Vid Trädgårdstorgets nordöstra del låg fram till slutet av 1930-talet den så kallade Mörnerska gården, efter den från 1902 nye ägaren även kallad Wentzellska. Bilden är emellertid tagen från Sankt Larsgatan och visar husets gårdssida. I samband med rivningen flyttades upplysningsvis den bastanta trappan till Svenneby herrgård.
Från 299 kr
Arkösund blev tidigt en viktig uthamn vid Bråvikens mynning. Här hindrade inte isen i samma utsträckning som längre in i viken och platsen var viktig för godstransporter till och från främst Norrköping. Efter att järnvägen öppnat 1895 ökade nyttotrafiken i ytterligare grad men gav även upphov till den villabadort samhället utvecklades till. Bilden från omkring 1905 visar järnvägspiren vid sidan av patricervillor från tiden.
Villa Lyckebo kort efter färdigställande något år in på 1900-talet. Sannolikt ritad av byggherren tillika arkitekten Johan Lagerström. Med adressen Klostergatan 62 ingår bostaden i den exklusiva husrad som i början av förra seklet uppfördes alldeles mot Linköpings trädgårdförening. Som en kuriositet får vi förmoda att det är makan Ingegerd Naëmi som skymtar i ett av fönstren till vänster.
Gamla skjutsstationen eller "Pinnebo" i hörnet av Murgatan och Mjölbygatan i Skänninge. Det folkliga namnet ska huset fått efter att det länge ska stått ofärdigt med naken timmerstomme, dock förberedd med islagna träpligg innan putsen kom på. Gårdsanläggningen revs 1952, främst för det utgjorde hinder för den ökade trafiken. Före bilismens tid låg här stadens skjutsstation. Här en dokumentation kort före rivningen.
Fotografi ur en beskrivning av fisket i sjön Vättern sammanställd av Thord Lindell 1935. Denne var lärare vid Lunnevads folkhögskola och senare rektor vid folkhögskolan i Vadstena och bar ett stort historiskt och kulturhistoriskt intresse. Bilden visar två stycken så kallade uttrar av äldre modell. Redskapet släpas efter fiskarens båt och låter denna fiska med flera linor.
Gårdsinteriör från den så kallade Lindeska gården i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning 1945. Den gamla garvaregården var uppkallad efter Germund Linde, som förvärvade fastigheten och rörelsen 1871. Han son Nils Linde förde traditionen vidare till sin död 1926. Storgatan 32, Linköping. Loftbod till Lindeska gården från NV.
På Västgötegatan 11 ligger Ståhlboms Kvarn, den sista fungerande vattenkvarnen i Norrköpings innerstad. Om- och tillbyggnader har gjorts 1881 och 1945. De båda karakteristiska valven i granit kom till 1900 efter ritningar av Erik Fröling. Bilden är tagen i samband med en ytterliggare restaurering 1972. Vy mot sydöst.
Vid äppelträden hemma hos fotograf Emil Durling i Strömmen har fyra unga kvinnor samlats för fotografering. Från vänster ses Ella Sjögren, Ester Karlsson -mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tillnamn och giftermål- därefter Alma Karlsson, syster till Ester och till sist Ester Borg. Anm: Identiteten av kvinnan kallad Ester Borg har ej kunnat styrkas.
Kyrkan i och till Vreta kloster har byggts om- och till i omgångar sedan den första i sten uppfördes i början av 1100-talet. Oftast efter önskemål om expansion, men även nödtvunget genom regelbundna eldsvådor. Sedan 1700-talet bär kyrkan i stort dagens uttryck.
Lekande barn på Trädgårdstorget i Linköping 1929. Det framgår inte tydligt av bilden men torget hade vid tiden omdanats. Torgets tidigare triangulära form hade efter husrivningar utmed torgets västra sida utvidgats och ytan blivit rektangulär. En annan förändring var att torget skulle heta Trädgårdstorget, även om de äldre benämningarna Köttorget och Tanneforstorget levde vidare i folkmun. Av husen i bakgrunden kvarstår inget.
