Dokumentation av utställningen "Teknikens under för 100 år sedan", Elkraftsmuseet. Monter med elektriska föremål, kaffepanna, strykjärn, locktång, brödrost m.m.Monter kaffepanna strykjärn locktång
Från 299 kr
Fartyget Hjälparen III. Denna bild är sannolikt från Sundsvall, då både TRIO och HJÄLPAREN III hörde hemma där hos Elektriska Svetsnings- och Bogserings AB (J A E Jernberg)
Foto av skyltfönster med reklam för "Volvo", på Centralplan 5. I samma lokal fanns senare AB Norrlands Elektriska. Till höger skymtar Nils Grohmans speceributik. Foto 15 april 1939.
Bredvid en julgran klädd med elektriska ljus och flaggor sitter en kvinna och tittar en bok tillsammans med en flicka och en pojke.
Stationen anlades 1897 och moderniserades 1923 och 1939. 1942 infördes elektriska ljussignaler och vidare tillbyggdes ett spår. En och enhalvvånings byggnad i trä
Första elektriska fordonet passerar Dalälven på linjen mellan Avesta Krylbo och Storvik november 1935. Belysningsstolpe vid stationen syns till väster. SJ D ellok.
Sista stallkarlslaget som tjänstgjorde under ånglokstiden. K. Ljungkvist, J.A. Sten, G. Holmqvist, I. Andersson, H. Zetterberg, G. Andersson, A. Källström. Sedan började de elektriska loken.
Solnavägen 1. Medicinsk läkarstämma på Karolinska institutet. Demonstration av hjärnbarkens elektriska aktivitet på en apa. Fr. v. Dr. I. Petersén, Prof. C. G. Bernhard och Dr. E. Bohn.
Gengasutställning för gengasbilar och gengasaggregat i Tennisstadion på Norra Djurgården. En man bjuder en kvinna på en provtur med den elektriska cykeldroskan.
Första elektriska tåget ankommer Krylbo,nämligen provtåget från Hallsberg, lördagen 29/9 1934 klockan 14,30. Bland deltagarna märktes Överingenjör,Överholm. Statens Järnvägar, SJ Ds 328.
Järnvägen. Elektrifieringen. Det första elektriska lokets ankomst till Falköping 1924. Den civile bredvid loket är Axel Teodor Lindgren. Bredvid står lokf. A.Th. Brandt i uniform. Bortom elektriska loket står ett av S.J:s torrpulverlokomotiv, som i samband med elektifieringen slopades. Längre bort står vattentornet, som snart blev rivet. Fotografiet är taget utanför lokstallarna i Falköping.
S:t Olofs kyrka. Stora ringklockan i S:t Olofs kyrka. Högra linan löpande på det stora hjulet är för den elektriska ringningen och den vänstra linan är till slaghammaren för urverket, som monterats en våning högre. Elektriska ringningen och urverket har gemensam funktion till automatringning vardagar morgon och kväll.
Bilden föreställer O. A. Brodins varv under vintern år 1891, på södra sidan av Gavleån, tidigare kallat Södra varvet. På stapelbädden ligger ångaren ”Axel Johnson” som varvet byggde på beställning av skeppsredaren Axel Johnson. Det var hans och Rederi AB Nordstjernans första nybygge och vid denna tidpunkt var det den största ångare av stål som då byggts i Sverige. Vid fotograferingstillfället var fartyget bara ett stålskelett, men sjösattes i augusti och levererades i oktober samma år. Bygget var försenat och med hjälp av elektrisk belysning på stolpar runt fartyget kunde bygget fortgå både morgnar och kvällar. Till vänster ligger varvets plåtverkstad med en stor skjutbar port på gaveln. Infrusna i ån till höger ligger från höger en ångare, ett barkskepp och en liten skonert.
Bilden föreställer O. A. Brodins varv under vintern år 1891, på södra sidan av Gavleån, tidigare kallat Södra varvet. På stapelbädden ligger ångaren Axel Johnson som varvet byggde på beställning av skeppsredaren Axel Johnson. Det var hans och Rederi AB Nordstjernans första nybygge och vid denna tidpunkt var det den största ångare av stål som då byggts i Sverige. Vid fotograferingstillfället var fartyget bara ett stålskelett, men sjösattes i augusti och levererades i oktober samma år. Bygget var försenat och med hjälp av elektrisk belysning på stolpar runt fartyget kunde bygget fortgå både morgnar och kvällar. Till vänster ligger varvets plåtverkstad med en stor skjutbar port på gaveln. Infrusna i ån till höger ligger från höger en ångare, ett barkskepp och en liten skonert.
Handkolorerat brevkort, "Textilfabriken - Warberg." Skandinaviska Textilfabriks AB grundades av bl a ingenjör Hugo Gerlach och uppfördes 1896-1897. Kvarteret hette då Vävaren. Byggnaden med tre trappstegsgavlar är kontorsbyggnaden och bakom den ligger själva fabriken med sågtandstak som skapar generösa ljusinsläpp. Fabriken hade elektrisk belysning från en ångdriven generator. Viktiga faktorer för fabriksbyggnaden var den lätta konstruktionen med prefabricerade element, minimerad brandrisk och ett arkitektoniskt uttryck som både signalerade modernitet och en stabil, traditionell grund med kontorsbyggnadens slottliknande stildrag. Skorstenen är murad med både rött och gult tegel efter ritningar från Düsseldorf. Fabriken blev en av stadens största arbetsplatser och en där många kvinnor kunde få anställning. 1915 tog Malmö Yllefabriks AB (MYAB) över anläggningen och 1962 etablerade sig SWEDA här. och bidrog därmed till inflyttning och att staden växte.
John Andersson, "Motalakungen kallad", får sägas väl burit upp sitt epitet. Uppvuxen under enkla förhållanden i Dalsland tog omständigheter honom i ungdomen till England. Tillbaka i Sverige öppnade kontakter och tillskansade språkkunskaper för ett entreprenörskap. För en avgörande bekantskap stod brännvinskungen L O Smith, som utsåg Andersson till chef för spritfabriken i Falköping och senare för Motala spritfabrik, som han kom att överta i början av 1880-talet. Fabriken gav stora inkomster och bringade utrymme för nya företag. Pappersbruk, vadd- respektive spikfabrik och en inkomstbringande tvättinrättning kan nämnas som exempel på initiativ. Motala Chokladfabrik bör även omnämnas och läggas till raden. Företaget flyttades till Råby och senare till Ljungsbro och övertogs med tiden av Cloetta. Av stor betydelse hade även den av honom anlagda kraftstation som tidigt försåg Motala med elektrisk gatubelysning.
Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg. Det visade sig dock snabbt att banans standard var alltför dålig och kostnaderna höga. Finansieringarna från ett engelskt bolag räckte inte till för att förbättra det. Banan togs därför över av staten redan i februari 1891. Året därpå startade åter malm- och persontrafik på hela sträckan. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift. Malmbanan hade både politiska och kommersiella betydelse för landet. På senare tiden den uppmärksammades av turism och har varit destination för dollartåg, biltåg och enklare tåghem. På bilden syns tungbelastad malmtåg på väg mot Svartön.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.