Denna moderna ladugård innehöll till vänster om ladporten ett stort kohus med korna stående i två rader i ladugårdens längsriktning och med foderbordet i mitten. Grisstior fanns längs med gaveln uppe mot vägen och stall med hoimd fanns mellan högra dörren och ladporten. Till höger om ladporten var det kalvhus. Vid asken är det en stor stensatt brunn med ett brunnsholk över.
Från 299 kr
Det rådde uppenbarligen en febril byggnadsakivitet på båda Smissparterna på 1910-talet, man förnyade så gott som hela byggnadsbeståndet. Det märkliga med Artur Karlssons part var att man byggde ena vinkeln av ladugården i bulteknik, det hade man i stort sett slutat med på 1910-talet. Men moderna fönster satte man in! Stendelen innehöll fähus och buldelen lada. T v skymtar källaren, se Bild 1059.
Här ses den västra partens manbyggnad från åkern i söder. Enligt Lauboken är huset uppfört 1883, men frågan är om det inte är kraftigt ombyggt då. Det skulle kunna vara ett äldre hus som höjts och fått källare och moderna fönster. I bakgrunden syns den nya rätt obetydliga ladugården, jämfört med den gamla stora stenladugården, som var sammanbyggd med grannpartens.
När garnen torkat, knöt man ihop dem så de enkelt gick att bära med sig. Här ser man två ihopslagna garn, på det vänstra ser man moderna korkflöten, på det högra ser man de mjukt rundade sänkstenarna, de s k hallarna. Nabbu ligger på När, men det var Laubornas fiskeläge.
År 1903 var det pampigaste huset i Stolplyckan alldeles nyligen färdigställt och fick i folkmun namnet Gröna huset. På bilden står det i hörnet av den spåriga Djurgårdsvägen och den svårforcerade Djurgårdsgränd. Gatorna fick senare namnet Djurgårdsgatan och Magistratsgatan. Den sistnämnda lades igen när det moderna Stolplyckan växte fram runt 1980.
Gatuvimmel runt Storgatan 24 i Linköping 1972. Reveterat och spritputsat timmerhus i två våningar. Fönstrens överstycken pryds med tandsnitt och bärs av konsoler. Utsmyckningens empirekaraktär tyder på en byggnadstid vid 1800-talets början. I senare tid har moderna butiksfönster tagits upp. Några av dem för Lennmalms Färg, en vid tiden välkänd butik i staden.
Stora Hotellet i Linköping, sannolikt Sveriges första moderna stadshotell utanför landets storstadsregioner. Planerat från 1849 och invigt 1852. Byggnadens fjärde våning tillkom i början av 1890-talet och var klar till hotellets återinvigning den 1 oktober 1893. Odaterad bild inför eller kort efter nämnda händelse.
Stationen. Vagnshall Banhall fanns från 1881. Överbyggnaden till vändskivan ritat av överdirektören H Elworth. Strax öster om stationen finns den högsta punkten på det svenska järnvägsnätet, 601 m ö h . Stationen anlades 1880. Tåghallen, till skydd emot snön, byggdes 1882. Järnvägsbostäderna äro moderna. Tvåvånings stationshus i trä
Väringe. Det nya moderna stationshuset. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Köket under 1920-talet Det moderna kökets kokgrytor drevs med överhettad ånga från värmecentralen på baksidan av denna byggnad (by 9). Närmast ser vi två tryck-kokare (se spännskruvarna för trycklocken) och några vanliga kokgrytor. En av tryck-kokarna var kvar i köket under hela driftstiden 1921-1987 = 65 år -- en imponerande kvalité.
Reklambild för Beckers färg. "Det börjar våras och många griper efter penseln. Allt fler vill behålla den "naturliga" träfärgen på sitt hus. Det moderna träskyddsmedlen av exponyl-typ framhäver träets lyster samtidigt som de ger ett fullgott skydd mot väder och vind, sol och kyla, röta och mögel".
Gamla bruksherrgården från landsvägen. Nu bebodd av kraftstationens personal. Planen har stor sal i mitten bakom förstugan, till vänster kök och. kammare, till höger två kamrar. Denna indelning numera dock delvis förändrad genom moderna innerväggar. I salen en gammal öppen spis av barocktyp.
Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den moderna typen av masugn, som kom på 1800-talet, och även inom tillverkning av rostfritt stål.
F6 Karlsborg 1947. F6 var mer eller mindre centrum för provskjutningar med moderna vapen. Från en B18 riktad ut mot Vättern avfyras här en 18 cm raket. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Scala 22 mars 1965. Mati Saarväli på redaktionen för tidningen Scala International. Kvinnan som är med på bilden heter Lotta och hon arbetade i tobaksaffären på Trädgårdsgatan 8, Örebro. Det var Karl-Johan Saarväli (far till Mati Saarväli) som låg bakom tidningen Scala för den moderna mannen. Redaktionens adress var Kasernvägen 16.
2000-08-23, AS. Stockholms stadshus, beläget på Kungsholmens sydöstra udde, är ett av den moderna svenska byggnadskonstens främsta verk. Ursprungligen planerade man ett rådhus, och arkitekttävlingen 1903-04 för detta ändamål vanns av Ragnar Östberg. Huvuddragen i Östbergs tävlingsförslag, kontakten med vattnet och det dominerande tornet i hörnet mot staden, blev bestående vid förändringen av projektet till stadshus.
Stockholms stadshus, beläget på Kungsholmens sydöstra udde, är ett av den moderna svenska byggnadskonstens främsta verk. Ursprungligen planerade man ett rådhus, och arkitekttävlingen 1903-04 för detta ändamål vanns av Ragnar Östberg. Huvuddragen i Östbergs tävlingsförslag, kontakten med vattnet och det dominerande tornet i hörnet mot staden, blev bestående vid förändringen av projektet till stadshus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.