Järnbrott Radiotorget byggdes 1953 och invigdes 1954. Det betecknades som ett satellittorg, ett nytt koncept för torg utanför en stadskärna. Det tillkom efter amerikansk förebild och var det första i sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa.
Från 299 kr
Efter tävlingarna följde en bankett på restaurang Gillet. De båda ungerskorna Gabriella Barcsi t v och Maria Nemeth erhöll priser för sina insatser i bordtennis. Barcsi vann singeltiteln och båda vann damdubbeln. Nemeth var dessutom med och vann titeln i mixed dubbel.
Hultsfreds kyrka under renovering. Kyrkan stod klar 1936. Kyrkan byggdes 1934–1936 efter ritningar av Elis Kjellin, och invigdes på Kristi himmelfärds dag 1936 av biskop Tor Andræ. På platsen fanns sedan 1920-talet ett gravkapell och en kyrkogård. (Källa: Wikipedia 2019-02-20)
Fähus, ladugård, loge och stall på Värnanäs gård. Ladugården: med loge. i korsvirke inputsat. Den har brutet tak med tegel och tbygge i skiftesverk. Stall och ungdjurshus. Nedre botten byggd i tegel, övre korsvirke. Bundet halmtak. Vällingklocka med flöjel som har årtalet 1795. Fähus. Bottenvåningen byggd i tegel, övre våningen i korsvirke. Bundet halmtak. Alla byggnaderna uppförda efter bevarade ritningar av Carl Mannerskants.
Museichef Albert Sandklef vid sitt skrivbord i bostaden på Varbergs fästning, artillerikasernen. Han jobbade som journalist när han 1921 började arbeta som oavlönad intendent på dåvarande Varbergs museum. Efter 10 år anställdes han som museichef, en tjänst han hade fram till sin pension 1961.
Efter att den gamla kyrkan i Åtvid dömts ut och den nya uppförts, tilltog förfallet av den äldre. Vid slutet av 1800-talet togs rent av beslut om att riva kyrkan men tiden gick utan åtgärd. Med det nya seklet kom andra tankar och istället kom kyrkoruinen att restaureras och återinvigdes som kyrkorum 1957. Här en dokumentation daterad 1947.
I hörnet av Kungsgatan-S:t Larsgatan i Linköping låg fram till tiden för fotografiet bildens fastighet, Kungsgatan 31. Huset hade uppförts i ett tidigt skede efter att gatan lagts ut vid mitten av 1800-talet. Vid Skinn-Metro och hos frisör Bengt Andersson beredde man sig på att flytta ur lokalerna.
På tomten till dagens Teatergatan 3 (även Kapellgatan 4) i Linköping stod tidigare bildens trähus. Uppförd i slutet av 1800-talet som tjänstebostad för kyrkans personal. Bland dessa kan nämnas likvagnskarlen Johan Wilhelm Petersson. Hösten 1946 köptes fastigheten av industrimannen Malte Månson för sin personal och efter påföljande ägarbyten revs huset för att bereda plats för nuvarande huskomplex. Foto 1946.
Här har olyckan varit framme och för ett glasnegativ blir skadan fatal. Icke förty framgår motivet väl och visar en av flera byggnader som ingick i Linköpings gasverk efter att anläggningen flyttats till Tornby från slutet av 1800-talet. Odaterad bild vi placerar i 1910-talet.
Vattengatan i Linköping gör efter områdets omdaning inte mycket väsen. Stråkets betydelse var dock stor i äldre tider. Anlagd under 1700-talet för bekväm hämtning av livgivande vatten ur Stångån. Den större Nygatan hindrades länge att nå vattnet, varför Vattengatan drogs söder om det blockerade kronobränneriet. Här en del av gatans norra sida 1950.
Den så kallade Asklundska villan i Linköping ger genom byggnadens närmast överlastade nyrenässans ett festligt intryck. Spritputsad i gult med röda omfattningar och hörnkedjor samt med torn, balkonger och altaner. Namngiven efter tobaksfabrikören Ernst Asklund som lät uppföra villan åren 1893-94. Ritningarna kom från Norrköpingsfirman Löfgren & Paulson. Odaterat foto som här skrivs omkring 1910.
Reprofotografi efter original av Motalafotografen Johan Ahlström som visar entrén till Linköpings Trädgårdsförening. Fotoåret bör sökas till något av 1870-talets år, under alla omständigheter före tillkomsten av parkens restaurang och utsiktstorn, som båda stod klara år 1881. Entréhusen har i ett senare skede flyttats något längre in i parken.
Med händer skapade för grovarbete och säkert formade av sådant sitter han där välkammad och finkädd hos ortens fotograf. Enligt uppgift hette han Einar Anderssson men vi kan inte närmare identifiera honom och därför inte närmare beskriva tillfället. Men ett fint porträtt blev det och kanske kan hans livsberättelse skrivas efter upplysningar. Bilden togs i fotografen Emil Durlings trädgård omkring 1915.
Den 10 maj 1945 anlände 1600 tyska soldater till Kalmar från det sista brohuvudet i Lettland. Soldaterna var i god kondition och inkvarterades i tältläger på Kullö. En hade dock blindtarmsinflammation och togs om hand på beredskapssjukhuset. Efter några veckor överfördes de tyska soldaterna till Ränneslätt i Eksjö. I Walter Olsons journal står namnet Fuchs ifrån beredskapssjukhuset i Kalmar registrerat.
Tvivelsutan motiv från Linköping där stadens domkyrka och slott bildar fond. Mer oklart vad sällskapet beträffar, men efter fotografiets gåvogivare är medlemmar av familjen Sandberg ett rimligt antagande. I vilket fall som helst samlades sällskapet för fotografering i slottsparken. Tiden uppskattas till omkring 1910.
Efter rivningsbeslut i området utmed Repslagaregatan i Linköping genomförde Östergötlands museum en dokumentation av miljön. Bland flera fastigheter fotograferades Repslagaregatan 13. Rimligtvis var huset hotat vid tiden men det står lyckligtvis alltjämt kvar och dessutom i ett välvårdat skick. Foto 1972.
M/S Wilhelm Tham färdigställdes vid Motala Verkstad 1912 med mått för att passa Göta kanals slussar. Döpt efter industriledaren vid Husqvarna vapenfabriksaktiebolag och som gått bort året dessförinnan. Otaliga är hennes resor mellan Stockholm och Göteborg. Här i Bergs slussar 1933.
I höjd med Onkel Adamsparken låg tills den revs fastigheten Hunnebergsgatan 37. Fotoåret 1945 hade huset precis tömts på hyresgäster. Siste ägaren, före detta lärarinnan Maria Salomonsson, hade dött året före och nu skulle huset rivas för att ge plats för ett flerfamiljshus efter tidens krav.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.