Johan Alfred Elmier (1849-1938) var en av de stora jordägarna i Älmhult. Denne som inte var född i Älmhult utan i Älmeboda socken gjorde sig en förmögenhet i USA genom guldletning; återvände till Sverige och hamnade av någon okänd anledning i "Elmhult" på 1890-talet där han köpte den sydligaste gården i byn, som efter honom blev kallad Elmiersgården. Patron Elmier donerade även flera markområden till köpingen och medverkade till att tätorten växte och utvecklade sig. Idag kallas ett område i Älmhult för Elmiersområdet.

Från 299 kr

Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Varbergs lasarett, då benämnt Länslasarettet, invigdes den 30 november 1901. På husgaveln anges trots det årtalet 1900. Det efterträdde en sjukhusbyggnad av trä med 40 sängplatser, som uppförts 1852 på samma plats, då kallad Dykerilyckan. Dessförinnan hade länslasarettet varit förlagt till fästningen. I förgrunden ses sjukhusparken med trädgårdsmöblemang i kvarterets nordöstra hörn där Västra Vallgatan och Prästgatan möts. Till vänster skymtar ekonomibyggnaden med personalbostäder, som uppfördes några år senare.

Från 299 kr

Torgmarknad år 1938 på Kungsbacka torg. På torgets mitt står en hög belysningsstolpe och till vänster i bild är bussparkeringen. I bakgrunden ses byggnaden i kv Tullen 8, kallad Gamla Gästis eller Medinska fastigheten, som var en av de första byggnaderna som uppfördes efter den stora branden i Kungsbacka 1846. Då var den ett av få tvåvåningshus i staden. Den 16 september 2006 ödelades det anrika huset i en ny brand.

Från 299 kr

Ahlgren, klädd i kostym och stråhatt, står vid grinden in till ryggåsstugan på Sällstorp 2, kallad "Lilla Gunnels". Ingången till det högre loftet ledde vanligen till en smal hall med en dörr till själva bostaden i den lägre stugan och en till loftet. På så vis slapp man dra in kall utomhusluft till stugan varje gång dörren dit öppnades. Under stugans takfot syns taksparrarna som utgår från takåsens stock.

Från 299 kr

Väderkvarnen på Klockhögen, förr ägd av Mandahl och kallad "Tulla nätt/lätt". Här har kvarnen förlorat sina vingar och på de öppna ytorna kring den är trädgårdsmöbler utplacerade Kvarnen står ännu kvar, inredd till bostad. Bilden togs för att göras till vykort och färgläggas för hand enligt följande instruktion, som står på fotokopians baksida: "Kvarnen färglägges mörkröd, vit sockel. Möbeln i förgrunden gulbrun. De utstående armarna på kvarnen äro vita. Räcket är grått".

Från 299 kr

Tre personer på Järlövs gård står vid en så kallad liggande vandring, driven av en häst och belägen på marken. Med hjälp av den drog man upp hö på rännet via en vajer. Kerstin Dalenbäck håller i hästens tömmar, mannen till höger är Karl Snygg men mannen till vänster är okänd. I bakgrunden syns en byggnad med vällingklocka och på trappan sitter det en person.

Från 299 kr

Interiör av ryggåsstugan i Oktorpsgården, Slöinge socken, som flyttades i sin helhet till Skansen år 1896. I mitten står dottern på gården, Johanna Lundqvist, även kallad Hanna. Ljuset faller in från stugans enda fönster vilket sitter i takfallet. Text på baksidan: "Interiör av ryggåsstuga i Halland. Severin Nilson. Nr 22 Sturegatan, Stockholm." Nilson hade sin ateljé på Sturegatan och kanske är detta ett bidrag till någon fotoutställning han deltog i, eller en bild han sänt till Artur Hazelius i samarbetet kring hallandsinteriörer?

Från 299 kr

Gånggrift kallad Lusthushögen. Uppförd under den yngre stenåldern. Gånggriften undersöktes 1868 av B E Hildebrand, varid förutom människoben påträffades 8 flintdolkar, 1 spjutspets och 4 hjärtformiga pilspetsar av flinta, 4 bennålar, 2 benprylar, 2 skifferhängen, 1 simpel skafthålsyxa, flintbitar samt 2 enkla lerkäl, allt föremål som brukades under stenålderns slutskede, hällkisttiden, ca 1600 - 1800 f.kr. Man förmodar att äldre gravrester hade blivit avlägsnade för att bereda plats för nya gravanläggningar. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum.

