Föreställning av "Den förtrollade fisken" i TBV:s lokal d. 27/9 1981. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om den förtrollade fisken är en bearbetning Blanka Kaplan gjort av sagan ”Fiskaren och hans hustru”. Den gick som dockföreställning under året -81 till början av -82 i TBV-husets lokal på Hagåkersgatan 4 i Mölndal. Den handlar i korthet om en fiskare som en dag får upp en förtrollad flundra på kroken. Fiskarens hustru begär då att fiskaren ska be flundran att förvandla deras fattiga koja till en nätt liten stuga. Flundran uppfyller önskningen, men hustrun vill snart ha mer och mer och blir med tiden både kejsare och påve. Till sist önskar hon sig för mycket.

Från 299 kr

Gumman Mellbins stuga. Vinkelladugård och stuga sammanbyggda. "Mellbinsa" var en riktig krutgumma. En gång råkade hon bryta av lårbenet och kom till lasarettet. Efter åtta dagar ville gumman hem, och då underläkaren sökte klargöra för henne nödvändigheten av vila, genmälte hon: "Ja dä får ja säja, så dålia doktorer, som di har nu i Falköping, dä har di väl aldri haft, som ente på ena sånn ti kan plåcka ihop en gammel käring. Hadde ja vart hemma nu, hadde ja allt vart frisker". Doktorn drog sina tvivelsmål "Å, säj ente dä, när ja å Klasa-Kari va ihop å sloss så bröt ho tummen å- m -me- men ja vira om en stor fläskasvål å ätter åtte daer va vi ihop igen." Allt nog, doktorn blev så intresserad av den frispråkiga gumman, att han på sommaren flera gånger reste ut för att hälsa på henne. Hon dog vid 90 års ålder.

Från 299 kr

Konung Gustaf Vl Adolf är på Eriksgata. Här besöker han det första pensionärshemmet i kvarteret Stabbaren. Det äldre paret, som får kungligt besök, är Albertina och Oscar Teodor Carlsson ("Bom-Calle"). De är föräldrar till stadsfullmäktiges ordförande, Jonas Carlsson och därmed fotograf Reinhold Carlssons farmor och farfar. Längst till höger ses Gustaf Johansson, ("Murar-Gustaf"). Pensionärshemmet räknas som ett av de modernaste i landet. Här finns tolv lägenheter om ett rum och kokvrå för 45 kronor i månaden och sex lägenheter om två rum med kokvrå för 60 kronor i månaden. El och vatten ingår i hyran. För värdskapet, under konungens besök, svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.

Från 299 kr

Handboll. IFK Arbogas damlag får ny tränare. Stående, till vänster: Leif Wrisemo, Anders Wiklund och Torsten Svensson. Sittande, på plattorna: Rose-Marie Ljungdahl (målvakt), Ulla-May Liljeroos, Gun-Britt Lööw (gift Liljehammar), Ulla Jebsen (tittar över axeln), Lena Tholin, bakom Lena sitter Ewa Jansson (gift Holmqvist), bredvid Ewa sitter Monica Karlsson (gift Westerman), snett framför Monica sitter Kerstin Hahne, bakom Kerstin sitter Eva-Lise Lindqvist (gift Westerman). Den blonda, med ryggen mot bassängen, är Maud Högström (gift Bojar). Siv Lundqvist har en randig tröja. Agneta Schytt har en ljus jacka och sist i raden är Liselott Segendorff Stående, till höger: Magdalena Kulacic (gift Haraldsson), okänd, Ann-Britt Gustavsson (gift Nordlöf), bakom henne Barbro Gustavsson och längst till höger okänd. Sittande på bänken: kan vara Marianne Åberg (till vänster) och Eva Berggren (till höger). Bilden är tagen vid Ekbacksbadet.

