Alnö kyrka. Kyrkan invigdes 1896 och ersatte då en kyrka av trä som brunnit ner efter 25 år. Detta är en nygotisk tegelkyrka, ritad av arkitekt Ferdinand Boberg. Kyrkan består av klocktorn, långhus med utbyggnader i väster för trappor till läktarna samt ett polygont kor med sakristia och arkivrum på ömse sidor. Ingången är förlagd i väster genom vapenhuset i tornet. Långhuset har trätak med öppen takstol och koret har tegelvalv.
Från 299 kr
Njurunda. Ruin efter en stenkyrka från 1200 talet. Den äldsta kyrkan bestod av långhus med smalare rakslutet kor, ett torn i väster har tillkommit något senare eller samtidigt. Kyrkan utvidgas och tornet försvann. På 1400 talet förlängdes kyrkan och får en rektangulär plan. Vid samma tid slogs tre stjärnvalv som fick målningar. Klockstapeln är riven. Kyrkan blev ruin efter en eldsvåda på 1870 talet. Den nya kyrkan uppfördes 1862. År 1928 utgrävdes kyrkoruinen.
Härnösands rådhus. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken.
Lärkstaden, del av stadsdelen Östermalm. Lärkstaden planerades av Per Hallman i en friare form för sammanbyggda enfamiljshus med bakomliggande trädgårdar. Området bebyggdes 1909-18. Här ligger bl.a. Engelbrektskyrkan. Engelbrektskyrkan är uppförd av granit och tegel och monumentalt belägen på en höjd. Den är ritad av Lars Israel Wahlman och invigdes 1914. Den komplicerade byggnadskroppen innesluter ett korsformigt kyrkorum. Det smala tornet är placerat i vinkeln mellan sydfasaden och södra korsarmen.
Med Daga och Arne Hansson på Öland. Långe Jan. Långe Jan, angöringsfyr på Ölands södra udde. Det 42Â m höga fyrtornet ger huvudfyren en lysvidd på 48Â km. Det vita tornet har ett svart bälte för att underlätta igenkänning under dagtid. Fyrtornet uppfördes ursprungligen 1785 då man förmodligen använde material från det raserade medeltida kapellet Sankt Johannes (Jan). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=246789
Telefontornet i rimfrost, slutet av 1800-talet. På taket till den nya telefonstationen vid Malmskillnadsgatan i Stockholm byggdes 1886 ett jättestort torn i järn. Därifrån gick 4000 telefontrådar ut över hustaken i staden. Stationen var världens största i sitt slag och Stockholm den telefontätaste staden i världen vid den här tiden. Telefontornet stod kvar till 1953 då det måste rivas efter en eldsvåda. Tornet brann den 23 juli 1952.
Kv. S:t Botvid, S:t Olofsgatan 48. Tidigare S:t Olofsgatan 67. Kallades därför 67-an. Byggdes 1905 av fabrikör Frans Johansson. Var från början bostadshus och kallades efter ägarens förnamn "Franska palatset". Tornet, som syns på bilden, togs bort i början av 30-talet. Frans Johansson startade Rantens Strå- och Filthattfabrik vid Bangatan 10. Fadern hästhandlare Josef Johansson hade f.ö. stallar på området. Där var senare slakteri och är nu lagerbyggnader för "Skinnville". Hattfabriken flyttade till S:t Olofsgatan 42.
Vinga. Vinga fyr och lotsstation ligger på en kal klippö uti havsbandet. Fyrtornet är byggt av granit av första ordningen, som kastar två skarpa blänkar var halvtimme. Till venster på bilden sjösemafon med mast och armar genom vilkas olika ställningar man ger fartygen signal angående vinden och havsströmmarnas riktning och styrka. Intill tornet ett pyramidformat sjömärke. Å Vinga fyr finns alla morderna apparater för väderleksiakttagelser samt nederbördsmätare m.m.
Bilden visar en vy över Djurgårdsgatan. Fotografen står med Nygatan i ryggen och fotograferar bort över Drottninggatan som korsar Djurgårdsgatan. På höger sida ligger ett flertal butiker, ett skrädderi, en damfrisering och en speceriaffär. På vänster sida så skvallrar en liten skylt om att här finns T. Danielsson, Skräddare. Längre fram på gatan syns en större ljus byggnad med ett torn. Den byggnaden finns kvar idag, 2000-05-25, dock med annat tak även på tornet.
