När Snausarve delades någon gång efter 1600-talets mitt, blev Anders Hansson 1610-1690 ägare av den här ursprungsparten, vilket år är inte känt, men han ägde parten 1670. Sonen Hans Andersson född 1661 gifte sig 1699 med Anna Larsdotter och de fick 3 barn, varav äldste sonen Anders Hansson född 1700 blev näste ägare. Anders gifte sig omkring 1725 med Anna Olofsdotter Hummelbos i Burs och eftersom Anders var sjuklig, var det hon som stod för gårdsparten. De fick också 3 barn och även nu var det äldste sonen son ärvde parten, Hans Andersson född 1726 gift 1752 med Margareta Larsdotter född 1729 från Botels. Hans och Margareta fick 4 barn varav två hette Hans! Men det blev en son Anders Hansson född 1756 som blev näste ägare, gift 1781 med Brita Larsdotter född 1750 från Smiss och de fick 4 barn. Anders dog och Brita gifte om sig 1794 med Gabriel Jakobsson född 1767 från Pilgårds på När. Äldste sonen i första äktenskapet Hans Andersson född 1782 och gift 1802 med Dorotea Jakobsdotter Lyberg född 1778 från Lye tog över parten. Hans och Dorotea fick 7 barn och det blev yngste sonen Hans Hansson född 1820 som blev näste ägare. Han gifte sig 1848 med Margareta Elisabet Nilsdotter född 1827 från Anderse och de fick 6 barn. 1879 tog sonen Jakob Niklas Hansson född 1849 över parten, gift 1887 med Anna Lovisa Hansdotter född 1855 från Hägdarve på När. De fick 5 barn och det blev dottern Hermanna Hansson 1894-1995 som blev näste ägare. Hon gifte sig 1927 med Ernfrid Södergren född 1900 från Hallbjäns och de tog samma år över parten. De fick inga barn, utan tog en fosterdotter, vilken inte tog över gårdsparten. Hermannas äldsta syster Nelly Helena född 1888 gifte sig till granngården Goks och det blev hennes dotterdotter Helena Kolmodin född 1968 som köpte den avstyckade parten 1994 av Helenas föräldrar Gunhild och Henry Nyroth med sin sambo Kent Jakobsson född 1966 från När. När de separerade såldes parten. På bilden ser vi från väster: Harald Hansson 7 år, Hermanna Hansson 10 år, hon blev 101 år gammal, och Henrik Hansson 15 år. I bakgrunden ser vi manbyggnaden, en parstuga från 1800-talets första hälft och brygghuset.

Från 299 kr

Skidåkare med kälke s.k. tältkälke på släp. Meterologisk forskningsexpedition. Thea Alberg, skriver om expeditionen itillsammans med sin morbror meteorologen Johan Wilhelm Sandström STF:s Årsbok 1928 (se referenser) : "Jag och en kamrat hade rest för att företa meterologiska studier" (...)"Det gällde dessutom att finna ett sätt att bekvämt och tryggt färdas i fjället under vintern. För detta ändamål läto vi göra en kälke av björkfaner, som fastgjordes på ett par lätta skidor och som, tillsammans med ett tält av råsiden, vägde endast 10 kg. Kälken hade formen av en bred ackja med liggplats för två personer, och tältet, som var fast-spikat i dess kanter, var tillräckligt stort för att två kundeclaga mat och äta därinne"

Från 299 kr

På havet - Albert Edelfelt

Från 299 kr

Alice "Babs" Sjöblom sjunger "Dinah" i inspelningsstudion Din egen röst. Hon Ackompanjeras av Benny´s Tiger Boys.

Från 299 kr

Skidåkare med kälke s.k. tältkälke på släp. Meterologisk forskningsexpedition. Thea Alberg, skriver om expeditionen itillsammans med sin morbror meteorologen Johan Wilhelm Sandström STF:s Årsbok 1928 (se referenser) : "Jag och en kamrat hade rest för att företa meterologiska studier" (...)"Det gällde dessutom att finna ett sätt att bekvämt och tryggt färdas i fjället under vintern. För detta ändamål läto vi göra en kälke av björkfaner, som fastgjordes på ett par lätta skidor och som, tillsammans med ett tält av råsiden, vägde endast 10 kg. Kälken hade formen av en bred ackja med liggplats för två personer, och tältet, som var fast-spikat i dess kanter, var tillräckligt stort för att två kundeclaga mat och äta därinne"

