Järnvägens Idrotssförening Kopparberg firar 25 år. Från vänster: Martin Karlsson, Oxelösund, K. G. Bergström, Karl-Axel Lindstedt och Karl-Erik Pettersson samtliga från Kopparberg.
Från 299 kr
Tidningsklipp från 1857-01-31 angående inställd persontrafik mellan Jonsered och Alingsås, med anledning av transport av 'sleepers och rails' för järnvägens fullbordande.
Vy över Viborg sett från slottstornet. Järnvägens hamnspår med spårvägens korsning syns. Bilden är tagen under tiden då Viborg var finskt.
Invigningståget på "Kållandsbanan" Lidköping-Tun hösten 1908. Det "högtidsklädda" tåget passerar Örslösa station. Järnvägens livslängd blev 30 år, hösten 1938 avvecklades trafiken.
Vy över Mölndalsbro taget från "Trädgården" i sydost. I förgrunden ses Järnvägshuset (järnvägens personalbostad) och ovanför det i bildens mitt ses Svalövsbolaget. Vykort postat 14/9 1931.
Oxelösund - Flen - Västmanland Järnväg, OFWJ lok 8. Tillverkat 1876. Loket renoverades till järnvägens 100-årsjubileun 1956 och överlämnades till järnvägsmuseet Loket är placerat hos GBBJ i Grängesberg, Grängesbergsbanornas Järnvägsmusem.
HNJ ,Halmstad - Nässjö Järnväg. Strax norr om stationen står den sk Pella-stenen till minne av en banvakt som blev påkörd där. Järnvägens nya boställshus
Badmintonspelare vid Järnvägens Idrottsförening, från vänster: Stefan Holm, Oxelösund, Kaj Persson, Oxelösund, Ulf Nilsson, Oxelösund, Lars Lindkvist, Eskilstuna och Britt-Inger "Tjorvan" Gustafsson, Eskilstuna.
Järnvägsgatan. Till höger Järnvägens hus, revs omkring 1965. Foto antagligen 30-talet. Först SJ:s gathus. Sedan civilekonom Erik Lenbergs 2 hus. Järnvägsgatan 28.
Nu uppställd vid SJ:s verkstad i Köping. Bilderna tagna i Köping den 8/9 1953. KUJ, står för Köping - Uttersbergs järnväg. Köping-Uttersbergs Järnväg, KUJ, kom till för att effektivisera transporterna från de många bruken i Hedströmsdalen och på angränsande orter till Köpings hamn - samma transporter som järnvägen användes till i ett drygt sekel fram till nedläggningen. Genom detta bygge kom trakten att också i jämförelse med det övriga landet få järnväg jämförelsevis tidigt, bara tio år efter att de första personförande banorna med lokdragna tåg öppnats. När järnvägen invigdes 1866 hade diskussionerna om den också pågått i mer än tio år och åtskilliga gånger komplicerats av uteblivna statslån och hänsyn till andra planerade järnvägar. De ursprungliga planerna gällde en normalspårig bana, men som det är bekant kom järnvägen sedermera att byggas med den udda spårvidden 1093 mm.
fotografi
Vy vid Räcktjärv station. Håll- och mötesplats, öppnad 1910 12-01. Bispår till Räktjärvs hamn . Från Räktjärv station gick ursprungligen en ca kilometerlång sidobana åt norr till Räktjärvsänden vid sjön Räktjärv. Vid Räktjärvsänden fanns hamn och en mindre expeditionsbyggnad med godsbod och väntrum. Ångbåtstrafik var anordnad mellan Räktjärvsänden och Överkalix i samtrafik med järnvägen under den isfria tiden av året."Trafiken upphörde efter ett fåtal år i och med att landsväg byggdes till Överkalix. Räktjärv förlorade sin kontakt med järnvägen genom en linjeomläggning 1986. Med början vid km 1225,3 drogs den nya linjen i en rakare och 1300 m kortare sträckning söder om den gamla." Enligt www.banvakt.se
Vy över Karlstads varv, 30- eller 40-tal? Till höger vid inloppet till Inre hamnen ses Järnvågen som revs 1957. Till vänster om inloppet bredvid den ljusa byggnaden ses ett fartyg under nybyggnad på bädden. Till vänster därom ligger ett fratyg under reparation uppdraget på slipen. Till vänster om slipen ligger ett par fartyg sidoförtöjda vid utrustninmgskajen. Källa:Sjöfartsstaden Karlstad, En guide vid Kulturhusens Dag 2005. Utg. av Föreningen Karlstad lever. Fotografens ant: Varvet.
"Motiv från Rydöbruk." Gata genom samhället med butiks- och bostadshus. Närmast till vänster ligger en bokhandel, som enligt skylten även säljer tobak och choklad. Därefter kommer en Gulfmack och i det låga huset annonserar skyltarna klädekipering och frisör. Till höger pekar en skylt över järnvägen mot bruket. Rydöbruk har varit en bruksort åtminstone sedan 1742.
Flygfoto över de södra och västra delarna av Varberg med järnvägen som klyver staden. I förgrunden ses Varmbadhuset som uppfördes 1925 vid Strandgatan. Bebyggelsen till vänster ligger i kv Skepparen och till höger ses Platsarna. Den större byggnaderna på linje bakom badhuset är först lasarettet och sedan Rosenfredsskolan.
Överbygget från en gammal buss blev till en sommarstuga åt familjen Karlén någon gång på 1930-talet. Den fick namnet Bussebo. I Hageby Prästgårds skog mellan Docketorp och järnvägen i Landeryd. Efter Oscar Karléns död 1951 stod den kvar och förföll ända fram till 1970-talet.
Utkantsområdet Tomteboda i Linköping var framvuxet på vardera sida om stambanans sträckning i stadens östra sida. Ytan norr om järnvägen utraderades vid 1960-talet för att ge plats för Ljungstedtska skolan. Området söder därom bestod i ytterligare tiotalet år. Här miljön vid Tomtegränd 6. Foto 1970.
Det numera utraderade bostadsområdet Tomteboda omfattade som mest ett 20-tal fastigheter på vardera sida om stambanans sträckning i Linköpings östra utkant. Alldeles söder om järnvägen låg tills det revs Tomtebogränd 2. Ett i flera aspekter utsatt läge men notera stugans sent kompletterade entréparti som ännu fotoåret 1970 gav uttryck för framtidstro.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.