Motiv vi inte lokaliserat men med förhoppning att någon kan. Med risk att förleda kan vi skicka med att Linköpingsfotografen Didrik von Essen under sin produktion visat förkärlek för motiv av brusande fall vid Svartån (Boxholm), Stångån (Skorpa) och Motala ström (Malfors). Notera den raserade anläggningen mitt i vattendraget. Anm: Motivet har föreslagits visa resterna efter Jacobslunds järnbruk i trakten av Ljung.
Från 299 kr
Den 3 maj 1901 spelades det för sista gången i Linköpings gamla teater som samma år revs. Lyckan var därför stor när stadens nya teater äntligen kunde invigas den 18 december 1903. Stockholmsarkitekten Axel Anderbergs skapelse gjorde heller ingen besviken med sitt anslående och festliga intryck. Här en vy mot sydost kort efter invigningen. Till vänster ses Brandstodsbolagets kontor.
Nisbethska huset vid Nygatan 39 i Linköping kan i sin nuvarande prägel dateras till tiden omkring år 1800. Byggnaden har fått sin benämning efter överste Johan Georg Nisbeth som ägde gården vid 1800-talets början. Under 1900-talet kom huset i förfall och var en tid rivningshotat men räddades i sista stund. Bilden visar byggnaden under renovering 1980.
Interiör från domkyrkoförsamlingens församlingshem i Linköping. Byggnaden är i delar starkt präglad av att frimurarna från 1810 ägde och brukade huset för sin verksamhet i över 100 år. Före frimurarna fungerade bygganden som skolan (1230-1804) och gymnasium (1627-1804). Bilden visar den så kallade Högtidssalen efter konserveringsarbete utfört av Östergötlands museum 1965.
Av den tidigare bebyggelsen i Mjärdevi återstår endast fotografier. Byns mark har sedan 1980-talet utnyttjats för bostadsproduktion och inte minst Linköpings område för innovativa teknik. Här en av byns mangårdar, Mjärdevi krongård, som bär namn efter sin tid som militärt boställe.
Nykvarns värdshus uppfördes 1843 för att främst möta resande till Linköping via Göta kanal. Anläggningen kom med tiden att få en bredare användning som allmänt nöjesetablisemang för linköpingsborna. Det iögonfallande trapphuset tillkom i samband med att ny arrendator tillträdde 1879. Verksamheten upphörde 1906, efter siste arrendator avlidit och kort därpå revs byggnaden.
Huitfeltska gården i Linköping från trädgårdssidan. Gården har fått sitt namn efter regementsläkaren Åke Huitfelt, som från år 1860 var dess ägare och även lät den gå i arv till dottern Eva. Fotoåret 1929 var för övrigt hennes sista år i livet.
Torsdagen den 9 juni 1904 vigdes den holländske undersåten Frans Hendrik Heijbroek med Irma Salome, född Swenomi. Vigseln stod i bruden hemort Södra Vi och parets officiant var brudens far, kyrkoherde Carl Erik Swenomi. Paret flyttade till Amsterdam kort efter vigseln.
Porträtt av friherinnan Theresia Forsbeck. Född på egendomen Sörstad i Vikingstad som dotter till Johan Peter Forsbeck och dennes maka Sofia Gustava Lodin. Själv gift 1841 med friherren och löjtnanten vid Smålands husarer, Claes Gustaf Fredrik Raab. Från år 1845 var maken ägare till Sörstad och här kom familjen växa till åtta barn. Theresia dog i Stockholm i sviterna efter en bukhinneoperation 1868
Till synes i farten ställda cyklar och en trehjuling på trappan, antyder att det ännu rådde liv i 37:an vid fotografens besök våren 1945. Men tiden för fortsatt boende hade runnit ut. Kort efter fototillfället revs huset för att ge plats för nytt. Vy från norr.
Vy mot Linköpings stadshus 1930. Byggnaden uppfördes ursprungligen att inrymma stadens läroverk. För ritningarna stod Johan Fredrik Åbom som skapade en byggnad i tydlig nygotisk stil. Huset var lärosäte under perioden 1864-1915. Efter interiöra ombyggnadsarbeten kom byggnaden från 1921 att tjäna som stadshus.
