Järnvägsbro över Appojokk. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Från 299 kr
Järnvägsbro över Byskeälven. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Järnvägsbro över Fiskträskbäcken och gångbro vid. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Station öppnad 1894. I samband med Skelleftebanans öppnande tillbyggdes stationshuset 1910, tvåvånings stationshus i trä. På 1930-talet ombyggdes och moderniserades stationshuset. Järnvägen elektrifierades 1941. Godstrafiken upphörde 1997. Elok som syns i kanten av fotot är SJ Dk 409, tillverkat av ASEA 1936. Skrotades 1975 i Malmö.
Järnvägsbro över Kvarnbäcken. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Askersunds stationen öppnad 1884. Persontrafiken upphörde redan i början av 1930-talet. På slutet gick det bara godståg innan Askersund - Skyllberg - Lerbäcks Järnvägen, ASLJ lades ner 1955. Stationspersonalen står uppställd på traditionsenligt vis. ASLJ lok 4 "Skyllbergs bruk", tillverkat av Motala Verkstad 1898, skrotades 1948.
Den häftiga vårfloden i Sidsjöbäcken, 600 meter väster om Sundsvall Västra, gjorde att trumman under järnvägen, kvällen den 5 maj 1919, spolades bort varvid även en stor del av banvallen förstördes och tågtrafiken stoppades. Vagnarna på bilden är från höger SJ D1 753, C3a 1410, C3d 2189 samt ABo1 och CFo1.
Höganäs Övre station. Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. En stor ombyggnad av Höganäs station ägde rum 1936. Nedlagd 1992.
Valvbro över Tjålmejaure. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Järnvägsbro över Stenträskbäcken. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Statens Järnvägar, SJ, Stockholm utsikt från Katarinahissen 1930, innan slussbygget påbörjades och hissen rivits. Denna utsikt är numera historiskt. (bilden köpt 1935 från Svenska Turistföreningen.) Gamla riksdagshuset flygel mot Mälaren påbyggd och fullbordad år 1908 efter ritningar av Aron Jonsson. Uppgift från Stadsmuseets bildarkiv. 1956 06 12. Södra slöjdmagasinet och Mazettie ligger till höger om järnvägen.
Strandpromenaden utmed Vätterstranden anlades på 1850-talet, redan innan järnvägen drogs här. Tegelfastigheten Norra Strandgatan 4, där flaggan är hissad, byggdes 1918. Till vänster om den ligger Stora hotellets trädgård, där man hade servering och olika evenemang. År 1928 fick trädgården lämna plats åt nybyggnader.
Smedjan vid Wesslands bruk 1896, eller däromkring. Revs 1902, sedan driften nedlagts den torra sommaren 1901. Personerna från vänster: Smidesmästaren O Bock Smidesdrängen Karl Holm Järnvägaren Fredrik Lindberg (vid järnvägen) >> Smeden Johan Sjöstedt På planen i förgrunden låg till år 1894 kolhus med uppkörsbro direkt från landsvägsbron. Kolhuset nedbrann 1894.
Bilden visar en grupp soldater med kulsprutor som ligger på marken mellan en järnvägsräls och en liten å. Soldaterna är utrustad med kulsprutor modell MG 08/15. En man står upprätt i gruppen mitt och många soldater titta på honom. Sceneriet verka vara rätt avslappnad för ett pågående strid som originaltexten påstår. Originaltext: "Tysk kulspruteavdelning i strid med rödgardister vid järnvägen HangöHälsingfors."
1903. Stockholm 1, avg. Rödbodtorget. 1) ? 2) Tjäder, 1e postbetjänt 3) Rosén, Adolf 4) Hansell, marinintendent 5) Haberg 6) Ihre 7) Dalin / Dahlin ? (järnvägen) 8) Petri 9) Billing 10) Hasselbom 11) Thelander 12) Betzén (broder till Betzén å Sth. 1 ank) 13) Sörlander 14) Lidberg, Bestram (tjänsteman i Brandstodsbolaget).
Villaområde, 9 villor. Fotografen står i Enbuskabacken och riktar kameran söderut mot Brickeberg. Till höger går Åstadalsvägen även kallad Brickebergsvägen. Villorna som syns ligger vid Rundstigen. I mitten av bilden kan man även skymta järnvägen som gick mellan Örebro Södra till Pålsboda.
'Vy med göl på en äng med vipbon (högra nedre hörnet samt ovan gölen i mitten av fotot). :: :: Text på baksidan av fotot: ''En 2 meter bred och 10 meter lång göl på en äng vid järnvägen på Billdal. Pilarna visar var de 2 viporna hade sina bon med 4 ägg.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4544:1-35.'
'Bo med 3 st skrattmåsägg. :: :: Text på baksidan av fotot: ''Skrattmåsens bo med 3 st fullruvade ägg i starrgräs. Det ägg, som ligger till höger i reden på bilden är ljusare än de andra. Kolonin bestod av ca 300 par i en starrgräsmad mellan Getterön och järnvägen.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4544:1-35.'
'Bo med 3 st ägg av strandskata. :: :: Text på baksidan av fotot: ''Strandskatans bo med 3 st nyvärpta ägg på en äng 15 meter från järnvägen på Billdal. Äggen låg i en jordhåla med torra strån vid dem. Stranden är dyig, varför hon gjorde sin rede långt från vattnet.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4544:1-35.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.