Ungdomsporträtt av Wilhelm Ygberg, äldste son till kronofogde Eric Johan Wilhelm Ygberg och hustrun Maria Didrika Salander. Född i Linköping 1845 men uppvuxen i Vreta kloster, Vikingstad och Kristberg, dit faderns tjänst tagit familjen. Efter gymnasiestudier i Linköping och vidare högre utbildning i Uppsala, kom han i tjänst vid Kammarrätten i Stockholm. I förstone som kammarskrivare, sedermera revisor.
Porträtt av Christina Beata Vilhelmina Funck. Född i Drothem som dotter till baron Gustaf Johan Funck och dennes maka Carolina Ehrenborg. Själv gift 1831 med friherre Gustaf Adolf Lagerfelt. Makarna bosatte sig på Röby rusthåll i Slaka. På ålderns höst flyttade makarna till sin stadsgård i Linköping. Efter änkefru Lagerfelts bortgång 1890 såldes gården till kyrkan för att bli domkyrkoförsamlingens domprostgård.
Stegeborg har bildat lås i Slätbaken sedan 1200-talet. Borgens gamla namn -Stäkeborg- syftar på de förekommande pålsystem i vattnet, som spärrade av farleden. Efter ut- och påbyggnader nådde anläggningen sin glansperioden som kungligt slott under 1500- och 1600-talen. Som exempel kan nämnas den blivande kung Johans III nedkomst på slottet 1537. Här en vy daterad 1928.
Vy mot den så kallade Palmquistska gården i Linköping. Dokumentation av Östergötlands museum 1951, kort tid före rivning. Gårdens bostadshus uppfördes i början av 1800-talet av dåvarande ägare, ekonomidirektören och länsbyggmästaren Johan Holmberg. Efter ett flertal ägobyten under seklet kom gården från 1872 att innehas av friherre Napoleon Palmquist.
Den lilla kyrkan i Rönö uppfördes i början av 1640-talet efter att området brutits ur Östra Ny socken och bildat egen kapell- och vidare annexförsamling. En större restaurering av kyrkobyggnaden ägde rum 1922 och vid tiden för bilden lades taket om.
Vy mot Norsholms gamla herrgård. Dokumenterad av den flitige amatörfotografen tillika översten Lars Fredrik Lovén 1893-94. Herrgårdens bottenvåning är en rest av 1600-talets manbyggnad. Tidens utseende fick efter en ombyggnad på 1870-talet. Vid tiden för bilden ägdes gården av kapten Axel Abelin med makan Eva Elisabeth.
Vy mot Norsholms gamla herrgård invid Roxens östra strand. Dokumenterad av den flitige amatörfotografen tillika översten Lars Fredrik Lovén 1893-94. Herrgårdens bottenvåning är en rest av 1600-talets manbyggnad. Tidens utseende fick efter en ombyggnad på 1870-talet. Vid tiden för bilden ägdes gården av kapten Axel Abelin med makan Eva Elisabeth.
Fotoåret 1943 hade bebyggelsen utmed Vasavägens norra sida nått gatunummer 53. Invid husets brandgavel stod ännu fastigheten S:t Per 83, en rest av en liten husgrupp som låg så långt ut Hunnebergsgatan i äldre tid kunde anses nå. Kort efter bilden revs huset för att ge plats för Vasavägen 55.
Ett dubbelexponerat och bleknat fotografi men för tiden ovanligt motiv av Storgatan i Linköping. Närmast von Lingens gård, uppkallad efter friherren Herman von Lingen. Det medeltida stenhuset nedanför gatans skärning med Läroverksgatan är del i den så kallade Stenhusgården. Foto 1929.
In på gården till Storgatan 58 i Linköping. Den gamla stadsgården kan räkna sin ålder från 1720-talet och har domprosten Andreas Rhyzelius som byggherre. Till eftervärlden har den dock kommit att benämnas "von Lingens gård" efter den senare ägaren Herman von Lingen. Gårdens hus plockades ned 1958 för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping. Foto 1929.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.