Porträtt av Erik Hjalmar Segersteen. Född i Torpa 1819 som son till fältprästen Anders Peter Segersteen och dennes maka Anna Sophia Norbeck. Efter studier i Lund kom Erik Hjalmar till Linköping 1859 för en tjänst som konsistorieamanuens, från vilken han vidare avancerade till ordinarie konsistorienotarie. År 1869 utsågs han parallellt med detta till stiftsbibliotikarie. Bibliotekets böcker var då ännu nödtorftigt samlade i domkyrkans torn men kunde från 1875 överflyttas till konsistoriehuset. Segersteen lade därefter ned stor möda på böckernas katalogisering. Längre fram, 1886, begärde Segesteen avsked från tjänsten som notarie och kunde lägga sin sista tid helt och fullt på sitt älskade bibliotek. Han avled i Linköping som ogift den 24 februari 1901.
Från 299 kr
Station anlagd 1880 Stationshuset byggt 1901 och är ett en- och enhalvvånings hus i tegel. Sedan ett nytt stations hus byggts i centrala Everöd blev EVERÖD GAMLA håll- och lastplats. Efter nedläggningen 1936 behölls vissa spår för betlastning. Det nya stationshuset, öst om det gamla, står år 1991 kvar med uthus, godsmagasin och vattentorn. Det gamla stationshuset är nu förtiden ett bibliotek. medan den Nya stationshuset finns restaurangen "Stinsen" Vattentorn kvar utan tak Öster om stationshuset finns ett magasin kvar. Strax väster om stationshuset finns uthuset kvar, numera bland annat använt som duvslag. Restaurangen "Stinsen" är fortfarande kvar i Juli 2012 enligt banvakt.se
Orig. text: 20 jan. Folkets Hus, Ågatan 57. Huitfeltska gården: Den östra delen av gårdens bostadshus uppfördes 1807 av landsfiskalen Karl Henrik Svan (1767-1832), den knuttimrade byggnaden förlängdes i början av 1830-talet av fältläkaren Karl Olov Bånge (1792-1838) och fick så sin släta panel. Byggnaden är ett av få bevarade exemplen på panelarkitektur i Linköping och finns idag i Gamla Linköping. År 1860 köptes gården av regementsläkaren Åke Huitfelt. Efter dottern Evas bortgång köptes huset av Folkets Husföreningen. I gathuset inrymdes en period Östergötlands Folkblads redaktion, ABF:s bibliotek och ett flertal fackföreningsexpeditioner.
Stationen byggd 1909 . En- och en halv vånings stationshus i sten, tvärs över bangårdsänden. Större ombyggnationer har gjorts 1926-27. En- och en halv vånings stationshus i sten, tvärs över bangårdsänden. Stationshuset finns kvar 1997 som busstation och galleri. "I Signalen 1945, nr 22, s. 20 finns ett litet reportage från Mölle station. En uppgiftslämnare skriver: "Järnvägen invigd den 30 april 1910. Stationshuset byggdes av arkitektfirman Ewe & Melin i Malmö. I mitten av 1920-talet var personalstyrkan 10 personer. Fram till 1937 trafikerades banan med ånglok. Banan elektrifierades 5 nov 1989. Spåren slutade framför huset, det vill säga huset ligger med långsidan mot spåren. En liten bit av plattformen finns kvar samt två ledningsstolpar. Lastkajen finns också. I station finns bibliotek. Väntsalen används till bland.annat konstutställningar. Utanför stationshuset, gatusidan, har bussen till Höganäs sin hållplats. -- Mölle byaförening är mycket aktiv och värnar om stations området. Bland.annat finns en boulebana vid "plattformskanten" "enligt Banvakt.se
Rådhuset Härnösand. År 1764 väcktes frågan om ny gymnasiebyggnad i Härnösand. Ett förslag till stenbyggnad av byggmästaren Per Hagmansson i Sundsvall omtalas 1784 men godkändes inte av Överintendentsämbetet utan remitterades till arkitekten Olof Tempelman, vars omarbetning godkändes 1785. Den viktigaste förändringen var att ett tänkt torn togs bort och den karakteristiska rotundan lades till; den kan mycket väl ha inspirerats av Gustaf III, som 1784 återvänt från sin italienska resa. Tempelmans ritningar visar en tvåvåningsbyggnad med sadeltak. Huvudfasaden har i mittaxeln en rotunda, till drygt en tredjedel av diametern indragen innanför fasadlivet och bestående av tolv släta doriska kolonner med triglyffris och en kupol, krönt av ett litet klot. Fasadpartierna på ömse sidor om pelarhallen har vardera fem fönsteraxlar med högre fönster i övervåningen. Under taklisten löper längs hela fasaden ett latinskt textband. I bottenvåningen fanns gymnasiets och trivialskolans lokaler, medan övervåningen disponerades av konsistoriet. Här finns också byggnadens största rum, festivitetssalen. Dess kateder ritades också av Tempelman och de sfinxer som flankerade katedern (nu i Härnösands bibliotek) snidades av storsnickaren Pehr Westman från Hemsön i Ångermanland. Byggnadsarbetena påbörjades 1790 och gymnasiet invigdes 20/6 1791. En jämförelse med byggnadens utseende idag visar att Tempelmans ritningar i allt väsentligt följts. Den ursprungliga färgsättningen är dock okänd. Fasaden restaurerades 1960, då den nuvarande rödaktiga färgen tillkom, och senast 1983, då den sannolikt ursprungliga blå färgen i kupolens valv togs fram. När ett nytt läroverk uppfördes 1882 såldes huset till staden och blev rådhus. Fram till 1910 var även telegrafstationen inrymd här. Bygganden inrymmer nu kommunens kansli och sessionssalar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 RAÄ
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.