Från 299 kr

Här väntas det på Kung Oscar II den 20 augusti 1890. Flickorna i de vita klänningarna och med vita band i håret stod ordnade i två led (84 st) och hade till uppgift att kasta blommor ur sina blomsterkorgar där kungen skulle gå fram. Till minne av detta får varje flicka en specialtillverkad minnesmedaljong i ett etui klätt med siden och sammet i rött, som kan bäras som halssmycke eller brosch, detta är en gåva från Grevinnan von Hallwyl. Smycket består av en präglad oval i bronsgul metall med kunglig krona och en rosenkvist i mittpartiet och med texten: Ljusne 20/8-1890 runt kanten. Ramen kring ovalen är en miniatyrkopia av Ljusnekätting, det vill säga en kätting från Ljusne kättingsmedja. En av dessa broscher finns på Ljusne bruksmuseum. Som 4:e flicka från vänster står greveparets dotter Irma von Hallwyl. I den vänstra raden med flickor står som nummer sju Augusta Fager (född 1870, gift Augusta Persson, mor till Oskar Persson, Ljusne). Mannen längst fram till vänster heter Daniel Wallin. Vid standaret står Sjökvist som senare flyttade till Vallvik.

Från 299 kr

Karl Pettersson "Kålle Nick" föddes 1909. Han gick i skomakarlära hos en man i Lindome. Han började gå i lära hos "Möbo-Johan", som kunde allt inom skomakeri. Denne bodde och var verksam mitt emot Liljegrens speceriaffär i Skogstorp. Här lärde sig Kalle att tillverka skor - helt från några bitar läder. Kalle har jobbat hela sitt liv som skomakare. Under 10 års tid arbetade han emeller-tid på Pelly-fabriken i Falkenberg. Men då var han ändå i skomakeriverkstaden på helgerna. Han satte upp detta skomakeri i en källarlokal på Sandgatan 18, 1933. Huset byggdes 1932. Han är fortfarande verksam i det lilla skomakeriet. Hans arbetstider är 8 -12, 13 -17, 5 dagar i veckan. Men han är även där på lördagarna. Då vill ju många kunder hämta sina skor. Ja, även efter klockan fem på vardagarna får han stanna kvar för att lämna ut skor. Kalle bor ej i samma hus. Han bor i "apotekshuset", vid Folkets Hus. Att fortfarande hålla på i skomakeriet håller honom i gång efter två hjärtinfarkter. Kalles specialetet genom tiderna har varit att vändsy skor. Det var oftast damskor det gällde. Becksömssydda skor syddes med svinborst som nål. Det fanns även sandalsydda och randsydda skor. När man sydde vändsydda skor kallades man för vändmakare. Skofabriken S.A. Svensson lämnade partier till Kalle med skor som skulle sys med becksöm. (Ur intervju vid foto tillfället).

Från 299 kr

Utan Masses dokumentationssinne hade en bild på så här enkla uthus aldrig har blivit tagen. Nu får vi en god insikt om människornas levnadsvillkor för 100 år sedan bara genom att se på bilden. Den större byggnaden är en liten bulladugård, förlängd med en resvirkesdel t h där det större fönstret sitter, skarven går också att se i faltaket. Ladugården är också höjd genom ett påbyggt foderloft. Ladugården skulle kunna innehålla en ko, en kalv och ett par grisar eller lamm. Den fallfärdiga mindre bulbyggnaden t h skulle kunna vara gris- eller lammhus. Skjulet längst t h är vedbod, det ligger ved utanför. Den påbyggda boden t v kan vara ett hönshus. Framför vedskjulet ser det ut att ligga en större båt under skydd av lämmar. Bilden är tagen i slutet av oktober och kanske hade man tagit hem båten över vintern. Var Jakob Södergren fiskare? Sonen Arvid var i alla fall det. Nils var mjölnare med egen kvarn (?), se Bild 609, 611, 612, 613 och 614. Masse uppger att även Arvid var mjölnare. Masse har nog skrivit fel: det här är nog uthusen till Liven Lagergrens boplats!

