Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. Grafisk framställning av Fechners resultat ang undersökning kring gyllene snittet. För mer info: Se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Sid 913.
Från 299 kr
Verk till tonur, förfärdigat 1765 för Maria kyrka i Stockholm vid den av Christopher Polhem på Stjernsunds Bruk i Dalarna grundade urfabriken, den första i Sverige. Uret var i bruk fram till 1910. Tornurets gånghjulsbom vilande på två friktionsrullar av härdat stål, är rörliga kring tappar, första i stativet.
Sverigebilder. Svenska turistföreningen. Bohuslän 20. Foto: C. G. Alm. Dragsmarks Klosterruin. Klostret anlades på 1300-talet av norske konungen Håkan Håkansson. Liksom flertalet andra nordiska kloster låg det i en rik natur; härliga bok- och eklundar växa än i dag kring ruinerna.
Enligt senare noteringar: "Vid Sivik i Hede sn. Fru Amalia Hansson omgiven av sina barn. Fr v. Frida, Gerda, Amalia, Olga, Ester och Hilda. Stående: Jenny, Torsten, Agnar, Fritz, Georg och Svea. Fastigheten 1/2 mantal Sivik kom i familjen Hanssons ägo kring sekelskiftet." (BJ)
"Gimmersta kvarn hos Axels syster Elin." Ett sällskap sitter kring ett bord dukat med fika; kaffekoppar, bullar och kakor. Längst till vänster sitter Axel Fredriksson, intill sin bror Ivar. Ståendes med en kringla i handen hans fru Frida. Vid bordet sitter även föräldrarna Fredrik Vilhelm Eriksson och Anna Maria Larsdotter.
Serie om 30 fotografier som visar bebyggelse i Stretered, Kållered, i Mölndals kommun. Främst området kring Backegården och Änggården vid Ängbackevägen är avbildat, men även bebyggelsen runt omkring. Majoriteten av bilderna är tagna från luften, men även ett par tagna från marken med mobilkamera. Byggnadsdokumentation inför rivning. Fotografier tagna av Mattias Larsson, Borohus AB, den 23 augusti 2021.
Manbyggningen på Nyebo. Övre bottnens stora gavelrum. Välvt tak. Gul kakelugn, (se foto B209). Schablonmålning på papper: blågrå botten, ramverket kring rutorna av blågrå tvärlinjer, blommorna i rutorna vita och gröna. Avgränsning mot panelen en svart list, målad, med bladornament under i svart. Panelen i övrigt vit.
Manbyggningens övre våning. Det stora gavelrummet. Välvt tak, gul kakelugn. Schablonmålning på papper: blågrå botten, ramverket kring rutorna av blågrå tvärlinjer, blommorna i rutorna vita och gröna. Avgränsning mot panelen en svart list, målad med blomornament under i svart. Panelen i övrigt vit. (Se även foto B194). Planskiss finns.
Vinden på Hullgrenska gården. Hullgrenska gården är en byggnadsminnesmärkt köpmansgård som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Gården byggdes av handlaren C J Hullgren kring 1800-talets mitt. Det stora bostadshuset är i empirkaraktär och byggt i vinkel med inkörsport i undervåningen. Husets interiör förändrades under 1860-1870-talen då dekorativa målningar utfördes av marinmålaren Oscar Hullgren. (Hämtat från Wikipedia)
Hullgrenska gården, vinden. Hullgrenska gården är en gammal byggnadsminnesmärkt köpmansgård som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Gården byggdes av handlaren C J Hullgren kring 1800-talets mitt. Det stora bostadshuset är i empirkaraktär och byggt i vinkel med inkörsport i undervåningen. Husets interiör förändrades under 1860-1870-talen då dekorativa målningar utfördes av marinmålaren Oscar Hullgren. (Hämtat från Wikipedia)
Interiör från huvudbyggnaden på en gård i Tribäck. Ett skåp med brunmarmorerat ramverk med rosor på speglarna, som står ii förstugan, . Väggtapet med jaktcener från 1800-talet mitt. Dörrens speglar är björkmamorerade med bruna prick-klungor och insänkningar kring speglarna i grönt. Inanverk marmorerat i ek.
Bergaudd. Ingenjör Ragnar och hans fru Helga Jeanssons hem. 1928 lät Ragnar och Helga Jeansson (född Sjöstedt), då boende på Vegagatan 7, uppföra ett sommarhus på Berga udd, kring vilket den nuvarande villan byggdes in 1937. Villan byggdes därefter till i mitten av 1940-talet. Se vidare: Jeanssondynastien av Göran P D Adolfsson, sidan 244 ff, och Småländska Kvinnor 1941. Foto 1939-08-11
Fyra unga män i shorts står kring en minigolfbana med golfklubbor i händerna. Mannen närmast kameran är i färd med att slå ett slag med klubban. En av männen har en militärmössa på huvudet. Golfbanorna omges av grönskade träd och gräs.
Bilden föreställer dåvarande kronprins Carl Gustav, den senare kung Carl XVI Gustaf, som blir undersökt av en man utklädd till läkare under ceremonierna kring ett linjedop ombord på minfartyget Älvsnabben. I bakgrunden syns barbröstade åskådare från besättningen. Bilden är tagen i samband med långresan 1966-1967.
Vykort på Kungsholms fort. Det var den 5 december 1679 som Carl XI beslöt att starka befästningsverk skulle byggas ut vid Aspösundet, som försvar av den beslutade örlogsbasen kring Trossö. I juli 1680 fanns de första kanonerna på plats bakom jordvallar på den ö, Båkholmen, vilken idag utgör Kungsholmsfort.
Bilden visar en grupp soldater som arbetar kring en artilleripjäs med stor kaliber. Lavetthjulen är försedd med ett bälte av plattor som är föregångare till larvband. I förgrunden syns projektiler som transporteras i korgar. Originaltext: "Tyska 21 cm. mörsare bringas i ställning vid en gård bortom Nesle."
Bilden föreställer besättningsmän ombord på minfartyget Älvsnabben under ceremonierna kring ett linjedop. På bilden syns bland annat kronprinsen Carl Gustav, den senare kung Carl XVI Gustaf, som stå och lyssna till Oskar Linde som är utklädd till Neptuns sekreterare och talar i en mikrofon. Bredvid kronprinsen, till vänster på bilden, står aspirant Hans-Eric von der Groeben.
Vykort på Kungsholms fort. Fortet är i många avseenden unikt. det har varit bemannat av svensk trupp i 300 år utan något avbrott och det har varit bemannat under alla krig i Nordeuropa sedan 1680, men aldrig avlossat ett enda skott mot någon fiende. Byggnationen kring Norra Redutten med båthamnen, donjonen och högvakten saknar motsvarighet i Sverige.
Bilden föreställer två män under ceremonierna kring ett linjedop ombord på minfartyget Älvsnabben i samband med långresan 1966-1967. Mannen till höger är fartygschefen, kommendörkapten 1. gr Lennart Lindgren. Han är klädd i långreseuniform nr 1 och gör honnör. Den andra mannen, Oskar Linde, är klädd i en utklädnad.
En kvinna står ute, poserar i en sockendräkt. Klädd i högtidsdräkt från Österåker , Södermanland som den bars kring sekelskiftet 1900. Kan möjligen också vara den s.k. Tullgarnsdräkten som bars av trädgårdspersonalen på Tullgarn komponerad av drottning Victoria och i högsta grad inspirerad av Österåkersdräkten.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.