Fynd från Störlinge. En fibula är ett dräktspänne. Fibulan användes allmänt i Europa under bronsåldern och järnåldern.
Från 299 kr
Bild tagen vid resa till USA i september 1977, då var det de dövblindas världskongress i New York, den första Helen Keller-konferensen.
En arkeologisk utgrävning vid Törnbotten 14/10 1960.
En arkeologisk utgrävning vid Nybyåsen 1/10 1958.
Gammalt lok på Borgholms station 16/1 1962.
Danska arkeologer på ölandsbesök 1962.
Domänverkets i Böda exteriör och eventuella invigning.
Arkeologisk utgrävning vid en offerplats vid Skedemosse.
Gråborg. S:t Knuts kapell syns genom valvet. Ölands största fornborg, anlagd under järnåldern men i bruk ända in i historisk tid. Intill borgen finns en medeltida kapellruin och byn Borg med ett välhävdat odlingslandskap. Gråborg är Ölands största fornborg och även en av Sveriges största anläggningar i sitt slag. Liksom Ismanstorp är den belägen centralt på ön. Borgen har tidigare benämnts Backaborg men denna benämning har efter hand flyttats över till den närliggande byn Borg. Borgmuren omsluter en yta på 210 x 160 meter och ringmurens höjd varierar 4-7 meter. Murens ursprungliga höjd har uppgått till cirka 8-10 meter med en tjocklek på cirka 10 meter. I nordväst finns en port med ett medeltida valv som förstärkt med kalkbruk. Borgen har tidigare haft ytterligare två portar, en i norr och en i söder. Enligt äldre källor har den befintliga porten tidigare krönts av ett mindre torn, även den södra porten har haft ett torn. Källa Länsstyrelsen.
Porträtt av kyrkoherde D.A.G. Brundin, juli 1958.
En gravmarkering i form av en stor rund sten mitt på en stensättning som är över 40 meter i diameter.
Från Borgholms stationshus 20/9 1961.
Biskopsvisitation i Gärdslösa 19/5 -1961.
Fiskare hemma från Ryssland.
Svarta järnkors på Löts kyrkogård, september 1957.
Folk i festsammanhang på M/S Nordpol till Gotland, premiärresa 1959.
Återinvigning av Egby kyrka efter restaureringen. Kyrkan anses från början varit en liten absidkyrka från 1100-talet. Under 1200-talet förhöjdes murarna i långhuset och valv slogs som bars upp av en kraftig mittpelare. Kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av försvarskyrka. Kyrkan försågs under 1300-talet med sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. 1817 genomgick kyrkan en större ombyggnad. Ett kyrktorn uppfördes med lanternin för kyrkklockorna. 1200-talets kyrkorum förändrades radikalt genom att valven raserades, triumfbågen utplånades. Huvudingången förlades till det nybyggda tornet. Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. (Hämtat från Wikipedia)
Vy över Gripsholms slott. Gripsholms slott är ett kungligt slott vid Mälaren, strax utanför Mariefreds gamla stadskärna i Strängnäs kommun. Slottet ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Gripsholms slott inrymmer Statens porträttsamling med över 4 000 verk, med exempel på porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid. Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för porträttsamlingen. Strax framför vindbryggan, på den så kallade Rännarbanan, står några runstenar med berättelser om det berömda Ingvarståget.
Brand i Föra, Marsjö.
Motiv från Quistorp i Långlöt. Mangårdsbyggnad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.