Trottorps by på 1870-talet. T.v. manbyggning av sydgotisk typ, här i trakten kallad loftstuga eller"stuva å loft". Byggnaden är sedan länge riven. Enligt äldre personers uppgifter var denna byggnadstyp på bondgårdarna regel vid 1800-talets mitt. Fanns också i Yggesbo. Orginalfoto skänkt 1925 av lantbrukaren Per Eskilsson,Hagalund, Halltorp.(Fru Eskilssons fädernehem). Eftervintern 1869 C5 Text på bilden:"Flygel stor sal med målade tapeter. Där döptes Per Persson.""Den högra ladugården hör till granngården.""Ladugården till denna gård, Per Persssons." Till vänster:"Carlslund i Trottorp".Till höger:"Per Persson ägare till gården"
Från 299 kr
Mangårdsbyggnaden på Norra Staregården i Onsala, senare kallad Staragården. Till höger ses ekonomibyggnaden där en ridskola etablerades 1900-talets senare hälft. Bostadshuset på bilden uppfördes på 1830-talet och revs, som sista kvarvarande byggnad på gården, vid slutet av 2020. (Se även bild G8961) Hit kom skeppare Andreas Clase från Clasagården med fru vid 1760-talets mitt. De fick många söner som alla blev skeppare och de byggde tillsammans upp en ansenlig förmögenhet som gjorde att Andreas kunde köpa in flera andra Onsalagårdar t ex Häcklehagen och Håkulla.
Flottningsarbetare vid skiljestället i Lenninge, troligen 1919. Medlemmar i det s k "anner-laget", dvs folk från Edstuga, Freluga, Söräng, Sunnerstaholm. Bakre raden från vänster: nr 2 Tillander från Söräng, kallad "Värmland", nr 4 Olov Frank från Sunnerstaholm, nr 7 Häll-Jonas Johansson från Edstuga. De vuxna i främre raden från vänster: nr 1 Ol-Jans Lars från Edstuga, nr 8 Helmer Halvarsson från Edstuga, nr 9 Röst, nr 10 Ol-Jans Olle Andersson från Edstuga. Ytterst till höger i vit skärmmössa Wille Hellberg från Voxsätter som var skrivare. Upptill i bakgrunden skymtar härbret och mangårdsbyggnaden på Näset.
Bild tagen vårvintern 1908. Annexet saknas och byggs några år senare och till vänster skymtar "schatullet" som plockas ner inom kort och återuppförs på Herrhagen, okänt var. På tomten är Ludvig Martins nybygge, under lång tid med posten som hyresgäst, inflyttningsklart 1910. Läroverkets gymnastiksal är oputsad, saluhallen är under uppförande och den invigs 30 oktober 1909, gamla lasarettet används som brandstation sedan 1905 och villan till höger, traditionellt kallad "bankens trädgård", ägd av översånglärare Lindh står kvar ett femtontal år och på den tomten invigs Baptistförsamlingens tabernakel 1925. Notera att skolgården är rena leråkern vid en blöt vår.
Skolläraren G.W. Lundin med skolklass. Karl Plith står som nr två från vänster i näst översta raden. Även några andra ynglingar är kända. Femte i översta raden är Johan Flod. Fjärde i samma rad Erik Jonsson, son till en handlande Alfred Jonsson, kallad "Lump-Jonsson". Nummer två i nedersta raden är August Sahlqvist (blivande järnvägsman och trädgårdsmästare på Mösseberg?). Nr. fyra är Karl Ljungblom. En broder till denne var Magnus Ljungblom, blivande läroverksadjunkt som skrivit åtskilligt om Falköping från sin barndom. Skolan var gamla folkskolan på tomten där Vårdcentralen nu är belägen.
Mössebergs Folkets park. År 1908 startade Verdandi gamla folkparken vid Mösseberg. Fr.o.m. 1911 övergick Folkets Park till eget företag. På möte med Folkets husförening beslöts den 25 april 1928 om sammanslagning av de båda föreningarna. Men redan 23 augusti följande år enades man om parkens förflyttning och 7 december samma år undertecknades köpkontrakt med Bernhard Gustafsson om förvärv av området å "Mossen" nära Ällagatan eller nuvarande stadsäga 509. Där startade nya Folkets Park i augusti 1930 och därmed var Mössebergs Folkets park saga all. Denna park låg å Öster Nolgården stadsäga 890, vanligen kallad Nolgårdens äng. Var belägen nedanför bergsluttningen ovanför en lägre årsträckning. Dansbanan i norra hörnet och serveringen i sydvästra delen.
Tornbergska gården även kallad Götahuset vid korsningen Storgatan/S:t Larsgatan. I slutet av 1940-talet breddades S:t Larsgatan och den lägre delen av huset togs bort. Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak.
