Station öppnad 23.12.1896. En- och en halvvånings stationshus i trä. Lokstall och vändskiva flyttad hit 1896 från Fridhemsberg. Fram till 1909 fanns poststationen i stationen. 1926 byggdes stationshuset om med bl a två nya övernattningsrum för lokpersonal. Stationen nedlagd 30.4.1961
Från 299 kr
Station öppnad 1896. En- och en halvvånings stationshus i trä. Lokstall och vändskiva flyttad hit 1896 från Fridhemsberg. Fram till 1909 fanns poststationen i stationen. 1926 byggdes stationshuset om med bl a två nya övernattningsrum för lokpersonal. Stationen nedlagd 1961.
Brastad i Brastads socken växte fram som stationssamhälle vid den 1913 öppnade Lysekilsbanan. Stationen hette först Lökebacken, men bytte 1939 till sitt nuvarande namn. Idag är Brastad centrum för den norra delen av Lysekils kommun.
Dylta bruk stationshus. Stationen togs i bruk 1856 och var från början en gammal prästbostad. På bilden syns stationsföreståndare Frans Andersson som arbetade på Dylta bruk station från 1942 fram till pensionen 1948.
Statens Järnvägar, SJ Oa 100057. Denna vagn byggdes av Landsverk i Landskrona i serien Oa 100048-100122 som levererades 1949.Vagnen var avsedd att användas för transport av stridsvagnar och större maskiner. Vagnen var i trafik fram till mitten av 1980-talet.
Tågfärjan Malmöhus ligger i hamn. Färjan Malmöhus byggdes 1945 av Kockums Mekaniska Verkstads AB i Malmö och ägdes av SJ Färjetrafik i Malmö. Malmöhus gick som passagerar och tågfärja mellan Malmö och Köpenhamn fram till 1974.
Statens Järnvägar, SJ X0a5. Snabbmotorvagnståg vid Tomteboda övre. Snabbmotorvagnståg tillverkad av ASEA 1948. X0a5 hade högsta hastighet av 94km/h och blev Sveriges snabbaste tåg på helsträcka. I drift fram till mitten av 1980-talet.
Statens Järnvägar, SJ Xoa5 218. Expresståg Värmlänningen, interiör från tredjeklassavdelning mot förarhytten. Motorvagnen produserad 1948 av ASEA. X0a5 hade högsta hastighet av 94km/h och blev Sveriges snabbaste tåg på helsträcka. I drift fram till mitten av 1980-talet.
Statens Järnvägar, SJ X0a5. Motorvagnståg, linjen Ctockholm -Ses. Tunnel i bakgrunden, alltså är bilden tagen vid Tullinge eller Rönninge. X0a5 hade högsta hastighet av 94km/h och blev Sveriges snabbaste tåg på helsträcka. I drift fram till mitten av 1980-talet.
Statens Järnvägar, SJ X0a5. Motorvagnståg på linjen Stockholm Central - Södertälje. X0a5 hade högsta hastighet av 94km/h och blev Sveriges snabbaste tåg på helsträcka. I drift fram till mitten av 1980-talet.
Lokstall vid Trellelborg övre. Tanklok axelföljd C vänds på vändskivan. Tre män vrider skivan. Lokstall och kolgivning användes även av Trelleborg - Rydsgårds Järnväg, TRJ. Godstrafiken fanns kvar fram till 1980-talet. Spåret revs 1984.
C. J. Muhl i Borås Överstelöjnant C.J Muhl hade stor inverkan på järnvägsbolaget BHJ för bolagets utveckling. Styrelsemedlem BHJ 1880 - 1910.talen (Borås-Herrljunga Järnväg) Smalspår 1219mm fram till 1891, därefter normalspår 1435mm
F. Åberg startade tändstickstillverkning i Vassmolösa 1847. Detta föetag flyttade F. Åberg till Kalmar 1855. I samband med denna flytt ändrades företagsnamnet till Fredriksdahls Tändsticksfabrik. Detta företag drevs fram till 1870. Styrelsemedlem i BHJ 1880 - 1910 talen Borås - Herrljunga järnväg
F. Åberg. F. Åberg startade tändstickstillverkning i Vassmolösa 1847. Detta föetag flyttade F. Åberg till Kalmar 1855. I samband med denna flytt ändrades företagsnamnet till Fredriksdahls Tändsticksfabrik. Detta företag drevs fram till 1870. Styrelsemedlem BHJ 1880 - 1910.talen Borås - Herrljunga Järnväg
Järnvägs AB Stockholm-Saltsjöns (SSnJ) motorvagnståg på Saltsjöbanan. Längst fram är manövervagn SSnJ CFo 22, följt av SSnJ motorvagn nummer 6 och en äldre personvagn. SSnJ CFo 22 byggdes av ASEA1912 och togs ur drift 1976.
Vy över plattformen på Frövi station med en perrongtruck i mitten. Statens Järnvägar, SJ D 367 och ett rälsbusståg med Trafikaktiebolaget Grängesberg - Oxelösunds Järnvägar, TGOJ Yo8 längst fram står inne.
Statens Järnvägar, SJ Sb 1306. Leveransfoto. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 90 km i timme. Det var i trafiken fram till1982, sedan såldes till Nora Bergslags Veteranjärnväg.
Sidospår på linjen mellan Enköping och Enköpings hamn, c:a km 1,6 från Enköping. Detta ledde till mjölkcentralen, syns till vänster, och fram till 1946 även vidare till Enköpings mekaniska verkstad.
Emil Klerhult, platsföreståndare vid stationen i Vrena, lägger fram förslag om lockande semesterresor till två intresserade damer, Yvonne Aronsson och Marianne Oskarsson samt kassör Sture Sundgren på Holmens Bruks- kontor.
Personal på Gnesta station. Till vänster Nils Gustaf Alexis Arfwidson, Stins på Gnesta station från 1899 fram till 1916. Till höger Albert Jones, Källarmästare för järnvägsresturangen från 1897 till 1914, då den avvecklades. Bredvid sitter Jeanette Jones.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.