Nordmarkshyttan omkring år1900. Nordmarkshyttan var under hela 1600-talet en av de mest produktiva hyttorna i Värmland. Blåsningen pågår från jul till långt fram på sommaren heter det år 1711. Nordmarkshyttan blev senare uppköpt av Uddeholmsbolaget och driften lades ner år 1905.
Från 299 kr
En samling män med häst och vagn framför masugnen samt rostugnen i Nordmarkshyttan omkring år 1900. Nordmarkshyttan var under hela 1600-talet en av de mest produktiva hyttorna i Värmland. Blåsningen pågår från jul till långt fram på sommaren heter det år 1711. Nordmarkshyttan blev senare uppköpt av Uddeholmsbolaget och driften lades ner år 1905.
Lämningar av Nordmarkshyttan 1921. Nordmarkshyttan var under hela 1600-talet en av de mest produktiva hyttorna i Värmland. Blåsningen pågår från jul till långt fram på sommaren heter det år 1711. Nordmarkshyttan blev senare uppköpt av Uddeholmsbolaget och driften lades ner år 1905.
Bjurbäckshyttan 1920. Ruin av masugnen. Lungsunds socken blev i början av 1600-talet industrialiserad genom anläggningen av Bjurbäcks bruk. Bruket omfattade både masugn, stångjärnssmedja och manufakturverk. Den första reduceringen av Lungsunds gamla järnindustri skedde redan år 1841 vid Bjurbäck, där hyttan då för sista gången blåstes.
Ackkärr 1922. Gamla stångjärnssmedjan byggd 1788. Stångjärnsbruket Ackkärr anlades på 1600-talet. Kraft för belysning med mera, fick man från ett vattenfall vid Kvarned (norr om Ackkärr). Stångjärnssmidet upphörde 1877. Bruket blev senare lantegendom, och vattenfallet utnyttjades som kraftstation för ett pumpverk, ett frörenseri med mera.
Rumlaborg i Huskvarna. Under 1600-talet förlorade Rumlaborg sin militära betydelse och på 1850-talet utjämnades området och gjordes om till park i vilken ett lusthus byggdes. Vid Rumlaborg gick vägen över Huskvarnaån på en bro av tvärställda stockar, kallad Kavlabron. Den försågs på 1940-talet med skyltar som meddelade att "Gångtrafik tillåtes på egen risk".
Denna minnessten, en teckning av den första Mickelstenen, stod vid Tullen i Tenhult. Den restes 1842 till minne av skogvaktare Mickels bedrift i striden mot danskarna på 1600-talet. Den byttes ut därför att stenen vittrade sönder och årtalet var fel och ligger numera i markytan framför den nya som restes 1897.
Den gamla gårdsanläggningen till Kråkvik i Östra Ed är från 1600-talet nämnd som säteri ägt av släkten Skytte. Genom tidens ägoskiften och ombildningar lades gården under Åsvik och i den gamla sätesbyggnaden inreddes arbetarebostäder. Från omkring år 1940 stod byggnaden obebodd och bilden visar miljön som den tog sig ut vid en antikvarisk kontroll 1984.
Huset är ett av stadens äldsta trähus, troligen byggt i slutet av 1600-talet och samtida med stadsporten Kavaljeren. Högt valmtak, omändrat till nuvarande form cirka 1860-70. Huset har ändrats under 1800-talet. Enligt stadsfullmäktigebeslut i Kalmar skall byggnaden flyttas bort från sin hittillsvarande plats. Foto: Lagergren ATA.
Kristbergs kyrka har tidigmedeltida ursprung men har likt de flesta kyrkor av ålder ombyggts i omgångar. Särskilt omfattande byggnadsarbeten utfördes under det sena 1600-talet och 1700-talets första del då kyrkan avsevärt förstorades. Den senaste mer grundliga restaureringen gjordes 1879 vilket till största del skapade rådande byggnad.
Den pampiga Bergsbron var ny när det kolorerade brevkortet sändes våren 1905. Bron hade haft sina föregångare allt sedan 1600-talet, men åtminstone ett par upplagor hade inte stått emot strömmens strida vårflöden. Den nya bron gjöts därför i motståndskraftig betong och gavs breda valv för friare flöde.
Gårdsinteriör från Storgatan 66 i Linköping. Året är 1953 och arbetet med att flytta utvalda hus i området till friluftsmuseet Gamla Linköping har inletts. Det putsade gårdshuset kommer att rivas men den timrade Skolmästaregården hör till de valda objekten att rädda. Byggnaden uppfördes på platsen i slutet av 1600-talet som tjänstebostad för stadens skolmästare.
Godset Lagerlunda väster om Linköping kom i släkten Lagerfelts ägo vid mitten av 1600-talet. Alltsedan dess har egendomen, utan att vara så kallat fideikommiss, tillhört samma släkt. Huvudbyggnaden uppfördes 1796 genom överstelöjtnant Israel Lagerfelts försorg. Bygganden har i senare tid nödtvunget ombyggts efter en eldsvåda.
Det en gång i tiden präktiga Stjärnorps slott uppförden vid mitten av 1600-talet. Byggherre var den skotske adelsmannen Robert Douglas som förlänats marken för sina insatser i svenska armén. Sedan en förödande brand 1789 kvarstår huvudbyggnaden som ruin. Här en dokumentation från omkring år 1900.
Likt åtskilliga av Östergötlands herresäten räknar Grenholm medeltida ursprung. Gårdens äldsta kända manbyggnad ligger som ruin ett gott stycke öster om nuvarande anläggning, men även bebyggelsen vid gårdens rådande läge är av hög ålder. Detta visas bland annat genom gårdens kapell från 1500-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden bör emellertid till sina äldsta delar ha tillkommit under senare delen av 1600-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.