Hallsarve Hans Karlsson, 59 år, och sonen Vilhelm, 32 år, skall ut på vinterfiske med långrev efter torsk. Reven är betad och upplagd ordentligt på anglekimbarna. Det är gott vinterväder utan snö, de har pälsmössar men är barhänta, Vilhelm har storväst medan Hans bara har blus. Båda har hemgjorda träskor.
Från 299 kr
7 år efter förra bilden på manbyggnaden gick Masse in i grannpartens trädgård och tog den här bilden av det stora huset. Det ser precis likadant ut som förra gången, tom humlen framför ytterdörren växer på samma sätt. I bakgrunden skymtar man det långa brygghuset. Den här typen av stora manbyggnader finns det rätt många av i Garde och framför allt i Alskog.
Strömmingsgarnen skulle alltid torka efter de använts. De hängdes upp över en garnstake i vardera ändan av garnet. Staken i sin tur vilade på två stolpar, förr med självvuxna grenklykor, kallade gistar eller stjekar. Vid alla fiskelägen fanns förr ett inhägnat markområde kallat gistgard eller braidning, där garnen hängdes på tork. Dit fick inte betande djur komma in och trassla sönder garnen.
En stilla sommarmorgon kommer 3-4 båtar in till Nabbu efter nattens fiske. De har seglen satta, tom toppseglen i och med att vinden verkar svag. Fiskelyckan var kanske god, i främre båten har en man hoppat i sjön så att båten skall kunna flyta i det grunda vattnet. Fyra båtar ses ligga på land, alla var inte ute och fiskade denna natt.
Här har Masse gått ut i åkern för att få en bild på hela den stora ladugården. Bulbyggnaden med påbyggt foderloft är nog en rest efter en äldre ladugård, här med okänd funktion. Det måste ha gått åt enorma mängder halm till taket och vilket arbete att knyta fast alla halmkärvar jämnt och tätt!
Masse gick ner från sin stuga till Smiss dagen efter förra bilden, se Bild 1052, för att ta en bild när man började med rivningen av den gamla ladugårdens agtak. Man har kört hem stora högar med sten till det nya ladugårdsbygget. Det var nära, stenbrottet låg uppe på Lausbackars sida mellan Bogs backe vid Backvägen och Laus Käldu.
Masse har stått ute på åkern och tagit bilden från söder mot manbyggnaden och flygeln. Bakbygget tillkom någon gång efter 1904 och här gjordes vardagsingången med veranda. I förgrunden står en gråstenstun, sådana kan man se här och var på Masses bilder, men det finns inga kvar idag.
Masse har förevigat grannlagets ungdomar när de leker en än så länge icke identifierad lek. Men han har också fångat en del av den rivna ladugården med tröskhus. Vänstra ladugårdsdelen har nog bytt agtak mot spåntak och därmed fått lägre nock. Byggnaderna ser ut att vara i rätt gott skick, så det är svårt att förstå varför de revs några år efter bilden togs.
Vandringen är bortriven ur tröskhuset och nu har man vagnbod här. Det dåliga halmtaket håller man på att täcka in med s k vrakbräder, första okantade brädan efter tvaiten, baken, när man sågar en stock. Till höger ses en liten bodlänga, se Bild 717
De två vagnarna med bruden Anna Jakobssons hemgift från Kauparve har nyss kommit fram till hennes nya familjs gård Hallsarve Karlssons. Det är högtidligt, man är klädda i fina kläder, de flesta har vita skjortor och kravatter. Ladugården här på Hallsarve står inte efter den på Kauparve, den är nästan identisk så när som på halmtaket, byggd 1910. Se Bild 490.
Masse har tagit en bild av stranden så att lastningen av släke närmast ser oändlig ut. Här gick det troligen att ösa upp släke i veckor efter en god storm. De många gånger magra jordarna skulle ha gett betydligt mindre skördar om man inte haft släken.
Till varje fiskeläge förr hörde en inhägnad garngård, också benämnd braidning eller gistgard. Här hängde man främst upp strömmingsgarnen på tork efter fisket. Stör med självvuxna eller iborrade grenklykor stod i rader. I klykorna la man stänger, över vilka garnen hängde från störrad till störrad. Här ses garngarden vid Nabbu med strandbodarna i bakgrunden. Till höger ses en av lysarstängerna, inseglingsfyrarna.
Ytterligare en miljöbild över Nabbu, här från nordost, se Bild 407. Man har kommit iland efter nattens fiske och ställt masterna med segel och spristakar på tork. Det är liv och rörelse i fiskeläget, ser man noga på bilden, kan man urskilja många personer som plockar ur båtarna.
Rudolf Larsson tog sig namnet Ahlström efter farfar skolmästare Lars Ahlström. Rudolf var son till den på många bilder förekommande J.O. Larsson vid Fie, en av Masses bästa vänner i Lau. Här kör Rudolf hem sladden på en arbetsvagn dragen av gårdspartens oxar. Rudolf flyttade sedan till Visby och dog redan 1918 endast 28 år gammal.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Bredvid tallen står Per Holmgren. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1730. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1882. Raä 157 e, 2007-09-01.
Tjärtall Foto av tjärtall, närbild. Tydliga yxhugg synliga. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt konvext parti. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1730. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1882. Raä 157 c, 2007-09-01, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Bredvid tallen står Per Holmgren. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1730. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1882. Raä 157 a, 2007-09-01, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Bredvid tallen sitter Per Holmgren. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1800. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1882. Raä 156 e.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Tydliga huggmärken. Ytan i skadan är delvis förkolnad. Vid roten i söder är ett fällskär (påbörjad fällning för länge sedan).Vid tallen sitter Per Holmgren. Raä 226 e, 2007-09-02
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt, konvext parti. Tallen har dött relativt nyligen. Bredvid tallen står Per Holmgren. Raä 225 a, 2007-09-02, reg i FMIS.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.