Sankt Anna kyrka och skola. Den nya kyrka i Sankt Anna uppfördes under åren 1819-1821 men invigdes först 1824. Byggnaden karaktäriseras av stor bredd, stora fönster och halvrunt kor. Det enkla sadeltaket pryds i väster av det påfallande låga tornet. Skolhuset stod färdigt 1902.
Från 299 kr
Linköpings domkyrka som den tog sig ut på 1870-talet. Det så kallade Hårlemanska tornet tillkom vid en omfattande ombyggnad av kyrkan under åren 1747-1858. För ombyggnadens ritningar stod arkitekten Carl Hårleman. Under en genomgripande ombyggnad under åren 1877-1886 kom kyrkan att i stora drag omdanas och erhålla sitt nuvarande utseende.
Från utsiktstornet Belvederen med kameran riktad västerut. Det var så fotografen planerade och genomförde sin exponering över Linköpings sydvästra utkant 1921. I förgrunden bebyggelsen utmed Djurgårdsgatan med del av stadsområdet Stolplyckan till vänster. I fonden några för staden betydelsefulla anläggningar i Trängregementet, Westmanska BB och stadens vattentorn. Framför tornet ligger Epidemisjukhuset och bortom detsamma skymtar Folkungaskolan.
Parti av Storgatan i Linköping. Tiden är några år in på det nya seklet. I fonden ses Östgötabanken, uppförd i slutet av 1870-talet. För ritningarana stod stockholmsarkitekten Fredrik Olaus Lindström. Vid tiden för bilden har en ombyggnad nyligen genomförts. Den synligaste förändring visar tornet som 1907 försågs med en huv.
Suddig men unik vy mot Linköping. I stadssiluetten märks Linköpings domkyrka med sitt gamla torn, det så kallade Hårlemanska tornet som revs i början av 1880-talet. I förgrunden slingrar sig en Stångån grund och slingrande, ty ännu har inte Kinda kanal tillkommit. Bilden kan dateras till 1869 genom det pågående takarbetet på domkyrkan och uppförandet av seminariebyggnaden som kan anas något till höger.
Utsikt från kyrktornet mot Mösseberg. I bakgrunden utsiktstornet och Sanatoriet. Till vänster Trädgårdsgatan 10, Haglunds fabr. med skorsten, i mitten Läroverket, ljusa tornet nedtill tillhör Allianskyrkan, till höger S:t Olofsgatan 4 (Norders bokhandel), S:t Olofsgatan 3 (Jouvins hotell), gator: S:t Olofsgatan och Trädgårdsgatan.
Husaby sn. Husaby kyrka är en av Sveriges största och märkligaste landskyrkor. Den åldriga, genom byggnadssättet märkliga och pietetsfullt restaurerade kyrkan är en av Kinnekulles största sevärdheter. Kyrkans äldsta delar, tornet med dess trapptorn, torde ha uppförts i början av 1000-talet, övriga delar av kyrkan sannolikt i slutet av 1000-talet, stilen är rent romansk.
Hängbron, järnvägsbron över Göta älv för transport av slipmassa från träsliperiet, vilket låg på den västra älvstranden. Hängbron med sitt spann på hundra meter var Sveriges längsta. Träsliperiet som var byggt 1897 brann ner 1918 (på bilden är bara tornet kvar). Hängbron revs i början av 1930-talet.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från San Marino, 1942. Motiv av (t.v.) Italiens och (t.h.) San Marinos flaggor, hissade på tornet Arbe, 1941. -18-årsminne av hissningen av italienska flaggan på San Marino, förvarad av denna från 1923-1941.
Algutsrums kyrka. Altarskåp från 1500-talet. Votivskeppet är 1800-tal. Kalken är från 1200-talet. Gravsten över prästen Erlendus, död 1345. Dopfunten, som är märklig, är från 1100-talet. Kyrkan byggdes om 1822. Vid god sikt syns 18 kyrkor på Öland och fastlandet från tornet.
