järnväg var gott på den tiden. Det var en otäckt kall postkupé att åka i under vintern ! Stockholm den 30 januari 1961. Med högaktning Tore Pihl
Grimskär. På 1560-talet anlades på Grimskär en skans, vilken i 1611 års krig under överste Lars Gubbs befäl verksamt hindrade danska flottans rörelser. Skansen byggdes om 1622-23 och förstärktes ytterligare år 1688 samt ingick sedermera som en viktig del i de storartade förslag till Kalmars befästande, som uppgjordes under senare hälften av 1700-talet. På holmen byggdes 1837 en fyr. Fyren byggdes om och förbättrades 1865 och 1879 till en kombinerad fyr och lotsutkik. 1931 lades lotsverksamheten ner och 1940 ersattes fyren av en ny fyr i Kalmarsund. Ett år senare revs det gamla fyrtornet. 1943 anlades en underjordisk minstation under skansen. Stationen hade 11 mans besättning som samsades på 50 m². Minorna var utlagda i Kalmarsund och färjan mellan Kalmar och Färjestaden passerade dagligen, besättningen ovetandes om denna minering, tills den sista färjan avgick den 30 september 1972, samma dag som Ölandsbron invigdes. Bernt Ohlson var chef för minstationen mellan 1965 och 1985. Minstationen avvecklades 1988. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Varbergs stadshus och -hotell uppfört 1902 vid Kungsgatan längs torget under Nilssons ledning utifrån arkitekt Ola Andersons ritningar. Initiativet till byggnaden togs av politikern och organisten Alfred Lundgren som lämnade in en motion till Stadsfullmäktige 1898 om ett stadshotell. Med butiker i gatuplan skulle det kunna bli inkomstbringande, menade han och huset borde även rymma en stor festsal för olika möten och evenemang. Ingenjör Hugo Gerlach, ordförande i Stadsfullmäktige, såg till att stadens första offentliga elverk installerades i källaren. I Varbergsposten den 30 september 1902 återges att särskilt tack riktades ”[…] åt byggmästare Nilsson för det högst förtjänstfulla sätt varpå han fullgjort sitt åtagande, och ej minst för hans omtanke att för specialarbeten anlita de skickligaste fackmän”. Byggnaden benämndes som Stadshus fram till 1954, då stadsförvaltningen flyttade till det gamla Läroverket, och därefter har kallats Stadshotellet.
Medaljutdelning vid III distriktet 1916. Troligen rör det sig om utdelning av N.O.R. för Nit och Redlighet i statens tjänst i 30 år, av bilden att döma. 1. Stationsförman Börjesson 2. stationskarl 1107 AP Tranér 3. stationskarl 1978 R. Grahn 4. valk. 7511 A. H:son Wallin 5. bgm Leveau 6. e.o. murarförman 6149 Jöns Olsson 7. banvakt 4056 G. Wickman 8. underinspektör A. F. Kull 9. gasverksförman O. L:son Lindgren 10. överinspektör N. A. Ewald 11. stationskarl 1106 S. M. Nilsson 12. banvakt 4163 S. J. A. Andersson 13. förrådsförvaltare N. A. Borgström 14. banvakt 4162 B. M. Abrahamsson 15. E.c. valk. 8739 Jöns Kjäll 16. bandirektör E. R. L. Smitt 17. fdm J. A. Kroon 18. distriktschef P. Sundberg 19. maskindirektör N. C. A. Carlquist 20. tgm 14 L. J:son Dahlberg 21. trafikdirektör C. E. Ström 22. trafikinspektor S. A. G. Brovall 23. tgm 13 N. P. Granath 24. maskiningenjör Hj. A. Lenström 25. mins E. T. Lindegren 26. stationsförman 1010 C. P:son Lundahl 27. byråassistent K. E. A. Martin 28. lokförare P. J:son Ahlström 29. E.o. vstm C. A. Askeroth 30. fräsaren F. A. Dahl 31. banvakt 4238 F. A. Gustavsson 32. stationsmästare D. A. C:son Uhrfeldt.
"Statars Johan". Johan Andrew Andersson Bremon, född 3/10 1865, utv. 1888 till USA. Bilden från Connecticut hemförde Johan Julin, som besökte honom på hans lantställe. Enligt Julin arbetade J. A. först som dräng, tog sedan arrende och skaffade slutligen egen gård. Vid den tid då kortet togs hade han c:a 50 tunnland, 30 kor och 4 hästar. 5 timmars tågresa från New York. Familjen Bremon: Anders Andersson f. 20/4 1833 Lotta Nilsdotter f. 20/1 1839 Deras barn: Anders Gustaf f. 31/5 1863 Elisabeth f. 18/11 1880. I N. Amerika 1902-08 Mathilda f. 30/6 1878. I N. Amerika 1896-08 Augusta N. Amerika 1893 Kristina N. Amerika 1893 Alfred N. Amerika 1892 Åtta av de nio barnen reste till Amerika. Betty och Tilda stannade kvar i Sverige efter hemkomsten 1908. (enl. Oskar Hagmans anteckningar). Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Kyrkan i Väckelsång uppfördes 1827-1828 och ersatte en medeltidskyrka som låg cirka 1 kilometer åt nordost. Den gamla kyrkan hade redan 1797 dömts ut . Ritningar till en ny kyrka hade upprättats. Arbetet med igångsättandet av nybygget drog emellertid ut på tiden. Det dröjde dock 30 år tills arbetet med den nya kyrkan tog sin början . Ytterligare nya ritningar beställdes hos Överintendentsämbetet som utarbetades av Jakob Wilhelm Gerss.Församlingen var emellertid inte nöjd med Gerss utformningen av kyrkobyggnaden. Istället önskade man en kyrka i likhet med det ritningsförslag som utförts till den närliggande Nöbbele kyrka som uppfördes under samma tid. Den 6 augusti 1827 lades grundstenen till den nya kyrkan av kronprins Oscar, som gjorde ett uppehåll i Väckelsång på sin färd till Karlskrona.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.