Ägare till fastigheten efter Brittas död blev kopparslagare Arvid Wikström, född i en av lägenheterna. Han rev den gamla kåken belägen i hörnet av Igeldammsvägen- Arvidstorpsvägen och byggde av tegel sin kombinerade bostads- och verkstadslägenhet, som färdigställdes 1958. (Text i album K 24 av A.S. eller S Berggren) Se även post 00144
Från 299 kr
Per Henrik Lings födelsehem, den gamla prästgården i Södra Ljunga, efter nedrivning och flyttning. Den nya s.k. Linggården, så som den kan ha sett ut 1768, då den ursprungliga prästgården byggdes. I bakgrunden till vänster skymtar minnesmonumentet över Ling, rest vid 100-årsminnet 1876.
Per Henrik Lings födelsehem, den gamla prästgården i Södra Ljunga, efter nedrivning och flyttning. Den nya s.k. Linggården, så som den kan ha sett ut 1768, då den ursprungliga prästgården byggdes. En medelålders kvinna i rutig klänning poserar vid en blomsterrabatt utanför huset.
Jordan Andersson i Linköpingsfotografen Maria Tesch ateljé omkring år 1885. Från 1871 i tjänst som adjunkt och sedermera lektor i modersmål och historia vid stadens läroverk. Enligt uppgift även i befattning som folkskoleinspektör. Avliden som ogift sommaren 1887 under vistelse i sin födelsebygd Blomskog i Värmland. Efter tillstånd begraven där den sista juli.
Arvid Burén kom efter sin tid vid Kungliga Krigsskolan att tjänstgöra vid både Första och Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Som son till bruksägare Johan Adolf Burén stod dock en parallell civil karriär till förfogande och år 1914 iklädde han sig rollen som disponent för Grytgöl bruks AB. Från 1899 gift med Julia Adrienne Millde. Här porträtterad vid 1890-talets första hälft.
Odaterat porträtt av Carl Axel Agerholtz som bär 1860-talets prägel. Född i sörmländska Länna 1825 inflyttade han efter en tid som bokhållare vid Forssjö bruk till Norrköping för tjänst som kassör vid Motala Verkstads verksamhet. Vidare innehade han samma tjänst vid Norrköpings Träförädlings AB. Agerholtz framlevde sitt liv som ogift men öppnade under många år sitt hem för en äldre syster och hennes dotter.
Efter påskriftens upplysning motsvarar den avbildade mannen väl med vice häradshövding Fritz Aurell. Född 1840 och uppvuxen i Stora Åby socken i södra Östergötland. Från senare delen av 1870-talet hovrättsassessor i Jönköping och en tid därefter i samma tjänst i Malmö. Foto omkring 1870.
Porträtt av fröken Emma Düring (Dyring). Dotter till oboisten och Linköpings första fotograf Frans Dyring och dennes maka Johanna Sandberg. Efter faderns död 1877 övertog Emma fotorörelsen tillsammans med sin syster Hilda, som här stod bakom kameran något av 1880-talets år. Vi skriver omkring 1885.
Ateljéporträtt av Wilhelm Arbin, bördig från Karlslunda nära Kalmar. Efter teologie studier verksam som gudsman i Östergötland i först Väderstad, vidare Vårdsberg och sedermera i Risinge. Han ändade sin yrkesbana i länet som fångpredikant i Norrköping. Här porträtterad i Linköping omkring 1885.
Västanågatan 9 i Linköping var tills gatuhuset revs närmast identisk med grannfastigheten nummer 11 (även det rivet). De båda fastigheterna bar egennamnen Gustafsberg 1 och 2, rimligtvis uppkallade efter fängelsekonstapeln C G Gustafsson som år 1883 köpte tomten till Västanågatan 9.
Fru Hildegard Arnander, född Svanfeldt, i typisk tidsdräkt omkring 1865. Arnander efter maken Per Ulrik Arnander, vice häradshövding och ombud för Östgöta Hypoteksförening i Linköping. Hon dotter till logarvaren Gert Malcom Svanfelt och makan Carolina Charlotta Kruth, båda inflyttade från Norrköping.