Från 299 kr

Gånggrift kallad Lusthushögen. Uppförd under den yngre stenåldern.Gånggriften undersöktes 1868 av B E Hildebrand, varid förutom människoben påträffades 8 flintdolkar, 1 spjutspets och 4 hjärtformiga pilspetsar av flinta, 4 bennålar, 2 benprylar, 2 skifferhängen, 1 simpel skafthålsyxa, flintbitar samt 2 enkla lerkäl, allt föremål som brukades under stenålderns slutskede, hällkisttiden, ca 1600 - 1800 f.kr. Man förmodar att äldre gravrester hade blivit avlägsnade för att bereda plats för nya gravanläggningar. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum.

Från 299 kr

Widéen, Ivar, 1871-1951. Kyrkomusiker och tonsättare, domkyrkoorganist i Skara från 1900. Många av Widéens verk hör till kyrkomusiken, såsom en rad koraler, bl.a. "Härlig är Guds himmel blå" (1912) och "Det ringer till vila" (1916) och ett juloratorium (1945). Andra melodier med bestående popularitet är manskören "Serenad" ("Tallarnas barr..."; 1906, text Karlfeldt) och "Röd lyser stugan" (1911, text Linnéa Andrén), även kallad "Smålandssången". http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=342424

Från 299 kr

Stigens Yllefabrik. Första raden från vänster: Amanda Vislander, Klara Pettersson, gift med färgmästare W Pettersson, Hedvig Hasselholm, född Bandgren, Anna Modh, Frida Gustavsson från Hjärtum i tjänst hos fabrikörns 2, Beda Linderot dotter till Sågarn, Jan-Petter Andersson och Lina Högsells syster, Anna Olsson, född Pettersson gift med Karl Olsson, bas i verkstan. Lina Högsell, Klara Jonasson, född Dufva. Ester Åsberg dotter till ladugårdsskötarn. Andra raden: Svensson biträde i affären, Edla Nilsson, dotter till F Nilsson f.d. Mejerist. Maria Kolman (Johansson), Karl Larsson Skottere, Buxåsen, Sundals Ryr, snälle karln kallad, Karl Modh, Albin Eriksson son till Påle-Stava, Wilhelm Eriksson, Gustav Nilsson på lagret från Stockholm, John Forsén, vävmästare troligen den första på Stigen. Edvard Palm, sedermera fabriksägare i Norge. Fadern skräddare, Palm stack till USA. Johan Nord från Färgelanda Huttandal var hans öknamn troligen från Högsäter for till Amerika. Gustava Eriksson kallad Påle-Stava. Tredje raden: Valdemar Andersson, son till Maria och Magnus Andersson dispen kallad. Olof Andersson, beredningsmästare, Gustav Örn, son till Johan Örn, Marinius Kallin, bror till bagarmästare Kallin. Vilhelm Pettersson, färgmästare, Gustavsson färgare, Foss, Johan Örn, Verner Utberg, Oskar Örn också son till Johan Örn. Hjalmar Andersson, son till Maria och Magnus Andersson fabrikörn kallad. Fjärde raden: Mattsson kontorist, Lundgren färgeriet, Johannes Lindberg, snickare, Svensson från Borås, Okänd, Buller Rådanefors, Larsson skräddare, Fagersand, okänd. Alfred Johansson, vävmästare, Johannes på Steg torp under Östra Stigens. Femte raden: Elof Kallin, borgarmästare, Karl Wislander, Johan Fredriksson bror till Blomster-Lisa, Albert Andersson från Västergötland, okänd. Teodor Nilsson f d mejerist, Johannes Vestbom, Albin Johansson, spinnmästare, Leander Augustsson från Föltorpet. Fagerberg vävare f d fabriksägare. Hedberg, smed. Uppgifterna lämnade 4.8.1959 av 78-åriga fru Lina Högsell med biträde av sin make Axel Högsell.

Från 299 kr

Bilder visar hur vägen på västra sidan av Öresjö byggdes (ibland kallad Fjällvägen) - innan denna vägen byggdes så var här väglöst land. Vägen byggdes under åren 1921-1923. Löjtnant Holmqvist från Hasteröd stod för hela sträckan som entreprenör och lejde ut kilometer till olika arbetslag. Bilden är tagen vid Fredskogen (Läresbo) i bakgrunden syns Ängen under Lärsbo (Ängestöva), Arbetslaget på bilden består av August Larsson från Fredskogen med söner. Från vänster August Larsson, David, Linus och Karl.