Från 299 kr

En solig vårdag i maj står Lars Glans, 80 år utanför bostadshuset som sonen Oskar Pettersson flyttat dit 8 år tidigare, se Bild 591. Eller är det Oskar själv, här 47 år? Fruktträden har ännu inte slagit ut, men de är så stora, att det knappast är tänkbart att skulle vara planterade för 8 år sedan, se Bild 595. Oskar var klockare och brevbärare från 1889 ända till sin död 1933, han gick med posten mellan Lau och När. Oskar var gift med Svea född Jakobsson från Stockholm. Hon var 20 år yngre än Oskar och övertog postjobbet efter honom, som hon hade till 1950. Då blev Lau egen poststation för en tid, vars föreståndare blev dottern Ingrid, som hade postexpedition hemma i det tidigare tillbyggda bostadshuset. Boplatsen och huset finns alltjämt kvar. I bildens bakgund ses uthusen, så man får en uppfattning om hur de står i förhållande till varandra. Det innebär att uthusen stod alldeles ute vid stora vägen, ungefär där infarten till Lau f d kvarn går idag.

Från 299 kr

Reprofoto av linköpingsorginalet "Springare-Gusta". Omkring förra sekelskiftet var han genom sin egendomliga klädsel och uppträdande en välkänd figur i staden, dock utan att ligga ordningsmakten till last. Sitt smeknamn fick han genom särdraget att allt som oftast ta sig fram springande. Sommartid sprang han gärna medsolsvarv runt sjön Roxen med start och mål på Stora torget. Runt just den sträckan hade han namngivit ett knappt 100-tal platser med minst sagt märkliga namn som, "Tre lorte högt", "Tre lorte lågt", "Nittinie grader min polhöjd i lågt lufttryck" och "Hallå" för att nämna några som bevarats till eftervärlden. Uttrycket "Rystadskravel" får vi förmoda var exempel på hans omdöme av ortsbor. Bakom hans ryktbarhet fanns naturligtvis en människa av kött och blod. Arkiven ger oss oförblommerad fakta. Hans egentliga namn var Gustaf Ferdinand Andersson och han föddes i Lofta socken 1858 som son till stalldrängen Anders Petter Andersson och hans maka Emma Gustava Gustafsdotter. Efter en rad omflyttningar hamnade familjen från år 1875 i Linköping. Gustaf Ferdinand blev kvar i föräldrahemmet tills modern gick bort som änka 1905. Därefter togs han in i stadens fattigvårdsinrättning och kvarblev där till sin död 1924.

Från 299 kr

1883 Beställd av Marstrands Nya Ångfartygs AB för leverans hösten 1884. Fartyget ska först heta "Sveriges Madeira" som är ett gammalt smeknamn på Marstrand men man väljer "Lysekil" istället. Kontrakterad byggnadskostnad 138.500 kr. 1884-10 Fartyget klart för leverans. Beställarna är dock inte helt nöjda och kräver vissa förändringar innan leverans kan ske. 1885-04 Levererad av Lindholmens Varv som Lysekil till Marstrands Nya Ångfartygs AB, Marstrand. Eftersom kolförbrukningen ligger en halv kubikfot över kontraktets bestämmelser får rederiet 15.600 kr i kompensation av varvet. Trafik på traden Göteborg - Marstrand - Lysekil - Smögen. 1895 Akterdäcket förses med ett stabilt trätak och kommandobryggans front glasas in. 1951 Övertagen av Marstrands Rederi AB för 40.000 kr. Ombyggd vid Aalborgs varv, Danmark. Motoriserad. 2 x Nohab MG, 1.137 hk, 836 kW, installeras. 1953 Uthyrd till AB Sundfart, Malmö. Trafik i Öresund mellan Helsingborg och Köpenhamn. 1962 Såld till AB Sundfart, Malmö. Trafik på traden Strömstad - Halden. 1963 Såld till Rederi AB Nordö, Kalmar för 90.000 kr och omdöpt till Nordöland. Ombyggd för att även kunna frakta bilar (14 st). Trafik mellan Oskarshamn och Byxelkrok. 1971-12 Såld till Persöner & Co, Ystad för 19.000 kr för skrotning. 1972 Skrotad. (Skärgårdsbåtar.se)

