Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Frankrike, 1936. Motiv av André Marie Ampère 1775-1836. Matematiker. Fysiker i Frankrike. Sannolikhetsberäkning. Differentialekvationer. Elektrodynamik. Elektromagnetismen. Den i praktiken använda enheten för elektrisk strömstyka- ampère- är uppkallad efter honom. 100-årsminnet av hans död. 1836-1936.
Från 299 kr
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1944. Motiv av Akterspegeln till kungl. skonerten "Amphion", byggd för Gustaf III 1777-78 på Djurgårdsvarvet i Stockholm efter ritningar av Fredr. H af Chapman. Deltog i sjödrabbningarna vid Fredrikshamn, Viborg och Svensksund. "I serien: För marinen."
Regementsofficerskårens lag efter tävling mot P 1 i Enköping Bakifrån vänster; Lt Karl-Arne Ahlkvist, kn (Aing) Bo Andersson, senare Lagerfalk, kn Göran Egerquist, mj Arne Persson, mj Bernt Hasselrot och övlt Allan Sjöberg. Främre raden; kn Leif Ekblom, kn Claes Norberg, lt Lars-Erik Pettersson och kn Bill Nyman. Kan vara vid Ulvhälls Herrgård 1974.
Tjustvik och Lilla Tjustvik. Oxenstierna köpte Tjustvik 1645. År 1770 hörde gården till Farsta då den upptogs i bouppteckningen efter C O Hamilton. Den plundrades och brändes av ryssarna 1719. Överstelöjtnant B W Fock på Gustavsberg köpte Tjustvik på nytt år 1806. Åkerareal 50 tunnland. Siste torparen Lindgren 1910. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
EGGBEHANDLING Operatören placerar skären på roterande spindlar vilka sitter monterade på ett rundmatningsbord. Vid rundmatningen kommer skären i kontakt med roterande borstar vilka åstadkommer eggavrundning runt hela skären. Efter ett varvs rotation av rundm.bordet plockas skären ur maskinen. >> Den manuella in och utplockningen (se bild 363) har här automatiserats.
Debatt om alkolås en onsdagkväll på Tekniska museet. Grunden i debatten är denna cykel som är resterna efter en pojkes död. Han dödades av en fyllerist som stulit en bil på parkeringen utanför puben där han suttit och druckit öl innan. Hadde det varit alkolås på bilen hade pojken inte blivit påkörd.
Dokumentation av Man-Machine2 på våning tre i Tekniska museets huvudbyggnad. Efter att ha tagit av sig skorna får man gå in i byggnaden som återger dig själv i alla trekanter som byggnaden är uppgyggd av. Bredvid finns ett konstverk som ljusstätts och blåses upp. Man kan även påverka detta verk själv genom att blåsa i ett rör för detta ändamål.
Dokumentation av Man-Machine2 på våning tre i Tekniska museets huvudbyggnad. Efter att ha tagit av sig skorna får man gå in i byggnaden som återger dig själv i alla trekanter som byggnaden är uppgyggd av. Den ljussätts ocksaå utifrån som då skapar en upplevelse på insidan.
Trysunda. Fjärrfiskeläge från 1600-talet med kapell från 1654 och kyrkogård. Karaktäristisk bebyggelsestruktur med strandnära bygata som särskiljer en tätt samlad rad med kokhus och sjöbodar från gistvallar och ekonomibyggnader för djuren. Till höger hamnfogden Linus Lundström tvåvåningshus, byggt 1903-1904 - det första dito på Trysunda. Observera märkena efter 3 stycken uppspikade feta sälskinn på sjöbodgaveln. Även utgivet som vykort av Frånbergs pappershandel Örnsköldsvik
Häggdångers kyrka, 1960-tal. Byggmästare Pehr Hagmansson.; Efter 60 år byggdes torn på kyrkan (1840-t). Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Häggdånger kyrka. Byggmästare Pehr Hagmansson. Efter 60 år byggdes torn på kyrkan (1840-t). Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Högsjö kyrka, vinter. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand.
Häggdångers kyrka, 1930-tal. Byggmästare Pehr Hagmansson. Efter 60 år byggdes torn på kyrkan (1840-t). Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Häggångers kyrka. Byggmästare Pehr Hagmansson.; Efter 60 år byggdes torn på kyrkan (1840-t). Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Häggdångers kyrka. Byggmästare Pehr Hagmansson. Efter 60 år byggdes torn på kyrkan (1840-t). Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Den medeltida kyrkan ersätts med en ny 1834-41 efter Axel Nyströms ritningar. Det är en salkyrka med ingång och vapenhus i väster och sakristia och torn i öster. Korväggen har målning med skenarkitektur och oljemålning i mittparti av A Blombergsson. Orgeln byggdes 1905-06, och är ombyggd senare. Uppförd i nyklassicistisk stil.
Kvissle. Kyrkoruin efter en liten stenkyrka bestående av långhus och smalare rakslutet kor. Kyrkan är påfallande trång (11 x 4,5 m invändigt), även triumfbågen är mycket trång. Ingångar har funnits både på korets och långhusets sydsida. sakrestian har saknats. I koret fanns grunden till ett altare. Sannolikt kan kyrkan dateras till 1200-talet
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.