Vid äppelträden hemma hos fotograf Emil Durling i Strömmen hukar sig Ester Karlsson och kärnar smör med systern Ingeborg och vännen "Ölle". Från vänster ses Ingeborg Karlsson, Ester Karlsson -mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tillnamn och giftermål- och därefter vännen "Ölle". Anm: Identiteten av kvinnan kallad "Ölle" har inte kunnat styrkas.
Från 299 kr
Ödekyrkan i Krokek som miljön togs sig ut 1930. Kyrkan blev ruin efter en förödande brand 1889 som förstördes byggnaden bortom möjlig återuppbyggnad. Länge stod emellertid kyrkan som ruin relativt intakt. I omgångar har ruinen monterats ned och idag består den av meterhöga grundmurar.
Porträtt av Walter Westman, yngste son till bankdirektör Gustaf Reinhard Westman och dennes maka Elisabet Henriette Bergh, bördig från Lübeck. Efter uppväxten i Linköping kom Walter att flytta till just Lübeck. År 1901 gifte han sig där med Ella Charlotte Auguste Grabener och paret fick i rask takt två barn. Från 1907 var familjen bosatt i Stockholm.
Porträtt av stadsagronom Gustaf Liljhagen. Inflyttad från födelseorten Voxtorp till Linköping 1884. Efter en tid i Stockholm flyttade han åter till Linköping 1891 och nu gift med Göta Matilda Thundahl. Makarna bosatte sig på adress Kungsgatan 21. I september månad 1894 flyttar familjen slutligen från Linköping för ny bosättning på Östermalm i Stockholm.
Cloettas etablering i Ljungsbro kom att få en avgörande betydelse för orten. Företaget hade tidigare haft sin produktion förlagd till Råby väster om Ljungsbro men flyttat verksamheten närmare orten för en expansiv satsning. Produktion i den nya anläggningen uppges kommit igång på allvar under 1902. Odaterad bild från tiden kort efter invigningen.
Porträtt av doktor Carl Sederblad. Bördig från Herrberga inflyttade han till Linköping från Tåby 1891. Samma år gift med Maria Lovisa Fagerlin. Efter en tid som praktiserande läkare i staden utnämndes Sederblad 1898 till så kallad stadsdistriktsläkare och skolläkare vid Linköpings läroverk. Från 1901 även järnvägsläkare vid Statens järnvägar.
Ruinen av Sankt Anna gamla kyrka. Kyrkan togs ur bruk på 1820-talet. Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Porträtt av arkitekten August Nyström. Son till byggmästaren Abraham Nyström som byggde upp en mycket välrenomerad byggnadsverksamhet med säte på Hållingstorp i Kristberg socken. Efter faderns död övertog August rörelsen tillsammans med sin bror Johan Robert Nyström. Bröderna var av konung Karl XIV Johan utnämnda till så kallade konduktörer, och hade som sådana rätt att leda större offentliga byggprojekt i hela landet.
Interiör från Liljeholmen i Blåvik. Säteriets särpräglade huvudbyggnad anses uppförd av överstelöjtnant Christer Lillie under 1600-talets senare del. Den rika dekoren av husets stora sal är efter allt att döma tillkommen omkring 1710 i samband med den ombyggnad dåvarande ägarpar Erik Ahlfort och dennes maka Maria Sofia Gyllenståhl lät göra.
Douglaska gravkoret i Vreta Kloster kyrka. Koret uppfördes mot kyrkans södra långsida 1663 för fältmarskalk Robert Douglas. Efter denne har ytterligare sex stycken kistor med plats för medlemmar ur den grevliga ätten placerats i gravrummet. Utöver dessa finns där även fem askurnor, varav en utförts av Carl Milles.
