Södra Åsarps socken Opensten. Medeltida fäste, beläget på en fordom kringfluten moränkulle. Omnämnes i samband med Valdemar Atterdags framryckning i Västergötland 1366. Opensten utgjordes av en 4-sidig barfred med tillhörande utanverk. 1376 överlämnades Opensten till drottning Margareta av Danmark. 1383 innehades det som förpantning av Bo Jonsson. Efter dennes död återgick det till Margareta, då regent även i Sverige, som därpå överlät det till den danske riddaren Abraham Brodersson (Tjurhuvud). Under Erik av Pommerns regering innehades Opensten som förläning av greve Hans av Eberstein och Nougarten i Pommern, tills det 1434 intogs och brändes av Engelbrekt.
Från 299 kr
Beatelund. Ursprungligen två egendomar, Stora och Lilla Korsnäs. Stora Korsnäs innehades i början av 1560-talet av Tonies Bengtsson. 1719 brändes godset ned av ryssarna. Ägaren Bror Rålamb var fånge i Sibirien. Efter frigörelsen kom han hem och dog som landshövding i Österbotten år 1734. Hans dotter gifte sig med en Cederström. Gården var sedan i samma släkt under många decennier. Den siste Cederström på Beatelund var Anders Cederström som hade gårdarna Beatelund, Bergvik, Brunn, Brunnsnäs, Södra Ävlinge och Enkärret. Karl Frisk köpte Beatelund 1917. 1932 uppfördes arrendatorbostad och ladugård. Beatelund inköptes 1935 av ingenjör Sten Westerberg. Han hade 1923 köpt slott och trädgård. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Estländska flyktingar i karantänläger hösten 1944. Familjerna står bakom en taggtråd som omringar det så kallade karantänlägret i Byringe, Örnsköldsvik. I lägren avlusades flyktingarna och de läkarundersöktes grundligt. Deras kläder och tillhörigheter brändes. Vid minsta sårbildning eller spricka i huden fördes flyktingarna till sjukhus. Rädslan för smittsamma sjukdomar var stor under rådande krig. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
"Kidron", från början under L:a Lindåsen. Fia bodde här (död 1922). Tidigare bodde hon tillsammans med maken Gustav i Glädjen. Stugan låg närmare vägen än den nuvarande och plockades ner för att användas som sommarstuga i Stockholmstrakten. (David, son till Fia, far till Birgit Löfqvist). Sjöbron (förr Svinkärret) ligger närmast sjön av de tre ställena här. Där bodde en tid Anders Granats mor, som "brände". (gjorde hembränt) Glädjen låg längst åt öster. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Kronobergs slott, numera ruin, ligger på en holme i Helgasjön cirka fem kilometer norr om Växjö i Småland. Kronoberg tillhörde under medeltiden Växjö stifts biskopar. På en holme nära stranden i Helgasjön började biskop Lars Michelson uppföra ett stenhus 1444. Danskarna förstörde det under kriget år 1469. Det byggdes åter upp efter freden 1472. Vid reformationen drog Gustav Vasa in slottet till kronan. År 1542 erövrades slottet av Nils Dacke, och återtogs först efter Dackefejdens slut året därpå. Slottet befästes sen av Gustav Vasa, särskilt 1547, och blev en militär stödjepunkt i denna del av Småland. År 1569 bestämde Johan III att Kronoberg skulle befästas ytterligare, men det blev aldrig gjort. Följden blev att slottet 1570 intogs av danskarna och brändes. Senare förstärktes Kronoberg 1576-80 och även av hertig Karl från 1596. Ändå erövrades det med lätthet av danskarna under Breide Rantzau i slutet av januari 1612, varefter det brändes ned på nytt. Först 1616 började återuppbyggnaden, och ännu under Karl XI:s tid var Kronoberg i någorlunda bra skick. Därefter har det förfallit och är nu ruin.
Johannes Lundgren och Berta Nilsson hjälps åt att hyvla bräder på Lilla Barkhult i Ry, Veddige. Hyveln har handtag på sidorna. Runt dem ligger spån och på väggen hänger en rubank.
Stallgården på Fågelviks herrgård. 1. Vagns- och redskapshus av stolpar och bräder. Rödfärgat. Tegeltak. 2. Stallbyggnad av sten. Brutet tak med skiffer. 3. Stallbyggnad av timmer. Rödfärgad. Stora gamla lönnar och asken kring gården.
Flygel nr 2 enligt på Hossmo säteri, situationsplanen. Den är knuttimmrad, delvis klädd med panel avstående bräder med täcklister, tak av enkupigt tegel på näver och torv. Rödmålad med vita fönsterfoder.
Knuttimrad stuga bakom mangårdsbyggnaden. Den är klädd med panel av stående bräder som skissen visar. Taket är av enkupigt tegel, och stugan är rödmålad med vita dörr- och fönsterfoder. Observera vindskivorna.
Flygeln mitt emot den nuvarande mangårdsbyggnaden på Grävsätters gård. Knuttimrad och klädd med panel av liggande bräder som har anbragts som skissen visar. Tak av enkupigt tegel. Gulmålad med vita hörn-, dörr- och fönsterfoder.
Flyglarna vid infarten. Timmerhus med toppiga tak, täckta med spån. Väggarna klädda med stående panel, av breda bräder med profilerade kanter. Samma slags inpanelning finns på huvudbyggningen. Väggar skära.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.