Sex män festar tillsammans. De sitter på filtar utlagda på golvet i ett rum med glada tapeter på väggen. Femte från vänster: Bror Eriksson och bredvid till höger sitter Helmer Garthman. Mölndal, 1930 till 40-tal.
Från 299 kr
Helmer Garthmans kompisar, från vänster: Anna Nilsson, Wilgot och Gitt Ullberg . De sitter på en filt framför en buske vid sjön Lygnern i Fjärås. Okänd man i bakgrunden. 1930-tal.
Helmer Garthman (till höger) på fisketur med arbetskamraten "Blinde" Pelle Karlsson. Näset i V:a Frölunda, 1960-tal. Skänkt av sonen Alf Garthman som arbetade på Mölndals stadsmuseum under många år.
Helmer Garthmans arbetskompisar är ute med båt och fiskar. En man tittar i kikare utöver vattnet och den andre rensar fisk på ett tidningspapper. Näset, 1950-tal. Skänkt av sonen Alf Garthman som arbetade under många år på Mölndals stadsmuseum.
Helmer Garthman är på väg till Norge för fiskesemester med Elon Sävström och dennes bil, en Goliat Isabella. Här är det paus i Värmland. 1960-tal. Skänkt av sonen Alf Garthman som arbetade många år på Mölndals stadsmuseum.
Flertalet arbetskamrater från AB Pumpindustri (API) sitter/står på en bergskulle och lyssnar till en man som spelar gitarr i mitten. Helmer Garthman och jobbarkompisar är på utflykt under 1950-talet.
Brattåsgården, Streteredsvägen 5, Matsalen. Ca 1987-88. Fr.v: Kajsa Parkström, 1915-2006, i bakgrunden i profil Sonja Hagman, 1920-1999, svart väst ?, vit kofta Folke Eliasson, 1895-1989 Helmer Olsson, 1916-1998, ryggen mot kameran
Enligt tidigare noteringar: "Ombord LL 59 "Olive" av Grundsund. Pågående backfiske vid Shetlandsöarna. Vid relingen Paul Gullman, vid vinschen Hjalmar Gullman, bakom Hjalmar G. ses Helmer Hilmersson. I styrhytten John Nilsson. Repro av foto tillhörande Ernst Gullman".
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Linser med sfäriska ytor(dvs klotformad yta som buktar lika mycket överallt). Den tänkta linje, som sammanbinder medelpunkterna till linsens båda krökta ytor (linjerna mellan M1 och M2) kallas för linsens optiska axel eller huvudaxel. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 51.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Snitt genom modernt färgpositivmaterial med de 3 olika skikt som vardera är känsligt för respktive blått, grönt och rött. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 996.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. [SKC6497,SKC6498, SKC6499 är utsnitt av Fig.79-81 Handbok 1 sid. 84] Den kromatiska aberrationen vid en positiv och en negativ lins samt felets upphävande genom en kombination av de båda linserna till en akromat. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 84.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Autoradiografiupptagning? Fotografi som visar radioaktiva substansers lokalisering på ett föremål. En fotografisk film läggs på föremålet. Filmen exponeras därvid för den radioaktiva strålningen, och efter framkallning framträder svarta fläckar på de områden som legat intill de radioaktiva substanserna. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1183.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Sambandet mellan förstoringsgrad och exponeringstid för papper av olika värden (enligt Schwarldzschiska exponenten) vid användande av kondensoapparat vars objektivbrännvidd är 1,3 gånger större än kondensorns" (för mer text se bilden). För mer info se Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. s. 649 under kapitel Förstoringsteknik.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Fyra olika smalfilmer. Från vänster: 16 mm Agfa (färg), 9,5 mm Pathé, 8 mm (svart filmbas), 8 mm Kodak (klar filmbas). För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1266-1267.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Använding av fotografisk fond vid inspelningen av "Intermezzo" med Ingrid Bergman och Gösta Ekman. -Lägg över bildens sidokanter, så att kanterna på fonden döljes. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1332.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Förstoring av bildytan i en djuptrycksform vid konventionellt djuptryck. Alla rasterpunkterna är fördjupningar med samma form och utsträckning men med olika djup. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1575.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Blixtar i glaskolv. Till vänster, kolvblixt av den första komersiella typen med aluminiumfolie. Till höger, kolvblixt med trådfyllning av dragen magnesiumaluminiumlegering. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 766.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Svärtningskurva visande sambandet mellan erhållen svärtning S och exponeringen log It. På kurvan märkes slöjan 1, tröskelvärdet 2, maximalsvärtningen 6 och solarisationen 7. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 266-272.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Tre bilder tagna från samma punkt (från Slottsbacken mot Gustav Adolfs torg, Stockholm). Denna bild är tagen med optik med brännvidden 24 cm. Jämför SKC6356 och SKC6355. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 58.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Fördelning av klarhetsgrad och färgstyrka inom färgtonsnittet. De heldragna linjerna binder samman färger med samma klarhetsgrad, de streckade färger med samma färgstyrka. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 942.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.