Klädd i ljus rock ser vi Agnes Jönsson från Vitudden på besök med en väninna hos fotograf Emil Durling. Gift 1930 med Fredrik Valentin Fredriksson och tog tillsammans med sin make över torpet i Vitudden efter att hennes far gått bort senare samma år. Anm: Identiteten av kvinnan sittandes till vänster har ej kunnat styrkas.
Vördsamt porträtt av fröken Sofia Stenhammar, enligt påskrift syster till Hedda Stenhammar och prosten Stenhammar från Häradshammar. Tolkad av detta föreställa Elisabeth Sofia Petronella, född 1824 som dotter till prosten Christian Stenhammar och makan Anna Charlotta Kernell. Fadern var vid tiden prost i Törnevalla. År 1838 gick modern bort och lämnade den redan åldrige prosten ensam med elva barn. Sofia lämnade därför föräldrahemmet tidigt och vi finner henne i förstone som mamsell i brukspredikantens Alméns hushåll i Gusum. Efter en tid flyttade hon tillbaka till fadern, som nu var kyrkoherde i Häradshammar, och kom efterhand att bli hans enda kvarvarande barn i hushållet tills han somnade in under årets första dagar 1866. Sofia kunde dock bli kvar i prästgården. En syster till henne hade gift sig med prästvigde Johan August Tornberg, som nu tog över prästskapet i Häradshammar efter svärfadern. Längre fram i livet kom Sofia att förvärva ett eget hem i Rönö där systrarnas roller var ombytta efter att systern blivit änka. Sofias hemman Loviseberg kom att bli systrarnas gemensamma hem tills döden skilde dem åt 1888. Sista delen av sitt liv var Sofia inneboende hos en annan syster på Bo säteri i Västra Harg. Hon avled efter ett långt liv den 20 september 1908.
Till höger ses enligt uppgift Agnes Jönsson från Vitudden på besök hos fotograf Emil Durling. Vid sin sida har hon en väninna vars identitet inte kunnat styrkas. Vidare kom Agnes att 1930 gifta sig med Fredrik Valentin Fredriksson och tog tillsammans med sin make över torpet i Vitudden efter att hennes far gått bort senare samma år.
Porträtt av Louise Reuterskiöld, i familjära sammanhang kallad Lizzi, här ståendes intill fru Wihlborg. Louise Reuterskiöld föddes 1854 som dotter till kammarherre Adam Didrik Reuterskiöld och grevinnan Charlotta Elisabet Posse vid Ulvåsa slott. Från 1880 gift med Nils Henrik Vult von Steijern och där efter bosatt i Stockholm. Fru Wihlborg har tyvär inte kunnat identifieras.
Den nya kyrkan i Hannäs uppfördes under åren 1884-85 efter att länge ha diskuterats i både form och läge. Arkitektuppdragen gick exteriört till Albert Törnqvist och för inredningen till Ernst Jacobsson. Kyrkan gavs den gotiska stil som var härskande vid tiden.
Ett murrigt vykort med dystert motiv. Norrköpings stads arbets- och försörjningsanstalt sökte från invigningen 1910 sörja för stadens fattiga, kroppsligt sjuka och sinnessjuka. Behoven var avsevärda men bättre tider skulle som bekant komma. Efter ett flertal om- och tillbyggnader kunde man i slutet av 1930-talet kasta historiens vanära över ända och byta skepnad under nytt namn i Sandbyhovs vårdhem.
Porträtt av Peter Johansson Bergh. Fotograf i Växjö från 1858 och Arboga från 1865. Efter att ha haft ateljé i Norrköping 1867-1868 flyttade han till Linköping för en mycket framgångsrik verksamhet till sin död 1898. Gift 1875 med Hulda Katarina Lindgren (1852-1915).
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Just detta rum var som synes sparsamt möblerat och gav svängrum runt det biljardbord som vi får förmoda döljer sig under filten. Bilden är inte exakt daterad.
Från 1880-talets början bildade Magasinstorget 4 tillsammans med nummer 6 grunden till en fond för Magasinstorgets västra sida. Av skäl avstannade emellertid en fortsatt byggnation på platsen och torget kom aldrig att tydligt inramas. Efter att Hamngatan förlängdes söderut och med tiden breddats, nämnda hus rivits samt tillkommen nyproduktion, har sinnebilden av ett torg utraderats. Foto 1978.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.