Öhrman och Melander har modevisning i rotundan på Folkan/Medborgarhuset. Mannekängerna är den egna personalen och medlemmar ur Arboga Lottakår. Publiken sitter vid bord och dricker kaffe. Några kvinnor i klänningsparaden finns det namn på: nr 2 är Marianne Rosenkvist, nr 5 är Gunilla Strindler (gift Magnusson), nr 7 kan vara Harriet Larsson, som arbetar på Öhrman & Melander, nr 8 är Karin Liljeborg (kallad Noppan). Kvinnan i ljus klänning och mörkt halsband, vid bordet närmast fotografen, är Ingegerd Eklund. Hon har arbetat på Öhrman & Melander.
Fritidsstyrelsen alternativt Park-och idrottsstyrelsen, inspekterar Villagatsbadet. Män i överrockar och hattar. De står på en brygga i Arbogaån. I bakgrunden ses Västerbron. Från vänster: Evert Kjellberg, Olle Pettersson ("Bellman"), Karl Fredriksson, Martin Sköld, Robert Karlsson, Folke Pettersson, Harald Larsson ("Hajan"), Olle Kjellberg och Randolf Eimir. Reinhold Carlssons text till denna bild: Den 13 maj 1953 gjorde fritidsstyrelsen sin sedvanliga inspektionsresa till stadens olika fritidsanläggningar. Här är styrelsen samlad vid Villagatsbadet. Styrelsen besökte också Landskogsbadet för att se om det fanns möjligheter att utvidga den då populära badplatsen (se bild AKF-09455). Fritidsstyrelsen beslutade att göra en studieresa till Mönsterås. Syftet var att bese den semesterby som fanns där. Önskemålet var att anlägga något liknande vid Hällarna.
Publiken samlad för att se skådespelet "Giv oss fred" på museigården. Mannen som står upp, är Lars David Hamrelius. Snett till höger, nedanför honom, sitter en man som kan vara Olle Göransson. Framför honom sitter Bo Jansson och Barbro Jansson och studerar programmet. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Hossmo kyrka. Den första kyrkan som uppfördes i Hossmo var sannolikt en träkyrka. Därefter byggdes den lilla stenkyrkan omkring 1120, en murad byggnad med långhus, kor och absid. Denna omgavs av ett antal gravmonument i sten, så kallade Eskilstunakistor daterade till 1000-talets andra hälft. Tornet uppfördes något senare. Kring 1240 byggdes kyrkan till med en ovanvåning, vars muröppningar ofta tolkats som skottgluggar. Man har därför ansett att kyrkan i och med den övre våningens tillkomst varit en så kallad försvarskyrka, sannolikt under perioden 1200-1400. Säkra bevis för hypotesen saknas emellertid. Skriftliga källor visar att kyrkan varit en garnison och ett flankfäste till Kalmar under unionsstriderna i början på 1500-talet. En arkeologisk undersökning som utfördes 2003 då kyrkogården skulle utvidgas avslöjade att kyrkan sannolikt varit omsluten av en vallgrav. Spår av annan bebyggelse påträffades också, men dateringarna av dessa lämningar är osäkra. Även en så kallad blästerugn för järnframställning påträffades. Kyrkans uppförande har knutits till kungamakten eller till någon lokal stormannafamilj. Orten Hossmo anses ha varit kärnan i ett centralortskomplex under yngre järnåldern och äldre medeltiden. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
porträtt, portal, familj
Väderkvarnar står oftast på gravfält för att gravfält är högt belägna och man får då mer vind. Kvarnen närmast fotografen är en stubbkvarn. Stubbkvarn (även kallad fot- eller stolpkvarn) är en äldre typ av väderkvarn, som utmärks av att hela kvarnhuset vrids kring en "stubbe" eller "stolpe". "Stubben" kan vara av trä eller sten. Kvarntypen är mycket vanlig på Öland, för vilken "ölandskvarnen" kommit att bli en symbol. På ön finns ännu över 300 sådana kvarnar bevarade. Merparten av dem är byggda under 1700-talet. Enstaka stubbkvarnar men sammantaget ganska många finns bevarade runt om i främst norra Europa. Stubbkvarnen var jämförelsevis enkel att konstruera, och byggdes ända in på 1900-talet, ofta som husbehovskvarnar. Kugghjulen, såväl det stora (kronhjulet) och det lilla (trellan eller lyktan) tillverkades helt eller nästan helt av trä.
Väderkvarnar står oftast på gravfält för att gravfält är högt belägna och man då får mer vind. Kvarnen närmast fotografen är en stubbkvarn. Stubbkvarn (även kallad fot- eller stolpkvarn) är en äldre typ av väderkvarn, som utmärks av att hela kvarnhuset vrids kring en "stubbe" eller "stolpe". "Stubben" kan vara av trä eller sten. Kvarntypen är mycket vanlig på Öland, för vilken "ölandskvarnen" kommit att bli en symbol. På ön finns ännu över 300 sådana kvarnar bevarade. Merparten av dem är byggda under 1700-talet. Enstaka stubbkvarnar men sammantaget ganska många finns bevarade runt om i främst norra Europa. Stubbkvarnen var jämförelsevis enkel att konstruera, och byggdes ända in på 1900-talet, ofta som husbehovskvarnar. Kugghjulen, såväl det stora (kronhjulet) och det lilla (trellan eller lyktan) tillverkades helt eller nästan helt av trä.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.