Som enda son till kammarherre greve Nils Bielke och Ebba Sture kom den porträtterade Thure Bielke att ärva grevetitel och ägarskap till godset Sturefors. Enligt tidens sed dock gärna titulerad efter sin militära grad som ryttmästare. Från 1861 gift med Pauline Fouché-d'Otrante. Foto omkring 1865.
Palne De Laval kom till Östergötland från Falun år 1875 för att arrendera gården Ånväga i Skeda socken. Gift där 1878 med Ellen Westman (1855-1887). Efter makans bortgång flyttade han till Linköping och blev där bankkassör vid Östergötlands enskilda bank. Gift en andra gång 1902 med Selma Karolina Neuman (1858-1924). Foto omkring 1865.
Porträtt av Maria Andersdotter, bördig från värmländska Nor. Efter ett liv som piga hade hon dryga 40 år haft djärvheten att inflytta till Linköping för att där arrendera Centralhotellets matsalar, en sysselsättning hon ska innehaft under åren 1880-1900. Hon avled i Linköping som ogift 1907. Foto omkring förra sekelskiftet.
Vykort av Bäckaby kyrka i Jönköpings stadspark. Den gamla träkyrkan köptes in av en privatperson och återinvigdes den 31 augusti 1902 i Jönköpings stadspark efter att ha flyttats dit från Bäckaby utanför Vetlanda 1902. De äldsta delarna av kyrkan var från 1320-talet. Sent på fredagskvällen den 28 april år 2000 totalförstördes kyrkan i en brand.
Vykort av Bäckaby kyrka i Jönköpings stadspark, skrivet 1917-08-28. Den gamla träkyrkan köptes in av en privatperson och återinvigdes den 31 augusti 1902 i Jönköpings stadspark efter att ha flyttats dit från Bäckaby utanför Vetlanda 1902. De äldsta delarna av kyrkan var från 1320-talet. Sent på fredagskvällen den 28 april år 2000 totalförstördes kyrkan i en brand.
"Flygfoto över Brännarp" i Rävinge. Här startade 1938 Hallands Fruktindustri (HAFI) som fortfarande är verksamt. Där järnvägen korsar landsvägen ligger stationsbyggnaden, vilken fick detta utseende 1921 efter en kraftig ombyggnad. Stationen omges av ett fåtal villor och några lantgårdar med ekonomibyggnader och omgivande odlingslandskap.
"Lägespojkar". Karlsson med kamrater som kilar och hugger sten till kajen i hamnen i Träslövsläge. De har vinschat upp en stor sten på den hästdragna kärran. I bakgrunden ses det då helt nybyggda kapellet, numera kallat Träslövsläge kyrka. Träkyrkan uppfördes åren 1926–1927 efter ritningar av Sigfrid Ericson. Bilden ingick i Museets i Varberg bildtävling/utställning, ""Byakistan"", 1975. Se VMA11638: serie F5.
Tältstad efter branden 1865. I bakgrunden till vänster Inre hamn och till höger den nästan helt kala Kanikenäsholmen med några Karlstadsfamiljers sommarnöjen. Fotot togs troligen av Bernhard Elis Hallberg (1830-1894), verksam i Karlstad från 1858 och ett tiotal år framåt. Senare i livet blev han gasverkskamrer. En annan tänkbar upphovsman är Gösta Florman med ateljé i Kristinehamn vid brandtillfället.
Karlstad efter branden 1865. Weinbergska gården från 1840-talet och Hypotekshuset från 1853 står kvar bland brandruinerna. Fotot togs troligen av Bernhard Elis Hallberg (1830-1894), verksam i Karlstad från 1858 och ett tiotal år framåt. Senare i livet blev han gasverkskamrer. En annan tänkbar upphovsman är Gösta Florman med ateljé i Kristinehamn vid brandtillfället.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.