Den sista platsvakten i Högen. Kvinnan på bilden skulle kunna vara Irma Tengqvist, senare Hultgren, dotter till stinsen Per Alfred Tengqvist. Irma tog så småningom över sysslorna efter pappan. Hon gifte sig senare med Ernst Hultgren, och de köpte stationen då järnvägen lades ner.
Från 299 kr
Kalmar slott. Den romerska triumfbågen i Benevento, uppförd 114-116 efter kristus. Enligt uppmätning i tredje boken av Sebastiano Serlios verk, tyska upplagan av år 1608. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Bild på en sjökapten som sitter på en stol bredvid ett bord, Kalmar. Född i Norra Hagby 18, ex. i Kalmar 1864, död 1879 med skonaren Otta i Nordsjön. Förde Nordstjernan, Johanna och Albert. Efter foto tillhörande dottern, fru Medin, Kalmar.
Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. En stor ombyggnad av Höganäs station ägde rum 1936. Nedlagd 1992.
Höganäs Övre station. Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Då byggdes nya stationshuset. Arkitekten var Folke Zetterwall. En stor ombyggnad ägde rum 1936. Nedlagd 1992.
Stationen anlades 1862. Stationshuset i trä av Katrineholmstypen, byggt 1863 - 1864. Efter brand 24 december 1878 ombyggdes stationshuset. 1921 tillbyggdes norra och södra ändarna, varvid plats bereddes för postkontoret i stationens södra del. Envånings stationshus i sten. Mekanisk växelförregling med två ställverk och en stationsblockapparat .
Leveransfoto av DHdJ lok 2, tilllverkades av Nydqvist & Holm AB 1898 för Dala - Hälsingland Järnväg. Blev kraftigt ombyggt 1910. Pannan utrustades med överhettare, cylinder och eldstad byttes ut och turbinskorstenen ersattes med en modernare modell. Efter förstatligandet 1927 fick loket littera SJ DHa 1479. Det skrotades slutligen 1937.
Ballerstenen, på den plats vid sköljhuset på Ranten som de hade i många år efter sedan den ditflyttats från platsen för järnvägs- spåret där intill som var dess ursprungliga plats. Vid byggandet av järnvägslinjen Göteborg-Falköping vräktes den ner till den plats som fotografiet visar. Sedermera flyttad till Plantis.
Stenstugan Borgatorp. Ett gammalt hus i Dala, äldst i Västergötland enligt Hugo Sköld (han stöder sig på förre landsantikvarien Ullenius). Tvåvåningshus - bottenvåningen har metertjocka murar och fönster med blyinfattning. Övervåningen är av trä, halmtak. Numera fritidshus i släkten Posses ägo. Efter renovering.
Storgatan 16, Thulinstomten, Per Lars tomt. Kungsgården eller Thulinstomten omkr. 1895. "Kungshuset" på Thulinstomten vid Stora torget var troligen uppfört kort efter den stora branden, som härjade staden 1769. Huset revs 1912 och basarbodarna till höger med sina mjölk- och brödbutiker något tidigare.
Jupard född 1942 på Falebergs stuteri efter Jutard 7362 prem. A moder Erosa 52901: prem A. Ägare: 1945-1952 Kinneveds med flera socknars hingstförening, Slutarp. 1952 -Halmstads hästförening. Jupard 9032 mått: 163-238-29. Prem A. 1:a pris och hederspris i Tidaholm 1945 och i Stockholm 1946. 1:a pris och hederspris för familj i Falköping 1951. Hästvänners hederspris i Skara och Avelsföreningens hederspris 1945.
Kv. Plåtslagaren, Granska huset "Grahns", Nygatan 7, förr Rödestensgatan. Troligen uppfört i början av 1800-talet och rivet 1923. Det var uppkallat efter en skomakare och polis Grahn på 1850-talet. Falköping hade här för cirka 100 år sedan en tändsticksfabrik. Denna påstås ha varit inrymd i andra våningen.
Utsikter från Mösseberg. Foto efter 1911, då Läroverket, som syns i mitten av bilden, byggdes. Till vänster därom lång byggnad med många fönster är Wahls snickerifabrik. Till vänster ett torn, vilket tillhör Johanniskyrkan, ovanför detta ligger Fredriksberg med Österbergs lada. Mellan järnvägen och Mösseberg har bebyggelsen ännu ej kommit igång.
S:t Olofs kyrka. Västra väggen av torntaket, där visartavlorna suttit. Rester av spånklädsel som fanns på yttersidan emellan visartavlan och den brädfodring, varpå visartavlorna monterats. Ger sannolika skäl till att antaga, att visartavlorna monterats på sina nuvarande platser efter det taket spånklätts.
Utsikt från Mösseberg. 1 är det badhus, som byggdes sedan det första brunnit. 2 och 3 är flygelbyggnader, som efter något år sammanbyggdes med nr. 1. I andra våningen inrymdes den legendariska socitetssalongen. Denna byggnad finnes ännu kvar fast något ändrad.
Idrott. Förr i tiden var det tävlingar mellan Staden och Ranten. Detta är Stadens lag. Fotot är taget efter en bandymatch. Nedre raden från höger: Erik Nyberg, målvakt Josef Olsson, okänd. Andra raden: okänd, Evert "Gubben" Jonsson, Filipsson, Olle Olsson, Helge Andersson, Engsstedt. Bakre raden: okänd, Karl Gren, Conrad Sundbeck, Karl Erik Hellström.
Teckning av Nils Nilsson Skum, troligen utförd mellan 1930 och 1938. En samisk man åker skidor dragen av en ren en annan man åker i en ackja dragen av en ren, två hundar följer efter. Man hämtar in en strören som inte följt med hjorden. Vinter.
"Skånsapågarna" som pärlfiskare år 1910 eller 1911. Vid lågvatten i Lagan kunde småpojkarna gå här vid "Drottningvadet" (efter drottning Margareta) i Laholm och plocka flodpärlmusslor med händerna. Musslorna blev allt färre sedan kraftverket anlagts 1932 och 1961 förbjöds pärlfisket i Lagan. Sedan 1994 är flodpärlmusslan fridlyst i hela Sverige.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.