Seminarielektor Anna Linder. Född i Linköping 1867 som dotter till domprosten Carl Vilhelm Linder och makan Ulrika Wallenberg. I vuxen ålder lärare vid stadens elemantarläroverk för flickor och efter vidare studier seminarieadjunkt och lektor vid läroverken i Landskrona och senare Kalmar. Från 1927 åter boende i Linköping.
Från 299 kr
Exempel på ursprunglig bebyggelse i bostadsområdet Åbylund i Linköping. Stadsdelen hade från det sena 1800-talet vuxit fram under relativt oreglerade former. En omfattande sanering kom till stånd under 1950-talet och fortsatte in i påföljande decennium. Den tidiga bebyggelsen utmed den senare igenlagda Åbylundsgränd höll emot längst. Ett av husen var bildens Åbylundsgränd 9 som dock revs kort efter fototillfället 1967.
Stadstornet, tillika klocktorn till Sankt Olai kyrka i Norrköping. Uppförd omkring 1750 efter ritningar av arkitekt Carl Hårleman. Tornets skadades i stadsbranden 1822. Den nya överbyggnaden ritades av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson. I tornet hänger tre klockor, Storklockan och Mellanklockan från 1822 samt Lillklockan från 1825. Samtliga gjutna i Norrköping av Lars Öhman.
Ruinen efter en gamla kyrkan i Å, dokumenterad 1930. Byggnaden upphörde att fungera som församlingens ordinarie kyrkorum när den nya kyrkan stod klar 1849. Som annars brukligt revs inte den äldre upplagan, den stod i själva verket orörd fram till en förstörande brand våren 1878. Först då blev den ruin och över tid stadd i alltmer framskridet förfall. År 1970 genomfördes en genomgripande räddningsinsats.
Från konstsamlaren Carl Dahlgrens hem där mängden målningar formligen täcker alla ytor. Endast smala gångstråk är sparade för varsamma konstrundor. Bilden är odaterad men sannolikt tillkommen kort efter Dahlgrens död 1894 och i samband med verkställandet av hans stora donation till främst Östergötlands museum.
På Västgötegatan 11 ligger Ståhlboms Kvarn, den sista fungerande vattenkvarnen i Norrköpings innerstad. Om- och tillbyggnader har gjorts 1881 och 1945. De båda karakteristiska valven i granit kom till 1900 efter ritningar av Erik Fröling. Bilden är tagen i samband med en ytterliggare restaurering 1972. Vy mot sydöst.
Porträtt av Axel Valsinger. Äldste son till handlaren i Linköping, Axel Karlsson och dennes maka Hedvig Düring. Axel antog i vuxen ålder namnet Valsinger efter faderns barndomshem Valsinge i Björsäter socken. Sedermera byråchef vid Kungliga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Från 1913 gift med Karin Viktoria Öberg.
Domprost Sven Lidmans gravvård på Linköpings griftegård. Den förtjänstfulle Lidman gavs efter sin död 1845 ett ståtligt minnestecken på en värdig plats för sin sista vila. Före griftegårdens utvidgning och tillkommen bebyggelse utgjorde graven en avslutande accent vid mittgångens södra ände. Graven kom vidare att tjäna som familjegrav. Foto från omkring förra sekelskiftet.
Porträtt av Theodor Årsén, bördig från Östra Tollstad. Från år 1888 i tjänst som lärare och kantor i Rinna. Året efter sitt påbörjade arbete i Rinna gifte han sig med Ida Lindblom, bördig från Ulrika församling. Makarna bodde kvar i Rinna till maj månad 1923, för att i den tiden flytta till Linköping.
Hemslöjdsidgerskan Klara Johansson utanför sin backstuga Stenstugan under Norra Bråta i Svinhult sn. Född Andersdotter gifte hon sig 1872 med torparen Johan Magnus Johansson (1839-1908). Paret kom till Stenstugan från Flodhult 1901. Stugan hade då status som torp, vilket efter makens död degraderedes till backstuga. Klara avled på Svinhuls ålderdomshem 1936.
