Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 4/6-6/7
Från 299 kr
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 14/10-12/11.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 31/1-1/3.
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 13/11-10/12.
Sockenstugan och ålderdomshemmet i Målilla. Sockenstuga var den historiska byggnad där sockenstämma kunde hållas i en socken, eller andra slags möten, till exempel kyrkostämma. Sockenstugor byggdes i Sverige från 1600-talet, men ännu i slutet av 1800-talet saknade många platser en egen sockenstuga. De boende i socknen, prästerna undantagna, hade en förpliktelse att bidra till kostnaderna för underhållet av sockenstugan.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 7/7-8/8
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 13/11-10/12. Sankt Peders lek.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 3/5-3/6
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 9/8-10-9.
FÖRENINGEN POSTFOLKETS TEATERSEKTIONS VÅRREVY "A LA CARTE POSTALE", PÅ SÖDRA TEATERN I STOCKHOLM, DEN 26-27 APRIL1955. (Se Tidningen PS nr 2-3/1955). Som vandringspris, i parodin om brevbärargångtävlingen i Stockholm 1954, agerar Paija Smith. Postbonden från 1600-talet, i Bernt Eikssons gestalt, ser på.
Brevlådor, skyltar och kassakistor, i rum nr 18, på 2 trappor. (Rummet beläget åt Lilla Nygatan och gränsande till entréhallen, rum nr 1) Disk från Mariefreds postkontor, använd vid 1900-talets början. Disken är en kyrkbänk från 1600-talet, härstammande från Mariefreds kyrka.
Den nationalromantiskt inspirerade granitkyrkan med torn och smalare kor byggdes 1915 efter Ivar Tengboms ritningar. Den föregående lilla träkyrkan från 1600-talet, förlängd mot öster 1733, flyttades därvid till Skara museipark. En skulpterad dopfunt från 1100-talet är bevarad. Av en medeltidskyrka vid Lidan återstår grunden och ödekyrkogården.
Landsstaten, även lantstaten, sammanfattande benämning på ämbets- och tjänstemännen vid länsstyrelserna och den därunder lydande förvaltningen i länen. Termen, som tillkom på 1600-talet, har numera kommit ur bruk; i statskalendern användes den till 1969. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=237317
Trysunda. Fjärrfiskeläge från 1600-talet med kapell från 1654 och kyrkogård. Karaktäristisk bebyggelsestruktur med strandnära bygata som särskiljer en tätt samlad rad med kokhus och sjöbodar från gistvallar och ekonomibyggnader för djuren. Till höger hamnfogden Linus Lundström tvåvåningshus, byggt 1903-1904 - det första dito på Trysunda. Observera märkena efter 3 stycken uppspikade feta sälskinn på sjöbodgaveln. Även utgivet som vykort av Frånbergs pappershandel Örnsköldsvik
Resterna efter två smedjor påträffade vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Den ena har tillkommit under första halvan av 1600-talet och uppfördes av smeden Anders Svensson Rafvel. Den andra är yngre, smeden som har innehaft den hette Bengt Svensson Tysk och var verksam mellan 1684-1732. Han var pistolsmed.
Sockenstugan och ålderdomshemmet. Sockenstuga var den historiska byggnad där sockenstämma kunde hållas i en socken, eller andra slags möten, till exempel kyrkostämma. Sockenstugor byggdes i Sverige från 1600-talet, men ännu i slutet av 1800-talet saknade många platser en egen sockenstuga. De boende i socknen, prästerna undantagna, hade en förpliktelse att bidra till kostnaderna för underhållet av sockenstugan.
Principskiss som visar hur det kan ha gått till när man på 1600-talet bärgade en stor del av Vasas kanoner med hjälp av dykarklocka. 1664, bärgade Albreckt von Treileben och Andreas Peckell Vasas kanoner. Med hjälp av dykarklockan lyckades de två att få upp mer än 50 kanoner.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.