Från 299 kr

Karl XII - 1697-1718

Från 299 kr

sågverk, gruppbild, sågverksarbetare

Från 299 kr

fotografi

Från 299 kr

Född: 1820 i Hemse socken på Gotland död 1903 i Stockholm. Friherre, arméofficer, samt politiker. Från Gotland kom V som underlöjtnant till Falun 1842 där han året därpå blev löjtnant. 1852-57 tjänstgjorde han som batteriofficer på St. Barthelemy. Återvände sedan till Falun som kapten och kompanichef och stannade fram till 1861. V. var samtidigt trafikchef för Gävle-Dala järnväg 1858-61. 1861-63 deltog han som frivillig i det amerikanska inbördeskriget på nordstatarnas sida. V kom att utmärka sig i ett flertal slag och tilldelades "Medal of Honour" för sina insatser i slaget vid Gaines Mill 1862. Blev efter detta utsedd till överste och regmentschef. 1863 deltog V enligt vad som sägs i det berömda slaget vid Gettysburg. Åter i Sverige fick han guldmedalj för tapperhet i fält och befordrades till överstelöjtant samt fick tjänst i Umeå 1864. Efter detta utsågs V 1868 till överste och chef för Hälsinge Regemente i Gävle. Flyttade sedan till Gotland 1874 där han blev militärbefälhavare. 1884 blev V generalmajor och chef för Femte miltärdistriktet. Han pensionerades från armén 1888. Satt i Riksdagen 1865-66 för adeln samt i första kammaren för Gotland 1879-88. Som en förmodad hederstitel blev Von Vegesack 1865 utsedd till brigadgeneral i Förenta Staternas Armé.

Från 299 kr

Född: 1820 i Hemse socken på Gotland död 1903 i Stockholm. Friherre, arméofficer, samt politiker. Från Gotland kom V som underlöjtnant till Falun 1842 där han året därpå blev löjtnant. 1852-57 tjänstgjorde han som batteriofficer på St. Barthelemy. Återvände sedan till Falun som kapten och kompanichef och stannade fram till 1861. V. var samtidigt trafikchef för Gävle-Dala järnväg 1858-61. 1861-63 deltog han som frivillig i det amerikanska inbördeskriget på nordstatarnas sida. V kom att utmärka sig i ett flertal slag och tilldelades "Medal of Honour" för sina insatser i slaget vid Gaines Mill 1862. Blev efter detta utsedd till överste och regmentschef. 1863 deltog V enligt vad som sägs i det berömda slaget vid Gettysburg. Åter i Sverige fick han guldmedalj för tapperhet i fält och befordrades till överstelöjtant samt fick tjänst i Umeå 1864. Efter detta utsågs V 1868 till överste och chef för Hälsinge Regemente i Gävle. Flyttade sedan till Gotland 1874 där han blev militärbefälhavare. 1884 blev V generalmajor och chef för Femte miltärdistriktet. Han pensionerades från armén 1888. Satt i Riksdagen 1865-66 för adeln samt i första kammaren för Gotland 1879-88. Som en förmodad hederstitel blev Von Vegesack 1865 utsedd till brigadgeneral i Förenta Staternas Armé.

Från 299 kr

Skolan vid Skolgatan Falkenbergs Elementarskola med elever och lärare från 1900-1901. Kyrkoherde D.Davidson och Signe Hallberg i mitten av lärarna. (A.S.) Första raden sittande fr.v.: 1 L Ölund, 2 K Jenssen, 3 M Ambjörn, 4 H Fältström, 5 E Davidsson, 6 A Olsson, 7 L Strandberg, 8 C Carlstedt, 9 N Nilsson, 10 W Stenström, 11 Y Nilsson-Ohlin, 12 C-F Halberg, 13 C Falkman, 14 E Hermansson, 15 S Ölund, 16 E Möller, 17 D Westergren, 18 G Jernberg. Andra raden, stående fr.v.: 1 M Lungnér, 2 A Ölund, 3 S Ambjörn, 4 M Boman, 5 S Nyman, 6 T Fältström, 7 E Stenström, 8 C von Gegerfelt, 9 okänd, 10 C Blåberg, 11 A Dominique, 12 T Bratt, 13 S Hallberg, 14 D Davidson, 15 M Ahlberg, 16 C Hellgren, 17 Z Svensson, 18 A-L Runnerström, 19 F Fältström, 20 Å Ölund, 21 G Fältström, 22 A Falkman Tredje raden, stående fr.v.: 1 B Johnsson, 2 M Davidsson, 3 A Benbtsson, 4 K Lundgren, 5 O Olsson, 6 A Davidsson, 7 E Svensson, 8 E Falkman, 9 J v. Braun, 10 E Westergren, 11 M Lundgren, 12 B Bondsson, 13 C J Nilsson- Ohlin, 14 S Lindqvist, 15 S Carlsson-Thune, 16 H Törngren, 17 A Lundqvist, 18 I Humbla. Fjärde raden, stånde, fr.v.: 1 K Boman, 2 H Lundqvist, 3 M Lundgren, 4 A Lagerman, 5 A Andersson, 6 O Stenström, 7 J Andersson, 8 G Nilsson. Tillsammans med bilden finns en förteckning över elever vid Fbgs elementarskola 1900-01.

