Linköpings länscellfängelse sett från Gröngatan och Västra vägen. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var bland de första cellfängelser att uppföras som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Från 299 kr
Linköpings länscellfängelse från sydväst. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Interiör från Linköpings länscellfängelse. Dokumenterad av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Vy mot det muromgärda Linköpings länscellsfängelse. Fängelset var det första cellfängelse som uppfördes i Sverige som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Anstalten togs i drift 1846 och var i funktion till1966. Anläggningen kom att rivas 1969. Tiden för bilden är 1890-tal.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 16, tillverkat av Nohab 1917 för spårvidd 891mm. 1950 övergick loket till Statens Järnvägar SJ och fick littera SJ N6p 3163. I början av 1960-talet såldes loket av SJ till Hå Vallviks Järnväg. Det såldes 1969 till Roslagsbanans museiföreninge.
Spånga station. Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnväg, SWB. Stationen invigdes 15/12 1876. 1908 byggdes ett nytt stationshus som revs 1975 och ersattes med en plåtbyggnad. 2004 byggdes ett nytt stationshus. Sedan 1969 är Spånga bara en pendelstågsstation. SWB Y3 75 eller SWB Y3 79.
SWB M3 64 i Ludvika 1912. Skrotad 1974 som SJ E6 1703. I hytten från vänster: Extra lokeldare Birger Gustaf Elis Sandgren född 9/4 1887 död i Sundbyberg 15/9 1969, Lokförare Evald Helmer född 15/3 1879 död i Västerås 30/5 1945.
Östaröd station. Kristianstad-Hässleholms Järnväg, CHJ. Var hållplats fram till 1907 då stationen byggdes. Men stationen öppnades först 1909 och lades ner 1969. Övergick till Statens Järnvägar, SJ 1944. Banan uppriven 1973/1974.Ånglok. Stationen är privatägd sen 1991. CHJ lok 16, som efter förstatligandet hette SJ L11 1656.
Utsikt över Falköping. Streck 1 från vänster pekar mot Grönelund, två hus kvar 1969. Streck 2 mot Lundahls, Rantens gård. Streck nr 3 mot utställningen 1910. Streck 4 mot logen Verdandi. Streck nr 5 mot Spruthuset. Streck nr 6 mot Fredriksberg, "Österbergs". Streck nr 7 mot gården Viken.
Kaserngården, 1969 FN bataljon 43C inspekteras av arméchefen vid P 10 1969-10-17. CA generallöjtnant Carl-Eric Almgren tar emot bataljonen bakom honom överste Nils Stenqvist, fänrik Erik Berg, överste Gunnar Henricson, överstelöjtnant Ragnar Tauvon och kapten Eric Lundqvist. I bakgrunden pågår renovering av kasern/byggnad 7 som kom att innehålla handräckningskompani, läkarmottagning och Motorskolan
Kaserngården, 1969 FN bataljon 43C inspekteras av arméchefen vid P 10 1969-10-17. Bataljonchefen överste Lars Levén lämnar av till C P 10, överste Gunnar Henricsson och bakom honom C FN avd/P 10 kapten Eric Lundqvist. I bakgrunden kasern 7 som genomgår totalrenovering.
Trollhättan. Kung Oscars bro och Stampeströmsfallet, i fonden staden. Bilden är tagen från Landbergsliden. Hojums kraftverk ligger idag bakom bron på högra/östra landfästet. Den gamla Oscarsbron revs 1968 och en ny betongbro stod klar på samma plats 1969 med samma namn.
Wall nummer 9:s fäbod. Från vänster ägaren Lars Persson 14 maj 1855 (1853) - 1922. Hustru Anna Olsdotter 19 september 1854 - 1939. Dotter Betty 25 februari 1882 - 1969. Dotter Hanna 28 december 1891 - 1978. Son Valfrid 15 april 1895 - 1941. (Andra uppgifter familjen Larsson).
Brevbärarbiträdet Gunborg Persson, Bandhagen 1, i olika arbetsfunktioner inom postkontorets Skärholmen 1 brevbäringsdistrikt.(Bildmaterial för illustrationer i broschyren "Bli brevbärare på deltid", tryckt hos Postverkets tryckeri, Stockholm, 1969). Foton 11/12 1968. Olika moment vid hämtning av buntad post vid avbuntningslådan vid Örnsätrabacken 14, under brevbäringstur i Skärholmen. Korsband och tidningar - som är buntade med remmar - läggs i postväskarn.
Julruschen på postkontoret Jakobsberg, 1969. Brevbärarexpeditionen där Olle Engström har ca 70 män och kvinnor i gång på en yta som är lagom stor för en tredjedel så många. Ett brevbärarlag får absolut inte plats utan tagit sin tillflykt till en lokal på andra sidan gatan.
F6 Karlsborg. Flygdagen 1969. Längst fram i mitten: Från vänster: Generallöjtnant Stig Norén, fru Birgit Turing (som tilldelades Aftonbladets medalj för svensk flygargärning), chefen F6 N.O. Hansson. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
F6 Karlsborg. Flygdagar 1969. Nieuport-monoplanet förevisades på exercisheden "Lusharpan" före flygdagen. Anledningen var att löjtnant Gösta von Porat 1913 landat på heden med detta plan. Dåtidens flygklädsel visas av flygförare Woss. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
F6 Karlsborg. Flygdagarna 1969. Från vänster: Lennart Ramström, en värnpliktig, Folke Eriksson, Rune Larsson, Rickard Lilja, civilanställd, Nils-Arne Selin, Arne Wennlert, Karl-Axel Hansson, Bengt Larsson. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Götlunda sn. Garveri i Tidan. Nylén, Anna-Maja, 1912-76, etnolog, dräkt- och textilhistoriker, docent i Uppsala 1957. N. anställdes vid Nordiska museet 1938, förestod Etnologiska undersökningen 1961-65 och var 1:e intendent vid textilavdelningen från 1965. Hon utgav bl.a. standardverket Hemslöjd: Den svenska hemslöjden fram till 1800-talets slut (1969). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=273252
Bystad skola. Ommålning av huset 1968. Mannen i kortbyxor är givarens far, Jerzy Luczak-Szewczyk. Den andre är en man som givarens far anställde för arbetet, Tommy Karlsson. Samma sak gäller för bild 5-7 som för bild 3-4, de är tagna 1968, ej 1969 då rullen framkallades.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.