Den ståtliga prästgården i Vallerstad uppfördes ursprungligen 1765. Den har sedan dess grundligt renoverats och ombyggts, bland annat 1815 och 1938. Här en dokumentation kort efter den senare moderniseringen. Vid tiden disponerades bostaden av komminister Carl Erik Svenstedt med maka och barn.
Vy mot de pampiga husen mot Järnvägsparken i Linköping. De uppfördes 1889-90 och gavs en rik fasadutsmyckning ämnad att imponera på tågresenärerna. Huset närmast betraktaren kom i folkmun att ges namnet Överstehuset efter hyresgästerna, tillika överstarna Hemming Gadd och Wilhelm Reuterswärd. Husens byggmästare var den mycket produktive Johan August Johansson, "Veranda-Johansson".
Billstenska gården vid Rådhustorget i Söderköping. Namngiven efter handelsman Johan Billsten som vid 1830-talet lät uppföra handelsgården under den optimism som Göta kanals tillkomst spred. Verksamheten kom vidare att övertas av svärsonen Eric Algot Leonard Engström, vilket givit upphov till den parallella benämingen Engströmska gården. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1951, året före den vackra fastigheten revs för att ge plats för nytt.
Vinjetterat porträtt av Ludvig Aurell. Efter en karriär som direktör vid Sundsvalls handelsbanks kontor i Stockholm erbjöds han 1908 samma tjänst för Östergötlands enskilda bank. I samband med detta inflyttade han till Linköping med makan Christina Lundahl och parets två barn. Familjen var bosatt i vad som senare kom att kallas rådman Hultmarks villa i hörnet av Linné- och Sankt Larsgatan.
Nya slottet på Bjärka Säby började byggas 1791 efter ritningar av Fredrik Magnus Piper. En ombyggnad skedde 1894-1898 av slottsarkitekten Agi Lindegren. Den höga takresningen som då gavs slottet skapade ett barockmässigt utseende. Fotografiet visar slottets ursprungliga utseende genom detta repro från 1921 av foto från 1872.
Vy mot Kvarns herrgård hösten 1906. Huvudbyggnaden återuppfördes efter en förödande eldsvåda i slutet av 1850-talet. För ritningarna stod den flitigt anlitade herrgårdsarkitekten August Nyström. Upplysningsvis hade den nedbrunna herrgården ritats av dennes far Abraham Nyström omkring år 1830. Personerna på bilden har inte identifierats men står sannolikt att finna hos godsets ägare, Pehr Orre, eller dess arrendator, Gustaf Melker Jacobsson.
Gottfrid Westling föddes i Linköping 1844 men växte från tioårsåldern upp i Rappestad, där fadern utnämnts till församlingens kyrkoherde. Efter studier i Uppsala återflyttade han 1879 till födelsestaden för tjänst som adjunkt vid stadens folkskoleseminarium. Sedermera blev han skolans rektor och fungerade som sådan till 1910. Från 1881 var han gift med Maria Concordia Sondén, bördig från Kvillinge.
Vid Nygatan 39 i Linköping ligger det vackra Nisbethska huset som genom sin prägel dateras till tiden omkring år 1800. Byggnaden har fått sin benämning efter överste Johan Georg Nisbeth som ägde gården vid 1800-talets början. Under 1900-talet kom huset i förfall och var en tid rivningshotat men räddades i sista stund. Bilden visar byggnaden under den genomgripande renoveringen 1980.
Folkliv på Stora torget i Linköping år 1900. Stora hotellet i fonden stod klart 1852 och var då en av landets första hotellbyggnader. Byggmästaren Jonas Jonssons ursprungliga byggnad var i tre plan, den fjärde våningen tillkom 1892-93 efter ritningar av Adolf Emil Melander. Redan från invigningen drevs butiker i hotellets markplan. Närmast kameran siktas familjen Brobecks manufakturaffär.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.