Från 299 kr

Skyttebazar på Stadshotellet i Falkenberg år 1901. Första raden, sittande på golvet, fr.v. 1 dam okänd, 2 dam okänd, 3 herre A Hallberg, 4 dam (nationaldräkt) M Davidssson, 5 dam (nat.dräkt med stor vit hatt)H Andersson-Lind. Andra raden, sittande, fr.v. 1 dam E Karlberg, 2 dam (nat.dräkt). Tredje raden, stående fr.v. 1 herre (mörkklädd) okänd, Ankarloo?, 2 dam (ljus hårdekoration) C Ankarloo, 3 herre (mörk med mustasch) A Karlberg, 4 dam (ljusklädd mörk hatt) okänd, 5 dam (ljusklädd) M Rohlin, 6 dam (skymd) okänd, 7 dam (spetsklänning peruk) H Hallberg, 8 dam (mörk med hårdekoration) M Boman, 9 dam (mörkhårig) okänd, 10 dam ( ljusklädd vit hätta) I lindqvist, 11 dam (mörkt halsband) okänd, 12 dam (nat.dräkt) E Björkman?, 13 o. 14 systrarna Signe o Ruth Lindqvist. Fjärde raden st. fr.v. 1 dam (mörkhårig) okänd, 2 herre (med mustasch) okänd, 3 dam (med spetsig hätta) okänd, 4 herre (mörkklädd) C Bennedich. Vid bazaren uppfördes "Porträtterna" av Anna Maria Lenngren, i denna medverkan systrarna Signe o Ruth Lindqvist, fruarna H o B Hallberg och löjtnanten C Bennedich. g.m. N Malmgren. Förteckning av personposition finns ihop med fotografiet.

Från 299 kr

Affärsinteriör, Firma Oscar Pehrson 1906, "OP:S". År 1899 tog handlarna Oscar Pehrson och Ernst Rylander över Carl Lagerblads speceributik i Nordblomska fastigheten. Ernst stod vid diskarna medan Oscar svarade för inköp, bokföring samt affärsresor. När hyreskontraktet löpte ut 1904 valde de att istället driva var sin rörelse och Oscar övertog då C M Lindströms affär och lokaler här på hörnan av Norrgatan-Kungsgatan i Varberg. Han byggde om affären 1905 och bytte namn till Firma Oscar Pehrson. Bakom disken ser man in till kontoret. På gården hade han ett stall med upp till 60 platser för landsbygdsbornas hästar och vagnar. Utöver de allmänna varorna satsade Oscar tidigt på lite lyxigare produkter och var bland de första i staden som sålde varor från Göteborgs kexfabrik, chokladfabrikerna Svea och Cloetta, Triangel-kaffe från Göteborg och lokala Knutsons marmelad. På bilden ser vi även varor från Kobbs, Mazetti och Örebro kex, Thormälen & Hoppe med flera. Enligt skyltarna till höger säljs bland annat olika dessertostar, saltade kräftstjärtar, Carlsbader plommon och två sorters fikon.

Från 299 kr

Långlöts kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Gärdslösa, Långlöt och Runstens församling. Den ursprungliga klövsadelkyrkan tillkom i etapper under 1100-talet fram till mitten av 1200-talet. Under 1100-talet uppfördes en romansk absidkyrka som försågs med ett västtorn som byggdes i tre etapper. Den stora förändringen av kyrkan ägde rum under 1200-talets första och mittersta del. Byggmästaren Håkan Tanna som verkade på Öland och Gotland byggde om den till en försvarskyrka av klövsadeltyp. Allra först förhöjdes långhusets och korets murar. Senare slogs valv i kyrkorummet och en övervåning med skottgluggar tillkom. Kordelen byggdes om på höjden till ett östtorn. Genom denna ombyggnad blev kyrkan en klövsadelkyrka med den dubbla funktionen att vara gudstjänstrum och försvarsanläggning. Nästa genomgripande ombyggnad genomfördes 1795-96 av Henrik Wermelin då kyrkan fick sitt nuvarande utseende. Västtornen med sina romanska ljudöppningar och sitt medeltida krön bevarades medan övriga delar av kyrkan med sina valv och sitt östtorn raserades. Till det kvarvarande västtornet fogades ett långhus med rakslutande kor av salkyrkotyp med höga fönster och trätunnvalv enligt tidens moderiktning. Sakristian byggdes 1855. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)