Från 299 kr

Bilder visar hur vägen på västra sidan av Öresjö byggdes (ibland kallad Fjällvägen) - innan denna vägen byggdes så var här väglöst land. Vägen byggdes under åren 1921-1923. Löjtnant Holmqvist från Hasteröd stod för hela sträckan som entreprenör och lejde ut kilometer till olika arbetslag. Bilden är tagen vid Norra Hagen i bakgrunden kan man skymta Örsbos soldattorp, Arbetslaget på bilden består av Johan Augustsson från Hagarna Djurhult, okänd, Ernst Johansson från Läresbo (Lunnebergsmaden), okänd, Erik Johansson Svenningsdalen Djurhult, mannen i bakgrunden är okänd

Från 299 kr

Tre män står och pratar. Mannen längst till vänster är Einar Jansson även kallad Brallan. Han är iklädd verkstadsrock och står med händern i sidan. Han tittar på mannen till höger i bild. I mitten står en yngre civilklädd man. Till höger står verkstadens chef Wictor Rehnström iklädd kritstrecksrandig kostym och fluga. Han tittar på Einar Jansson. Bakom de tre männen på väggen finns reklam för Monarks radiomodell "Nornan".

Från 299 kr

"Almöbron 1961-1980. En av värdens största brokatastrofer. Vid 1-tiden på natten den 18 januari 1980 påseglades och totalförstördes den första Tjörnbron, då kallad Almöbron. Det var fartyget Star Clipper på 30.000 ton, som påseglade brons västra fäste. De båda bärande brospannen slets av och störtade ned över fartyget och havet. Innan trafiken hann stoppas, hade 7 fordon kört över brofästena och störtat i vattnet. Totalt omkom 8 personer".

Från 299 kr

Orig. text: Huslänga, herrskrädderi. Ovanför dörren längst till höger sitter en skylt på vilken det står; E. E. Westergård Dam & Herrskrädderi Bryggaregården även kallad Vildvinshuset. Byggnaden som stod färdig senast 1755, består av två delar, en bostadsdel i öster och en verkstadsdel i väster. De båda delarna skiljs åt av ett portlider. Byggherre var handelsmannen Zacharias Lindberg (1727-86), som grundade en av stadens allra första industrier, en bomulls- och linnefabrik. Denna byggnad uppfördes för Lindbergs manufaktur. Byggnaden står numera i Gamla Linköping.

Från 299 kr

Kägleborgsbanan presenteras. Mannen till vänster kan vara Bengt Reander, Hedemora, Svenska Bilsportsförbundet. Mannen till höger är Sture Gustafsson, sekreterare i Arboga SMK. (Sture blev senare ordförande, 1972). Två män studerar en karta eller en ritning. Bakom dem ses den öppna yta som ska ställas iordning för motorsport, Kägleborgs motorstadion. Några bilar ses i bakgrunden. Motocross Mannen som är på väg till dem, är förmodligen Nils Lindgren, från Ålsäng (kallad Niklas i svängen).

Från 299 kr

Hantverksföreningen delar ut mästarbrev till herrfrisörer och damfrisörskor. Platsen är kommunfullmäktigesalen på Rådhuset. Från vänster: Nils-Erik Johansson, Rolf Eriksson, Kerstin Blomström, Ulla Johansson och Axel Fritiof Strandberg (kallad "Atschy"). (Nils och Rolf tog över frisörsalongen på Nygatan 26 år 1967. Där har det varit frisersalong sedan åtminstone 1908. Rolf stängde salongen 30 april 2012. HåGes Bageri tog över lokalen och gjorde den till café).

Från 299 kr

'10 personer varav 9 gående på grusväg i samlad grupp och i pojke går lite efter. I gruppen går 3 pojkar, iklädda keps, kortbyxor och bärande ihoprullade filtar, och 6 flickor, unga kvinnor iklädda hatt, långklänning/kjol och några bärande ihoprullade filtar samt uppslagna böcker. Elledning. I bakgrunden träbro som gruppen passerat samt byggnad till stor del av glas, med glastak (växthus?). Ytterligare ett hus bland trädvegetation. I förgrunden fält med vall. Se även fotonr. 20. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5137 med diverse bilder. Plåtarna ligger i 2 pappaskar. På asken för negativen 9x12 cm och 12x18 cm står texten: ''Fröken Pettersson, Eksjö. Kopieras. Negativ. Alingsås samskola? m.m.'''

Från 299 kr

Personalen samlad i färghandeln. Fotografens ant: Bäckmans Färghandel. Firman startades 1893 av direktör Wilh. Bäckman som en mindre färghandel. Dess första lokaler låg vid Östra Torggatan. Firman hade därefter lokaler i Hotell Grands fastighet, och efter 10 års verksamhet flyttade företaget in i en egen fastighet. De första åren omfattade verksamheten försäljning endast av färger och oljor, men efterhand upptogs även andra artiklar. Största intresset ägnades dock åt detaljhandeln. År 1924 ombildades firman till aktiebolag med Wilh. Bäckman som verkställande direktör. Efter hans död blev Adolf Edenholm, som varit anställd sedan 1901, chef för verksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.

Från 299 kr