Barnens Dag firas med parad genom staden. Här kommer en blåsorkester vars medlemmar har svarta hattar och stora skägg. Sune Malmberg, Pennemo och Torsten Torstling i främre raden (namn på fler orkestermedlemmar finns på bild 01518) Och efter kommer Arboga öl... En folkvagn står parkerad efter gatan. En man i publiken höjer sin kamera. Till höger ses den före detta vaktmästarbostaden till Arboga Margarinfabrik, vid Ahllöfsgatan, och längre bort skymtar tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan.
Stora utställningshallen på Arbogautställningen. "Hantverk Industri" står det på skylten över entrén. På mitten av byggnaden finns en scen. Stolar och bänkar är placerade framför scenen. Flaggorna är hissade. Människor strosar i området. I bakgrunden, längst till vänster, ses en skorsten och ett högt hus. Det är Tekniska Fabriken Örnen, ett dotterbolag till Arboga Margarinfabrik. Här tillverkas tvålen Elefanten. Ladorna, som ses nedanför Örnen, är Emil Melins brädgård. Tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan reser sig ur träden.
Riksdagsjubileet. I Arboga firas 550-årsminnet av Sveriges första riksdag. Många höga politiker samt medlemmar ur kungafamiljen gästar Arboga denna dag. Motorcykelburna poliser, en polisbil och patrullerande poliser sköter säkerheten och håller kontroll på den stora publiken. Många människor har samlats på Rådhusgatan. Vid dörren till Arboga Tidning ses ett par män i Arboga Blåsorkester med sina instrument. Någon tittar ut genom ett öppet fönster i Musicum. I bakgrunden ses tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan.
Tlemcen. Tour de Mansourah.
Kyrkan i Södra Möckleby. Kyrkan består av ett rektangulärt kyrkorum med absidialt kor i öster samt torn i väster. Vapenhuset, som är centralt placerat på sydfasaden, har en pendang i sakristian mitt på nordväggen. Av den medeltida kyrkan med anor från 1100-talet kvarstår endast tornet. Tornets inre förändrades vid ombyggnaden 1850-51 och försågs med en lanternin. Långhuset och portalerna o väster och söder är rundbågiga, så även långhusets stora fönsteröppningar. Tre liknande fönster fanns i det absidiala koret. Dessa sattes igen vid renoveringen 1951. Denna åtgärd, tillsammans med flera andra, kom att förändra kyrkorummets karaktär. Innertaket är en i tre plan bruten panel.
Stenåsa kyrka Stenåsa kyrka, vid östra landborgen, består av ett rektangulärt kyrkorum med kor i öster. Sakristia i norr och torn i väster. Kyrkan, som stod färdig 1831, föregicks av en medeltida stenkyrka.. Spår av en träkyrka påträfades vid renoveringen 1956. De vitputsade murarna täcks av sadeltak. Tornet kröns av en lanternin. Ingångar i väster och mitt på sydfasaden leder in till kyrkorummet. Fönsteröppningarna i sakristian är spetsbågiga. Interiören präglas av den dekormålning, tillkommen 1902, som pryder valv och väggar. Kyrkans inre är ett gott prov på sekelskiftets renoveringsambitioner.
S:t Olofs kyrka. De två restaureringarna under 1950-talet har uppenbarat dess åldriga förnämitet. På 1200-talet byggdes kyrkan till åt väster sedan det ursprungliga tornet rivits, och fogarna i det blottade murverket visar tydligt omfattningen av den äldsta romanska kyrkan. Denna finnes i sina huvuddrag bevarad. De väldiga dimensionerna ställer S:t Olofs kyrka vid sidan av Husaby mera berömda och vittnar om dess höga rang under medeltid en prost- eller häradskyrka. En förklaring får vi när vi läser urkunderna. Där talas om "Faukopings skiäppa", som den mäktige biskop Brynolfs stadga och yngre västgötalagen talar om.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.