Från 299 kr

Manbyggnaden, framsidan och ena gavelen. Uppförd av kalksten, spritputsad och avfärgad i vitt. Tak täckt med svart skiffer. Balkongen uppförd 1930 efter ritningar av arkitekten Erik Fant. Innan altanen tillkom fanns även i bottenvåningen sju axlar. Ottenby kungsgård är en herrgård i Mörbylånga kommun. Ottenbys nämns första gången i skrift år 1282. Under medeltiden omfattade Ottenby 19 gårdar och tillhörde Nydala kloster. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-1892. Även senare fortsattes stuteriverksamheten och många framgångsrika halvblodshästar föddes upp på Ottenby. Till kungsgårdens byggnader hör huvudbyggnaden med flyglar, ruiner av äldre uthusbyggnader, samt Karl X Gustafs mur, som begränsade kronans egendom mot norr och uppfördes 1654-55 för att stänga in de kungliga dovhjortarna i lunden. Huvudbyggnaden uppfördes 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall. Det är en vitputsad stenbyggnad med valmat tak. Flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten under slutet av 1700-talet.Sedan 1935 är Ottenby kungsgård ett statligt byggnadsminne. Gården ägs av Statens fastighetsverk. Källa Wikipedia 2009-10-23.

Från 299 kr

Långlöts kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Gärdslösa, Långlöt och Runstens församling. Den ursprungliga klövsadelkyrkan tillkom i etapper under 1100-talet fram till mitten av 1200-talet. Under 1100-talet uppfördes en romansk absidkyrka som försågs med ett västtorn som byggdes i tre etapper. Den stora förändringen av kyrkan ägde rum under 1200-talets första och mittersta del. Byggmästaren Håkan Tanna som verkade på Öland och Gotland byggde om den till en försvarskyrka av klövsadeltyp. Allra först förhöjdes långhusets och korets murar. Senare slogs valv i kyrkorummet och en övervåning med skottgluggar tillkom. Kordelen byggdes om på höjden till ett östtorn. Genom denna ombyggnad blev kyrkan en klövsadelkyrka med den dubbla funktionen att vara gudstjänstrum och försvarsanläggning. Nästa genomgripande ombyggnad genomfördes 1795-96 av Henrik Wermelin då kyrkan fick sitt nuvarande utseende. Västtornen med sina romanska ljudöppningar och sitt medeltida krön bevarades medan övriga delar av kyrkan med sina valv och sitt östtorn raserades. Till det kvarvarande västtornet fogades ett långhus med rakslutande kor av salkyrkotyp med höga fönster och trätunnvalv enligt tidens moderiktning. Sakristian byggdes 1855. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)

Från 299 kr

Denna port är tillkommen då långhuset byggdes på 1220-talet. Den kallas "Dopporten" eller "Klockarporten". Det första namnet är troligen äldst. Förr stod dopfunten här innanför och det nyfödda barnet döptes och kvinnan blev kyrktagen efter förlossningen innan de fick komma vidare in i kyrkan. När klockaren efter 1595 bosatte sig i prästgården, gick han in genom denna port. Porten är romanskt rundbågig med ett s k språng med kolonetter, vilka står på baser i form av urnor. Ovanför kolonetterna sitter reliefhuggna kapitäl. Det östra är prytt med en huggen örn som biter i vulsten den står på. Det västra kapitälet är mycket inttressant. Det avbildar t v det gotländska lammet med korsfanan. Lammet har uppåtstående horn, vilket visar att det är en tacka. Tackan är symbol för evigheten eftersom det är kvinnan som för livet vidare. Lammet betecknar också den kristna församlingen och är symbol för det Goda. T h avbildas belätet, symbolen för det Onda. Mitt emellan sitter den lilla ängsliga människan med händerna för bröstet och odjurets klofösedda tass över huvudet och vet inte vilken makt hon skall välja!

