Blasieholmskajen nedanför Grand Hotell med en del skärgårdsbåtar. Södra Blasieholmshamnen med utsikt över Strömmen, Slottet i bakgrunden. Foto efter 1902. Antagligen är fotografiet från år 1904 innan elektriska spårvagnarna kommo i trafik. Ledningsstolparna för spårvägsel-drift äro uppsatta men hästspårvagnarna äro ännu i trafik.
Från 299 kr
Taxichaufför Knut Schön griper efter telefonluren för att ta emot uppdrag. Fotot är taget utanför järnvägsstationen i Linköping. Tågstationen. Taxi. Transport. Telefon. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Kalmar teater sedd från Larmtorget. Bilden är efter ett vykort, som enligt sitt tryck avbildar "Teatern, Kalmar". Över entrén är på fasaden i versaler målat "Schweizeri", "Teaterkällaren" respektive "Matsal". Till vänster om teaterbyggnaden börjar Södra vägen, senare namnändrad till Olof Palmes gata. Märk att konturerna på byggnadens tak och flera fönsterbågar m m är "förstärkta" för hand före tryckningen a vykortet.
Blankaholms hamn. s/s Jarl av Oskarshamn vid den s k Englandsbryggan i Blankaholm. Jarl gick i reguljär kustfart efter Kalmar länskusten under 1920- och 30-talen. Utlastningen av trävaroro från Solstadströms Sågverk skedde från Stora Kajen i Solstadström (seKE1117). Trävarorna från Solstadström såldes till uteslutande del på export till England.
Riksbankshuset uppfördes 1902 efter ritningar av arkitekt Aron Johansson. Byggnaden har monumental utformning i jugendbarock med sockel i granit och bärande putsade tegelväggar och omfattande naturstensornamentik. Taket är högt, valmat och plåttäckt med takkupor och torn. Trots om- och tillbyggnader är byggnaden fortfarande exteriört mycket välbevarad från byggnadstiden. Interiören är helt förändrad.
Fähus, ladugård, loge och stall på Värnanäs gård. Ladugården: med loge. i korsvirke inputsat. Den har brutet tak med tegel och tbygge i skiftesverk. Stall och ungdjurshus. Nedre botten byggd i tegel, övre korsvirke. Bundet halmtak. Vällingklocka med flöjel som har årtalet 1795. Fähus. Bottenvåningen byggd i tegel, övre våningen i korsvirke. Bundet halmtak. Alla byggnaderna uppförda efter bevarade ritningar av Carl Mannerskants.
Centralt i Linköping har detta timrade envåningshus närmast mirakulöst klarat sig från rivning. Nu lyckligtvis sedan länge skyddad och sedan 1983 i funktion som kollektiv grafikverkstad. Efter byggnadens historia som krog har rörelsens namn "Krogen Amerika" fått följa med in i vår tid. Foto 1977.
Repslagaregatan 2 i Linköping, en klassisk adress för musik och möten i konditoriet. Nu i maj 1977 var de festliga stunderna i huset förbi och snart även själva huset. Söndagen den 8 januari året efter bildens tillkomst utbröt en brand som kom att totalförstöra byggnaden. Vid sidan av alla minnen försvann även en vacker fastighet som uppförts 1882 av byggmästare Frans August Påhlman.
Anundsjö socken. Remmarbäcken: Icke bränt hygge strax norr om Remmarbäcken. Rutsådd tall 1908, sådd tall och gran 1912. Stark tillväxt å efter avverkningen kvarlämnade frötallar och smågranar. Vacker naturlig föryngring och kultur. marken lerblandad "minna" (?). Foto: oktober 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No. 40 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Anundsjö socken. Skedom: Föryngrad granskog i tid (samma som år bild n:o 11 i "Frans Kempe....) Avverkning 1903 och 1916 (rensning). Dikning 1907. Reaktion efter dikning. Foto september 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No. 12 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Bredvid tallen sitter Per Holmgren. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1800. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1882. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1820. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1869. Raä 156 a, 2007-09-01
Tjärtall Foto av tjärtall, närbild. Tydliga yxhugg synliga. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt konvext parti. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1730. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1882. Raä 157 c, 2007-09-01, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Tydliga huggmärken. Ytan i skadan är delvis förkolnad. Vid roten i söder är ett fällskär (påbörjad fällning för länge sedan).Vid tallen sitter Per Holmgren. Raä 226 e, 2007-09-02
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Tydliga huggmärken. Ytan i skadan är delvis förkolnad. Vid roten i söder är ett fällskär (påbörjad fällning för länge sedan). Vid tallen sitter Per Holmgren. Raä 226 b, 2007-09-02, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt, konvext parti. Tallen har dött relativt nyligen. Bredvid tallen står Per Holmgren. Raä 225 a, 2007-09-02, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt konvext parti. Tallen död sedan lång tid. Vid tallen står Eva Klotz. Raä 229 a, 2007-09-10, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Bredvid tallen står Per Holmgren. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1730. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1882. Raä 157 a, 2007-09-01, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av tjärtall, närbild. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1780. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord 1854. Raä 158 c, 2007-09-01, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Bredvid tallen står Per Holmgren. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1730. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1882. Raä 157 e, 2007-09-01.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.