Grupporträtt som visar krigsbesättning för ubåten Delfinen under en repetitionsövning 1972. En del av manskapet är uppställt framför ubåtstornet som dominerar bilden. En annan del sitter uppe på tornet. Mannen som håller på att klättra upp på sidan är givaren Lars Söderlind.
Bjärka och Härlunda församlingar byggde 1781 en gemensam kyrka i Härlunda, varvid de båda romanska stenkyrkorna revs. Kyrkan, kallad Bjärklunda, är uppförd av sten och har tresidigt kor. Tornet byggdes 1862 efter Ludvig Hawermans ritningar. En dopfunt från 1100-talet är bevarad. Bjärka kyrkoruin, utgrävd 1929-30, visar en romansk kyrka med smalare rakslutet kor. Härlundas kyrkoruin är inte undersökt.
2000-08-23, AS. Stockholms stadshus, beläget på Kungsholmens sydöstra udde, är ett av den moderna svenska byggnadskonstens främsta verk. Ursprungligen planerade man ett rådhus, och arkitekttävlingen 1903-04 för detta ändamål vanns av Ragnar Östberg. Huvuddragen i Östbergs tävlingsförslag, kontakten med vattnet och det dominerande tornet i hörnet mot staden, blev bestående vid förändringen av projektet till stadshus.
Bjärka och Härlunda församlingar byggde 1781 en gemensam kyrka i Härlunda, varvid de båda romanska stenkyrkorna revs. Kyrkan, kallad Bjärklunda, är uppförd av sten och har tresidigt kor. Tornet byggdes 1862 efter Ludvig Hawermans ritningar. En dopfunt från 1100-talet är bevarad. Bjärka kyrkoruin, utgrävd 1929-30, visar en romansk kyrka med smalare rakslutet kor. Härlunda kyrkoruin är inte undersökt. Utgrävningar påbörjade 2006.
2000-11-06, AS. Den nygotiska stenkyrkan från 1878 har tornet i norr och koret i söder. Ett utbyggt tresidigt kor revs vid en restaurering 1937. Den föregående romanska stenkyrkan, riven 1877, hade kalkmålningar från 1400-talet, troligen ut- förda av Amund, och ett skulptursmyckat gravkor för adelssläkten Ribbing från 1646. Detta finns ännu kvar på ödekyrkogården.
Stockholms stadshus, beläget på Kungsholmens sydöstra udde, är ett av den moderna svenska byggnadskonstens främsta verk. Ursprungligen planerade man ett rådhus, och arkitekttävlingen 1903-04 för detta ändamål vanns av Ragnar Östberg. Huvuddragen i Östbergs tävlingsförslag, kontakten med vattnet och det dominerande tornet i hörnet mot staden, blev bestående vid förändringen av projektet till stadshus.
Styrnäs kyrka. Den nya kyrkan av arkitekten J.F Åbom ersatte en medeltida stenkyrka. I motsats till de flesta kyrkor har den koret i väster och tornet i öster, där även ingången är. Inredningen utfördes av bildhuggaren Olof Hofrén. Korväggen har en målad skenarkitektur i grisaille med altartavla - Kristi uppståndelse.
Styrnäs kyrka. Den nya kyrkan av arkitekten J.F Åbom ersatte en medeltida stenkyrka. I motsats till de flesta kyrkor har den koret i väster och tornet i öster, där även ingången är. Kyrkan tillhör Karl Johan tidens stilepok. Inredningen utfördes av bildhuggaren Olof Hofrén.
Kyrkan, exteriör. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn vid norra långsidan. Nyklassicistisk stil även i inredningen (av Jonas Edler). Vid restaureringen 1920 murades ingången på södra sidan igen och sakristian flyttades från tornrummet till en nybyggnad bakom altaret. Huvudingång vid tornet.
Styrnäs kyrka. Den nya kyrkan av arkitekten J.F Åbom ersatte en medeltida stenkyrka. I motsats till de flesta kyrkor har den koret i väster och tornet i öster, där även ingången är. Kyrkan tillhör Karl Johan-tidens stilepok. Inredningen utfördes av bildhuggaren Olof Hofrén.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.