Från 299 kr

Johannes Larsson. Betty. Rönnängen. Karl Ek berättar om en väldig krusbärsbuske som han och syskonen åtskilliga gånger fått lov att plocka av. Maken Johannes, som det alltid var fart på, hade också en särskild stil att gå under täta frustanden. Bl.a. kunde man om söndagarna få se honom komma på detta vis på hans särskilda kyrkstig mellan Björkullasjöarna. Han hade ett potatisland på en inäga, som f. ö. låg kringgärdad av grannen Gustaf Åkessons mark. Den senare utförde körhjälp åt andra, men skulle då också ha brännvin. En gång då Johannes, som var nykterist, sköv sin tunga skottkärra med gödsel förbi Åkessons och fick någon gliring, skall han ha svarat:"Den som ente har flaska får arbeta sjölver!" 9 mars 1835 överlåter och försäljer Lars Andersson till sin son Johannes Larsson och hans hustru Lotta Pettersdotter 1/4 mantal kronoskattehemmanet Åsen. Dels genom köp, dels genom arv avstår de (hållningskontrakt 1873, köpebrev jan 1874) nämnda hemman till mågen Frans Teodor Jonsson och dottern Johanna. Undantogs: västra ändan av gamla manbyggnaden, vilken låg något nv om nuvarande i öst-västlig riktning. (Denna flyttades senare till Kyrkängen -"Edgrens"). På hösten 1873 har J. L. och Lotta P. köpt 1/8 mantal av berörda hemman (hälften) av skolläraren L. J. Otter och hans hustru Stina Kajsa, vilken är dotter till J. L. och Lotta P. En tredje dotter, Maria Charlotta var gift Björk. De båda döttrarna utvandrade till Nordamerika. Johannes Larsson död 15/4 1882. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

