Västerås 916:1
Från 299 kr
Västerås 431:1
Västerås 435:1-2
Karaktärsfullt porträtt av Axel Sparre. Född på Vinäs slott i Västra Ed 1839 som son till baron Casimir Sparre och dennes hustru, grevinnan Carolina Lewenhaupt. Familjen fick östgötsk anknytning genom faderns förvärv av Lambohovs säteri söder om Linköping år 1850 och rusthållet Hjälmsäter i Örtomta socken år 1856. När föräldrarna bröt upp från länet för att flytta till Västervik 1859 var Axel redan inskriven som kadett vid Karlberg och därmed utflugen och egen. Efter sin militära utbildning tjänstgjorde han från sommaren 1861 en kortare tid vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Redan 1862 förflyttades han till Andra livgardet i Stockholm, nådde löjtnants grad och begärde avsked 1875, vilket han sedermera beviljades med kaptens grad. Hans håg stod ändå till konsten. Vid sidan av sitt militära arbete var han från år 1866 inskriven vid Konstakademien. Efter examen följt av studieresor till Düsseldorf och Paris kom han att bli erkänd inom främst genre- och historiemåleri samt porträttkonst. Under perioden träffade han sin blivande hustru, Emma Munktell, som även hon bedrev konststudier i nämnda studieorter. Efter en period som ägare av Tranbygge gård i Uppland blev Axel Sparre från 1880 ånyo boende i Östergötland. Platsen var godset Sörby i Örtomta socken och här blev han kvar tillsammans med hustrun och dottern Märta tills de år 1885 bröt upp för ny tillvaro i Göteborg och vidare åter till Stockholm. Efter makarnas skilsmässa 1891 återfinns Axel på ett flertal bostadsadresser i Stockholm tills han i mars månad 1906 flyttade till Linköping för en plats i en yngre brors hushåll. I slutet av år 1909 bröt denne kringflyttande man upp en sista gång och bosatte sig i Östra Eneby församling i Norrköping. Här avled han den 23 oktober 1910. Han var då skriven som boende på Leonardbergs pensionat.
Anderstorps Stormosse ca 1942. Fridell vid en torvmaskin uppställd för hösten. Torvtäkt bedrevs här under andra världskriget. Täkten och de många diken som då grävdes på flera platser gjorde att delar av mossen torkade ut och blev trädklädd under andra halvan av 1900-talet.
År 1897 fick riksbanken monopol på sedelutgivning i Sverige. Detta skapade ett behov av bankkontor på olika platser runt om i landet. År 1901 beslöt riksdagen att ett dylikt skulle uppföras i Linköping. Arkitektuppdraget gick till den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström. Hans skapelse stod klar för bruk hösten 1903.
Sockenstugan och ålderdomshemmet i Målilla. Sockenstuga var den historiska byggnad där sockenstämma kunde hållas i en socken, eller andra slags möten, till exempel kyrkostämma. Sockenstugor byggdes i Sverige från 1600-talet, men ännu i slutet av 1800-talet saknade många platser en egen sockenstuga. De boende i socknen, prästerna undantagna, hade en förpliktelse att bidra till kostnaderna för underhållet av sockenstugan.
Postgården i Alvesta. Klockan är tre på morgonen då stockholmsposten kommer till Alvesta, där "endast Posten och SJ är vaken". Postens egna bilar och en stor entreprenadbil står delvis färdiglastade för att så småningom ge sig av till olika platser i brevområdet. Kl 3.10 går en bil till Halmstad via Ljungby, kl 4.00 en annan till Älmhult via Vislanda o s v .
Postgården i Alvesta. Klockan är tre på morgonen då stockholmsposten kommer till Alvesta, där "endast Posten och SJ är vaken". Postens egna bilar och en stor entreprenadbil står delvis färdiglastade för att så småningom ge sig av till olika platser i brevområdet. Kl 3.10 går en bil till Halmstad via Ljungby, kl 4.00 en annan till Älmhult via Vislanda och så vidare.
Babordssidan lutar kraftigt ned mot sjöbotten. Däcksbalkarna sitter på flera ställen på sina ursprungliga platser. Det finns en del sten som sannolikt inte är ballast utan är påförd vid sänkningen eller efter denna. Om det är däcksplankor eller ditlagda brädor för att hålla stenen på plats är oklart.
Sockenstugan och ålderdomshemmet. Sockenstuga var den historiska byggnad där sockenstämma kunde hållas i en socken, eller andra slags möten, till exempel kyrkostämma. Sockenstugor byggdes i Sverige från 1600-talet, men ännu i slutet av 1800-talet saknade många platser en egen sockenstuga. De boende i socknen, prästerna undantagna, hade en förpliktelse att bidra till kostnaderna för underhållet av sockenstugan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.