Interiör från Forss AB:s huvudkontor i Köpmanholmen 1907. Porträtten ovanför skrivbodet föreställer föregångare i bolaget, grosshandlare S.J. Hamberg i Härnösand och patron C.A. Öhman, Köpmanholmen.
Från 299 kr
"Alpha" fd. "Fyris". Båten var känd i Härnösand som FYRIS innan den såldes till Norge och döptes till ALPHA. Återköptes till Sverige igen den 4 juni 1907 av Ådalens Arbetarföreningars Ångbåts AB U.p.a, Härnösand för 30.000 Nkr och insattes på Ångermanälven för att konkurrera med "kapitalistbåtarna". Bolaget trädde dock i likvidation samma år, och båten såldes på exekutiv auktion på Frånö Gästgifveri den 31 mars 1908. Ägare blev då Carl Modig, Härnösand och Modigs sterbhus såld båten vidare till Hans Hamberg, Härnösand den 15 mars 1910. Blev bogserbåt med namnet HERKULES.
Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Foto i svartvitt visande passagerarångfartyg DIANA. Reg.nr 1641. Brt 289,42, netto 195.15. 320 HKR maskineri, insatt 1869, då det ursprungliga maskineriet byttes ut. Båda maskinerierna leverades av Bergsunds Mek.Verkstad. Fartyget byggdes vid Stora Varvet i Stockholm 1856 /Willian Lindberg, Södra varvet/ för Hernösands Ångf.AB Hernösand. Fartyget uppkallades efter rederinamnet. Enl. inte bekräftade uppgifter skall fartyget ha sålts till Uleåborgs Ångf.AB 1866 och erhållit namnet POIKOLA[Fel POHJOLA]. Återköpts till Sverige i så fall senast 1869 av Hudiksvalls Ångf.AB Hudiksvall och även nu erhållit samma namn som rederiet. Såld 1882 till Göteborg för Ång.AB Göteborg -Kiel, redare C A Möller. Namnet blev nu DIANA och 1883 undergick fartyget ombyggnad. r 1902 överfördes fartyget på Rederi AB Teutonia/E.Roberg/. Fartygets nyttjande i reguliär trafik upphörde omkring årskiftet 1907-1908. Under 1908 tjänstgjorde fartyget som logementsfartyg för Sveriges Redarförening, men någon ändring av fartygets art företogs ej. År 1909 inköpte Redarföreningen fartyget och apterade det till logementsfarttyg år 1910 och därmed avfördes från registret som pråm.
Wulkanska huset. Detta hus byggdes mellan 1789 och 1800 av den välbeställde grosshandlaren Wallanger. Det låg ursprungligen vid Köpmangatan i Härnösand, på den tomt där systembolaget nu ligger. Till fastigheten hörde ladugård, visthus, brygghus och sjöbod. 1901 köptes fastigheten av västgötaknallen Sven Alfred Wulkan som i högra delen inrättade den legendariska slöjd- och leksaksaffären "Wulkans" där många generationers barn i Härnösand funnit sitt paradis.
Statens Järnvägar, SJ Kd2 454. Första ångtåg på linjen mellan Sundsvall och Härnösand. I Nacksta, Sundsvall står arbetslaget uppställda och längst till höger i bild syns överbanmästare, öbm, Ohlsson.
Statens Järnvägar, SJ Kd2 454. Första ångtåget på linjen mellan Sundsvall och Härnösand. I Nacksta, Sundsvall, står arbetslaget uppställda för fotografen och längst till höger i bild syns överbanmästare, öbm, Ohlsson.
Kronholmsstationen (på Kronholmen) inne i själva Härnösand, som staden löste in från Skandinaviska Elverk 1909. Har tidigare varit registrerats som Gådeå kraftstation. Gådeå elektricitetsverk anlagd 1898. 3 st de Lavals ångturbingenerator á 100 hk. 1000 varv 2x220 volt.
Första spadtaget på Ostkustbanan den 6 mars 1916 vid Kubikenborg söder om Sundsvall. Närvarande från vänster till höger: direktör Hagergren vid OK, disponent Enhörning vid Kubikenborgs AB, landshövdingarna Hamilton i Gävle, Ström i Härnösand, arbetschefen E. Andersson vid OK.
Flygmekaniker och flygförare från F 14 framför flygplan B 18 i februari 1946, i samband med planerad flygning Halmstad-Kiruna. Flygningen slutade i nödlandning i Härnösand den 10 februari.
Tjänstemännen vid riksbankskontoret i Härnösand hösten 1910. 1.Josef Stenius, bokhållare. 2.Hilding Sundelin,e.o. tjänsteman. 3.Fabian Wållgren, kassör. 4.Magnus Nordström, registrator. 5.Josef Pettersson, bokhållare. 6.Reinhold Bruten, kamrer. 7.Einar Törnsten,e.o. tjänsteman. 8.Alrik Drakenberg, direktör. 9.Oskar Johnsson, e.o. tjänsteman.
Från brofästet mot Sydost. Ångaren tv om Nybron är med största sannolikhet Gurli, byggd 1871. Fartyget kom till Härnösand runt 1898, ombyggdes rejält 1920. Såldes till Sundsvall i mitten av 1930-talet och återkom till Stockholm 1954.
Byggmästare Pehr Hagmansson.; Efter 60 år byggdes torn på kyrkan (1840-t). Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Häggdånger kyrka. Byggmästare Pehr Hagmansson. Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Häggdånger kyrka.Byggmästare Pehr Hagmansson. Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Konung Gustav V på besök i Härnösand. Från vänster syns S/S Strömkarlen och närmast S/S Utö som den hette vid denna tidpunkt. fartyget kallades from 1917 för Angur.
Kronprins Gustaf på besök i Härnösand 1904. Tillsammans synes landshövding Rudebäck och överste Selander. "Hedersvakten" utgörs av Olle Backström och And Reijlitzh. Bilden tagen den 14 nov 1904, dagen efter invigningen av frimurarhuset.
Häggdångers kyrka. Byggmästare Pehr Hagmansson. Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Till vänster urmakerimästare Kurt Bergström och till höger urmakerimästare Julius Nordlöw. Rummet är det norra vindsrummet Köpmangatan 3 (Härnösand) i det s.k. Valangerska huset byggt år 1799-1801. I bottenvåningen bedrevs bl.annat urhandel av ovannämnda personer.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.