'Monterat näbbdjur. :: :: Text till bilden: ''Näbbdjuret, från Nya Holand, förekommer uteslutande i denna verldsdel och i synnerhet vid Port Jackson. Försedd med näbb, som en anka och koppsform hvilken påminner både om fogel och däggdjur, har detta alnslånga djur ådragit sig stor och välförtjent uppmärksamhet, i synnerhet som man velat veta, att djuret lägger ägg men å andra sidan bestämdt uppföder ungarna med di. Djuret vistas i floder och kärr och gräfver sig gångar i stränderna. Med korta mellanrum uppkommer djuret ofta till vattenytan och simmar der ledigt omkring fastän det ligger så djupt, att man blott ser hufvudet och sjelfa ryggen men minsta buller, ja minsta rörelse, skall vara nog för att skrämma det till sitt gömställe. Nyholländaren, som snart sagdt äter allt, hvad han får tag uti, försmår naturligtvis ej heller detta djur. /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterad känguru, sedd framifrån. :: :: Text till bilden: ''Känguruh-djuret, som har sitt hemland i Australien, hör till de så kallade pungdjuren, eller de, hvilka framföda sina ungar i ett ytterst hjälplöst tillstånd, under hvilket de en längre tid förvaras i det säcklika organet å honans mage, fasthängande vid hennes spenar. Känguruh´n är ett fromt djur, som man numera ofta får se i menagerier. Framfötterna, som äro särdeles små, användes nästan uteslutande då djuret äter, till gång endast då djuret helt långsamt rör sig. Bakfötterna äro deremot så mycket mer utbildade och begagnas så att säga ensamt, då djuret med förvånande hastighet under långa hopp undflyr sin förföljare. Den väldiga svansen hålles då något uppåtböjd, och af de många exemplar, jag sett lefvande, begagnades den ej på något ovanligt sätt då djuret hastigt och tyst skuttade öfver Boulogner-skogens fina gräsmatt.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Månterad blåråka, sedd från ryggsidan med vingarna utbredda. :: :: Text till bilden: ''Blåråkan är en af vårt lands vackraste foglar. Hon träffas i löfskogar i det södra och mellersta Sverige och finnes, ehuru sparsamt, äfven i Göteborgs grannskap, t.ex. vid Lerje. Hon är ock en av våra skyggaste, så att blotta åsynen af menniskan, jagar henne högt öfver skogen, hvarvid man får höra ett simpelt rack rack. Om hösten far hon till södern, men då sipporna nyfiket titta på majsols gång, hela dagen lång, då ha vi henne åter. Hon bygger sen sitt bo i ett ihåligt träd och lägger deri 4-6 hvita, glänsande ägg. Blåråkan lefver mest af insekter, maskar och sniglar, men blir sjelv ej sällan uppäten, då hennes kött är ganska välsmakande. Ty icke sker det för hennes fagra yttre, som är en prydnad för skogen, ej heller derföre att hon bidrar till att rensa den från skadedjur.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterad näktergal, sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Näktergalen står ej i våra (Göteborgstraktens) lundar. Hans förtrollande tonmålningar förklinga ej vid, samljuda ej med våra bäckars brus. Här får vi ännu i sena vårqvällen vanligen ta till tack med kornknarrens arp-snarp, med källfröns qua-ak, men hitförom näktergalsägg från södra Sverige och läggom dessa under andra småfoglar. Försöket är mödan värdt. Det händer, att näktergalungar på så vis kläckas äfven i våra bygder, till hvilka de utom tvifvel sen skola återvända. I vestra Sverige går näktergalen upp till Halland. I östra förekommer han till och med på Gottland. I trakten af Christianstad är han särdelses talrik och bygger i trädgårdarna invid sjelfa staden. Han är bekant äfven för sin stora nyfikenhet. Ett ovanligt föremål, der han vistas, t.ex. en bit papper, undersöker han noga. En gillörad slagbur berövar honom friheten för samma nyfikenhet.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterad fiskljuse. :: :: Text till bilden: ''Fiskljusen är en af våra större roffogelar, bland hvilka han bland annat utmärker sig genom sina äfcen undertill kullriga klor. Sommartiden se vi honom ofta öfver åar och insjöar. Vintern, som här sätter en islom för hans visthus, förjagar honom dymedelst till sydligare länder. Från Skånes slättter långt upp i Lappmarken är han ej sällsynt. Allmännast förekommer han dock i våra mellersta landskap och mest i de östra. Han bygger och bor i höga träd, oftast i grannskapet af något vattendrag och lefver nästan uteslutande af fisk. Då han utsett sitt byte i böljan, stannar han i luften på sina uppåtböjda, flaxande vingar och med nedåtsträckta ben, tills han äntligen hastigt nedstörtar och griper sitt offer. Ej sällan händer det, att han då slår sina långa, cirkelböjda klor i ryggen på en fisk, oftast en gädda, som är honom för tung, men då får han ock pligta med lifvet. I lyckligaste fall far han med en fick, som då krampaktigt vrider sig och ej lärer finna stort behag i att såder i hast blifva höjd mot skyarna.