Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes 1860-1863, strax väster om den gamla kyrkan, och invigdes 1865 av biskop Henrik Gustaf Hultman. 1930 fick kyrkan sitt tegeltak och ny beklädnad på kor och torntak. Tidigare var taket belagt med spån. Under 1940-talet genomgick kyrkan en grundlig och omsorgsfull renovering.
Från 299 kr
På samma plats där den nuvarande kyrkan i Mistelås är belägen har det funnits en medeltida kyrka som ödelades av en brand 1719. Den nya kyrkan som ersatte den nedbrunna sockenkyrkan uppfördes 1723. Den är byggd av knuttimrat, kraftigt ekvirke, som reveterats under 1800-talet. Genom 1855 års renovering fick kyrkan en nyklassicistisk prägel. Kyrkorummet förlängdes mot öster med ett större kor .
Kyrkan i Uråsa, om till det yttre har karaktär av en nyklassicistisk kyrkobyggnad har emellertid anor ända tillbaka till 1100- eller 1200-talet. Under 1800-talet blev kyrkan radikalt förändrad. 1835 revs sakristian på norra långsidan och en ny, större fogades till det rakslutande koret i öster. Kyrkan försågs med stora rundbågefönster. 1841 uppfördes tornet och försågs med en tidstypisk lanternin med tornur.
Nuvarande kyrkan i Torpa uppfördes 1864-1865, enligt Johan Adolf Hawermans ritningar, och invigdes 17 september 1865 av biskop Henrik Gustaf Hultman. Målningen av kyrkan var inte färdig vid invigningen utan slutfördes först år 1877. Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil och består av ett rektangulärt långhus med ett halvrunt kor i öster.
Kyrkan i Blädinge uppfördes troligen under senare delen av medeltiden. Ombyggnad på 1780-talet och 1834 gav kyrkan en nyklassicistisk prägel. Utanför kyrkan finns det Mörnerska gravkapellet. Där finns 22 kistor med stoften från släkten Mörner, bl a landshövdingarna Carl Stellan Mörner och Carl Mörner. På kyrkogården finns även gravplats för den Gyllenkrokska släkten, författarinnan Blenda Sylvan och Bror Cederström.
Kyrkan i Väckelsång uppfördes 1827-1828 och ersatte en medeltidskyrka som låg cirka 1 kilometer åt nordost. Den 6 augusti 1827 lades grundstenen till den nya kyrkan av kronprins Oscar som gjorde ett uppehåll i Väckelsång på sin färd till Karlskrona. Biskop Esaias Tegnér blev på grund av sjukdom förhindrad att inviga kyrkan. Istället fick domprosten Christopher Isac Heurlin förätta invigningsakten den 11 juni 1832.
Kyrkan i Berg uppfördes efter ritningar av Per Axel Nyström vid Överintendentsämbetet. Arbetet påbörjades 1830 då grunden till den nya kyrkan lades ungefär 2,5 km från den gamla 1200-tals kyrkans plats. Byggnaden är en tidstypisk nyklassicistisk kyrka. Kyrkan invigdes 1835 av biskop Esaias Tegnér.
Kyrkan i Östra Torsås uppfördes 1847-49 på en ny kyrkplats, strax sydväst om den gamla kyrkan. Kyrkan invigdes den 29 september 1852 av biskop Christopher Isac Heurlin. Altartavlan utgörs av en kopia utförd av Ludvig Frid 1878 efter Fredric Westins tavla i Kungsholms kyrka, Stockholm, med motivet:"Kristi uppståndelse".
Kyrkan i Berg uppfördes efter ritningar av Per Axel Nyström vid Överintendentsämbetet. Arbetet påbörjades 1830 då grunden till den nya kyrkan lades ungefär 2,5 km från den gamla 1200-talskyrkans plats. Byggnaden är en tidstypisk nyklassicistisk kyrka. Kyrkan invigdes 1835 av biskop Esaias Tegnér.