Från 299 kr

Det har ännu inte gått att komma på vem Albasmor var och vad stället har för bakgrund. Möjligen kan stället hänga samman med Anders Hansson född 1806 kommen från Snausarves ursprungspart. Han fick en bit jord av sin far och bosatte sig vid nya landsvägen intill den andra snausarveparten. Vid skiftet flyttades boplatsen till nuvarande platsen snett över vägen, se Bild 1107. Men det finns ingen som haft något namn som kan förknippas med "Albas". Huset är något av det äldsta som Masse har avbildat. Det är troligen en ofullständig parstuga från 1700-talets första hälft, bestående av ett rum på var sida om skorstensstocken och troligen ett synnerligen litet fönsterlöst kök mitt på baksidan, se Bild 1106. Huset skulle ursprungligen kunna ha haft flistak innan det fick faltak, långväggara är så pass höga att det kan förhålla sig så. Fönstren är extremt hörnplacerade, vilket är ett mycket gammalt tecken och som kan göra huset ännu äldre. Huset har bara 3 fönster, ett till salen på bortre gaveln och två på denna inpanelade del, som troligen var vardagsstugan. Rester av ett sekundärt fönster sitter uppe i gavelspetsen. Om det här var Anders Hanssons hus, måste han ha köpt det begagnat. Det kan också ha varit manbyggnad på föräldrahemmet och att han fick det när man byggde nytt stenhus hemma och han flyttade hit på 1830-talet. När man flyttade till den nya boplatsen 1908, blev tydligen det gamla huset stående en tid innan det revs bort. Kanske bodde någon annan i det kallad "Albasmor".

Från 299 kr

Masse har gått ut på åkern sydost om gårdsparten denna blöta vinterdag och tagit en fantastisk överblicksbild av hela partens bebyggelse. Från vänster ser vi magasinet, den stora ladugården, dasset invid den otroligt långa flygelbyggnaden och till sist manbyggnaden. Olof Christensson från ursprungsparten gift första gången 1696 Catarina Båtelsdotter från Norrbys i Vänge och andra gången 1734 med Brita Jakobsdotter från Botels på När. Sonen från andra giftet Jakob Olofsson född 1739 gift1760 med Gertrud Mattisdotter född 1736 från Sunnkörke tog över. Sonen Mattias Jakobsson född 1764 och gift 1788 med den 11 år äldre Catarina Larsdotter född 1753 från Fie ärvde gårdsparten och deras äldsta dotter Anna född 1791 blev nästa ägare. Hon gifte sig 1808 med Per Larsson född 1782 från Bönde, vilken drunknade 1820: Anna gifte om sig 1821 med Jakob Danielsson född 1798 från Hallsarve. Äldste sonen i andra giftet Daniel Jakobsson född 1823 tog över, gift 1853 med Greta Cajsa Jakobsdotter född 1827 från Mattsarve. Gårdsparten togs över av Daniel Danielsson, gift 1888 med Anna Jakobsson född 1862 från Sigsarve i Alskog. Sonen Karl Danielsson född 1896 ärvde parten. Han sålde den 1918 till Johannes Karlsson född 1888 från Kauparve, gift med Fanny Larsson född 1892 från Kauparve. Deras son Karl-Johan Karlsson född 1926 tog över och brukade den till 1960-talet.

Från 299 kr

Vördsamt porträtt av fröken Sofia Stenhammar, enligt påskrift syster till Hedda Stenhammar och prosten Stenhammar från Häradshammar. Tolkad av detta föreställa Elisabeth Sofia Petronella, född 1824 som dotter till prosten Christian Stenhammar och makan Anna Charlotta Kernell. Fadern var vid tiden prost i Törnevalla. År 1838 gick modern bort och lämnade den redan åldrige prosten ensam med elva barn. Sofia lämnade därför föräldrahemmet tidigt och vi finner henne i förstone som mamsell i brukspredikantens Alméns hushåll i Gusum. Efter en tid flyttade hon tillbaka till fadern, som nu var kyrkoherde i Häradshammar, och kom efterhand att bli hans enda kvarvarande barn i hushållet tills han somnade in under årets första dagar 1866. Sofia kunde dock bli kvar i prästgården. En syster till henne hade gift sig med prästvigde Johan August Tornberg, som nu tog över prästskapet i Häradshammar efter svärfadern. Längre fram i livet kom Sofia att förvärva ett eget hem i Rönö där systrarnas roller var ombytta efter att systern blivit änka. Sofias hemman Loviseberg kom att bli systrarnas gemensamma hem tills döden skilde dem åt 1888. Sista delen av sitt liv var Sofia inneboende hos en annan syster på Bo säteri i Västra Harg. Hon avled efter ett långt liv den 20 september 1908.

Från 299 kr