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterad korsnäbb. :: :: Text till bilden: ''Korsnäbben är balnd våra foglar en sällsam art, ej blott derföre att näbbspetsarna korsa hvarandra, utan fastmer, emedan foglen fortplantar sig snart sagdt hvilken tid af året som helst. Han är ganska allmän i våra barrskogar, allt upp i Vesterbotten, och frö ur fur och gran äro eftersökta födoämnen, hvilka ock med skicklighet utplockas med den för ändamålet särdeles lämpliga näbben. Om vintern uppsöker han äfven löfskogen och tillfredsställer då sin matlust af rönnens glödande drufvor. Finner han sig ostörd, är han äfven i flcok tyst som muren, men uppskrämd får man straxt höra hans gälla varningsljud, som repeteras af hela skaran, som då genast tager till flygten. Om vintern bygger korsnäbben sin rede stor och tät, naturligtvis för att ha varmt, men om sommaren har äfven han nog med ett ganska tunt och luftigt bo.''/August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterat rådjur, sett från sidan. :: :: Text till bilden: ''Rådjuret, som är det minsta utaf de i vårt land förekommande, vilda idislarna hörer, jemte de öfriga, eller elgen, kronhjorten och renen, till hjortfamiljen som är karakteristisk derigenom att hithörande djur årligen fälla hornen. Det täcka djuret, som på flera ställen är allmänt i sydligaste Sveriges skogsbygden fanns, enligt uppgift, ännu för ett tiotal år sedan äfven i trakten kring Jonsered, 2 mil från Göteborg. Sedan dess har man ej sett till det, förr än herr O. Dicksson, som äfven försett vår bygd med skotska ripan, för ett par år sedan återigen införde det. Trakten är utan tfvel i hög grad lämplig, och vandraren skogarna deromkring får väl inom kort njuta af den sällsamma anblicken af dessa vindiga väsen, då de i fyrsprång sätta öfver kratt och sten eller med sina små söta ungar gräsa i solbadet å klaror (ordet begagnas i södra Sverige och betecknar en öppen plats i skogen) mellan fylliga bokar.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterad hackspett. :: :: Text till bilden: ''Hackspetten är en egendomligt danad fogel, och tillbringar sitt lif i skogar och planteringar, hvarest han är ständigt sysselsatt med utrotandet af sådana insekter, som i fall de fritt finge utveckla sig, blefve menliga för skogen. I så fall måste en noggrann skogshushållare fridlysa dessa sina verksamma tjenare, verksamma i dubbelt afseende derföre, att de hugga fler hål i träden än de själva begagna, hvilka intagas som bostäder af många andra insektsdödande foglar. I vårt land finnas 8 olika slag. Den här afbildade kallas större hackspetten. Fogeln lever äfven af åtskilliga växtfrön, t.e.x sådana af gran, och likasom vi sjelfa föredra en viss plats vid bordet, skall det smaka honom bäst, då han får sönderhacka kotten mot ett visst ställe på ett visst träd. Något dylikt har författaren sjelf observerat på s.k. kärrmes. Å fngna foglar är detta förhållande lätt att iakttaga.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

En femkantig domarring, anläggning 23, som framkom vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun. Anläggningen var 5x5 meter stor och hade fyra större stenar samt kantkedjor av småsten. Det fanns även en mörkfärgning som visade var en femte sten hade stått. Inom anläggningen framkom fynd i form av brända ben, keramik och bränd lera. Strax utanför anläggningen, under en omkullfallen kantsten hittades ett krossat keramikkärl. Invid en av de andra kantstenarna fanns ett benlager som förrutom brända ben innehöll keramik, harts och ett flintavslag. Två koncentrationer med brandlager fanns även, i det ena fanns spridda brända ben, två järnfragment samt en bit slagg. I det andra framkom brända ben, keramik, en järnnit samt ett järnfragment. Två bengropar framträdde också. Den ena innehöll förrutom brända ben även slagg och i den andra fanns brända ben, keramik, tre flintavslag samt tre kvartsavslag. Den osteologiska analysen visade att den senare innehöll ben från en vuxen individ, 18-89 år men även ben från får eller get. Slutligen fanns inom stensättningen även en brandgrop som innehöll brända ben och keramik. Datering 410-550 e.Kr.

Från 299 kr