Olyckan på linjen mellan Totebo och Blägda mellan två rälsbussar. Norsholm - Västervik - Hultsfreds Järnvägar, NVHJ Y 13.
Från 299 kr
Urspårning vid Västerviks Pappersbruk. Norsholm - Västervik - Hultsfreds Järnvägar, NVHJ L 904, NVHJ L 915 och NVHJ NN1 1738.
1922 års medaljörer för lång och trogen tjänst vid Norsholm - Västervik - Hultsfreds järnvägar. Här på Västerviks stadshotell.
Banmästare samt banvakter från sträckan mellan Västervik och Överum. I samband med 25-års jubileumet av Norsholm - Västervik - Hultsfreds Järnvägar 1904.
Statens Järnvägar, SJ Np 3032, före detta VÅHJ lok 8 utanför Växjö-Åseda-Hultsfreds Järnvägs lokstall i Växjö.
Rälsbuss med släp på Västervik station. Norsholm - Västervik - Hultsfreds Järnvägar, NVHJ Y0 12 och NVHJ Udf0 191.
Rälsbuss Norsholm - Västervik - Hultsfreds Järnvägar, NVHJ motorvagn X2 och NVHJ G1 301 på väg till Åtvidaberg står framför Västervik station.
Rälsbuss Norsholm - Västervik - Hultsfreds Järnvägar, NVHJ Y 21 skjutes in av de resande till Fårhult station efter motorhaveri.
Norsholm - Västervik - Hultsfreds Järnvägar, NVHJ lok 4, NVHJ godsvagn 227 och NVHJ godsvagn 1286. Växling vid Åtvidabergs Signalfabrik på 1920-talet.
Godståg åker igenom översvämmade Uknadalen på linjen mellan Storsjö och Nelhammar. Norsholm - Västervik - Hultsfreds Järnvägar, NVHJ lok 23.
Verkstadsarbetare från Västervik under en översyn av "Kurir", Norsholm - Västervik - Hultsfreds Järnvägars ångbåt som gick sträckan Storsjö - Edsbruk.
Leveransfoto, Byvalla - Långshyttans Järnväg, BLJ lokomotor 1. Lokomotorn är upplastad på Norsholm - Västervik - Hultsfreds Järnvägar, NVHJ NNs 2411.
Växjö - Åseda - Hultsfreds Järnvägar, WÅHJ lok 4 "Åseda". Ursprungslittera var Växjö - Klavreström - Åseda Järnvägar, WKÅJ lok 4 "Åsheda".
Växjö - Åseda - Hultsfreds Järnvägar, WÅHJ lok 3 "Wärend". Loket är före detta Växjö - Klavreström - Åseda Järnvägar, WKÅJ lok 3 "Wärend".
Växjö - Åseda - Hultsfreds Järnvägar, VÅHJ lok 1 "Kronoberg". Ursprungsbolag var Växjö - Klavreströms Järnväg, WKJ lok 1 "Kronoberg".
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Pappersbruket i Böksholm. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.