Nuvarande kyrkan i Ryssby är den tredje kända kyrkan på samma plats. Den byggdes 1840-1844, efter ritningar av Axel Nyström och uppfördes i nyklassicistisk stil. Den 2 augusti 1846 förrättades invigningen av biskop Christopher Isac Heurlin. Nya kyrkan ersatte en medeltidskyrka som hade byggts till under 1770-talet och låg längre åt sydost.
Nottebäcks kyrka - 1831 kunde murningsarbetet påbörjas. Nya ritningar hade utarbetats av murarmästare Johan Abraham Wilelius, Stockholm. Kyrkan uppfördes i tidens rådande empirestil. Under nybyggets gång revs den gamla kyrkan. Sten från denna användes delvis till den nya kyrkan. Biskop Tegnér som i hög grad varit en drivande kraft till den nya kyrkans uppförande förrättade invigningen den 20 augusti 1837.
Kyrkan i Annerstad uppfördes åren 1823-1824 i nyklassicistisk stil, efter ritningar av arkitekt Johan Abraham Wilelius. 30 juli 1826 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér. Kyrkan har en stomme av sten och består av rektangulärt långhus med korvägg och bakomliggande halvrund sakristia i öster och torn i väster.
Tolgs kyrka ligger på ett dominerande höjdläge ett par kilometer öster om Tolgs by. I anslutning till kyrkan ligger sockenskolan. Kyrkan byggdes mellan åren 1878-1879 och invigdes på Mikaelsdagen den 2 oktober 1881 av biskop Johan Andersson. Den ersatte den tidigare medeltida kyrkan, belägen ca 2 km väster om den nuvarande, vilken blivit för liten för den växande befolkningen i Tolg.
När den nya kyrkan i Sjösås församling stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades av bland andra ortens hembygdsförening. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av korabsid, som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Flera träkyrkor har avlöst varandra och de låg på kyrkplatsen i Mo. Den nuvarande kyrkan uppfördes av sten på motsatta sidan av älven. Arkitekt var Ludvig Hedin och kyrkan har torn i väster och femsidigt kor i öster. Två stora restaureringar har utförts 1903 och 1970-71. Från den gamla kyrkan kommer inredningen som nu finns i lillkyrkan från 1970-71. Medeltida träskulpturer finns bevarade.
Sättna kyrka. Kyrkan ersatte en äldre träkyrka och stod klar 1742. Den nya kyrkan av trä uppfördes av byggmästare Sam Hasselberg.Ursprungligen hade kyrkan en åtkantig rektangulär planform.Sitt nuvarande utseende erhöll den genom ombyggnaderna 1862 och 1909. Långhuset förlängdes 1909 i väster och försågs medtorn och sakrestia i nordöst.Tillbyggnaderna gjordes i tegel och putsades. Murar och väggar vitputsades 1909 såväl ut-som invändigt.
Murbergskyrkan. Kyrkan är något så märkligt som en "medeltidskyrka" , uppförd 1925-1929. Kyrkan har rektangulärt långhus med smalare kor, försett med absid. Förebilden till kyrkans grundplan är hämtad från Hackås kyrka i Jämtland. De spånklädda gavelröstena har inspirerats från Ramsele gamla kyrka. Kyrkan är omgiven av en bogårdsmur med två stegportar av tegel. Klockstapeln från 1754 är hitflyttad 1913 från Ullånger.
Arbetarbyn och kyrkan på Tjolöholms slott. Stugbyn var klar 1903 och samma år började kyrkan byggas. Den invigdes i oktober 1904. Anläggningen ger sken av att vara ny och det ser ut att finnas en byggnadsställning på kyrkans fasad, så troligen är bilden tagen kring 1905. Arkitekt till stugbyn var Lars Israel Wahlman och till kyrkan Hans Hedlund.
Bygatan genom Tjolöholms arbetarby med kyrkan i fonden. Ett sällskap går på vägen. Kyrkan ritades, till skillnad mot övriga byggnader, av göteborgsarkitekten Hans Hedlund. Han var en vän till släkten Dickson och hade redan ritat flera byggnader som deras olika stiftleser låtit uppföra. Kyrkan invigdes i oktober 1904.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.