Vy mot Ågatan 57 (Huitfeltska gården) i Linköping. Uppkallad efter läkaren Åke Huitfeldt som från 1860 var ägare till gården. Hans dotter Eva Lovisa bodde kvar till sin död 1929. Därefter köptes gården av Folkets Husföreningen, som använde lokalerna fram till slutet av 1940-talet. Gårdens byggnader plockades ned 1949 och kom att bli den första att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Från familjen Reuterswärds våning i Linköping 1893 eller möjligtvis 1894. Husfadern, överste Wilhelm Reuterswärd, var vid tiden för bilden chef över Första livgrenadjärregementet. Bostaden låg i det så kallade Överstehuset snett mot stadens järnvägsstation. Sitt folkliga namn hade huset fått efter att även överste Hemming Gadd hyrde våning i byggnaden.
Interiör av Herrestad kyrka. Bilden visar hur kyrkan tog sig ut efter 1851 års grundliga renovering då bland annat altardisken tillkom. Från tiden kan sannolikt även räknas kaminen med sitt värmespridande rökrör. Predikstolen är emellertid av mycket äldre datum, inköpt redan år 1687 från Vadstena och bär mäster Måns Gabrielssons hand.
Inblick mot Westmanska gården vid Stora Torgets sydvästra del. Efter stadsbranden år 1700 avsåg man att förlänga Platensgatan genom gårdens bebyggelse. Dåvarande ägare Anders Lenström byggde emellertid över den tänkta gatusträckningen. År 1707 togs det visade valvet upp som en kompromiss mellan gårdsägaren och stadens myndigheter.
Sommaren 1903 var major Carl Axel Augustinssons sommarbostad Vilan i Brokind nyligen färdigställd. Förmodligen ser vi honom sittande på verandan. Någon av kvinnorna torde visa hustrun Lisa Alexandra Ehrhardt. Barnen motsvara emellertid inte parets. Familjens tid i Brokind skulle under alla omständigheter bli kort. Carl Axels militära tjänst tog dem året efter bilden till Karlskrona och sommarbostaden såldes till rektor Gottfrid Westling med familj.
Porträtt av Amalia Pamp, född i Norrköping 1835. Från 1867 gift med Anders Johan Rosberg, som under äktenskapets första tio år innehade tjänsten som komminister i Hogstad, från 1878 kyrkoherde i Fornåsa. Under makarnas tid i Hogstad nedkom Amalia med parets enda barn, sonen Johannes. Efter makens pensionering valde makarna att bosätta sig i Motala.
Motiv från Fornhemmet i Bjärka Säby. Även kallat Sandgården efter mangårdens ursprungliga läge. Friluftsmuseet kom till på 1920-talet på initiativ av godsägare Oscar Ekman. Byggnaderna har flyttats från godsets ägor och samlats i den vackra ekhagen intill Stångån. Arbetet leddes av den framstående folklivsforskaren Sigurd Erixon. I blickfånget ligger bod och drängstuga från Stora Tolemålen med sin humlegård.
Ett hus med många funktioner. Uppfört på 1820-talet som sockenmagasin för Kuddby församling och använd som sådant till den så kallade spannmålsbalkens upphävning 1853. Därefter fick byggnaden ny funktion som socknens fattighus och vidare ålderdomshem. Efter att Åkerlidens ålderdomshem stod klart 1933 användes lokalerna som skola, slöjdsal och skolkök. Från år 1974 disponerar Björkekinds hembygdsförening byggnaden.
Miljön vid Malcolms ångkraftcentral i Norrköpings industrilandskap. Odaterad bild som bär 1950-talets prägel. I bakgrunden skymtar den så kallade Värmekyrkan som bevarats in i vår tid i ny funktion som konsertlokal. Ursprungliga försåg byggnadens koleldade ångpannor industrierna i området med värme och ånga. Den äldsta delen uppfördes i två etapper 1927 och 1930 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom. Vy mot sydost.
Porträtt av Fredrik Wilhelm Metzén. Född i Linköping avlade han doktorsexamen i Uppsala 1863 och tjäntgjorde från samma år som adjunkt vid läroverket i Norrköping. Efter prästvigning 1866 i tjänst som kyrkoherde och vidare kontraktsprost i Skänninge. Även riksdagsman i Andra kammaren för Vadstena, Skänninge, Söderköping, Motala och Gränna. Från 1867 gift med Elvira Wavrinsky.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.