Oxelösund - Flen - Västmanland Järnväg, OFWJ lok 8. Tillverkat 1876. Loket renoverades till järnvägens 100-årsjubileun 1956 och överlämnades till järnvägsmuseet Loket är placerat hos GBBJ i Grängesberg, Grängesbergsbanornas Järnvägsmusem.
Från 299 kr
HNJ ,Halmstad - Nässjö Järnväg. Strax norr om stationen står den sk Pella-stenen till minne av en banvakt som blev påkörd där. Järnvägens nya boställshus
Badmintonspelare vid Järnvägens Idrottsförening, från vänster: Stefan Holm, Oxelösund, Kaj Persson, Oxelösund, Ulf Nilsson, Oxelösund, Lars Lindkvist, Eskilstuna och Britt-Inger "Tjorvan" Gustafsson, Eskilstuna.
Järnvägsgatan. Till höger Järnvägens hus, revs omkring 1965. Foto antagligen 30-talet. Först SJ:s gathus. Sedan civilekonom Erik Lenbergs 2 hus. Järnvägsgatan 28.
Nu uppställd vid SJ:s verkstad i Köping. Bilderna tagna i Köping den 8/9 1953. KUJ, står för Köping - Uttersbergs järnväg. Köping-Uttersbergs Järnväg, KUJ, kom till för att effektivisera transporterna från de många bruken i Hedströmsdalen och på angränsande orter till Köpings hamn - samma transporter som järnvägen användes till i ett drygt sekel fram till nedläggningen. Genom detta bygge kom trakten att också i jämförelse med det övriga landet få järnväg jämförelsevis tidigt, bara tio år efter att de första personförande banorna med lokdragna tåg öppnats. När järnvägen invigdes 1866 hade diskussionerna om den också pågått i mer än tio år och åtskilliga gånger komplicerats av uteblivna statslån och hänsyn till andra planerade järnvägar. De ursprungliga planerna gällde en normalspårig bana, men som det är bekant kom järnvägen sedermera att byggas med den udda spårvidden 1093 mm.
fotografi
Vy vid Räcktjärv station. Håll- och mötesplats, öppnad 1910 12-01. Bispår till Räktjärvs hamn . Från Räktjärv station gick ursprungligen en ca kilometerlång sidobana åt norr till Räktjärvsänden vid sjön Räktjärv. Vid Räktjärvsänden fanns hamn och en mindre expeditionsbyggnad med godsbod och väntrum. Ångbåtstrafik var anordnad mellan Räktjärvsänden och Överkalix i samtrafik med järnvägen under den isfria tiden av året."Trafiken upphörde efter ett fåtal år i och med att landsväg byggdes till Överkalix. Räktjärv förlorade sin kontakt med järnvägen genom en linjeomläggning 1986. Med början vid km 1225,3 drogs den nya linjen i en rakare och 1300 m kortare sträckning söder om den gamla." Enligt www.banvakt.se
Vy över Karlstads varv, 30- eller 40-tal? Till höger vid inloppet till Inre hamnen ses Järnvågen som revs 1957. Till vänster om inloppet bredvid den ljusa byggnaden ses ett fartyg under nybyggnad på bädden. Till vänster därom ligger ett fratyg under reparation uppdraget på slipen. Till vänster om slipen ligger ett par fartyg sidoförtöjda vid utrustninmgskajen. Källa:Sjöfartsstaden Karlstad, En guide vid Kulturhusens Dag 2005. Utg. av Föreningen Karlstad lever. Fotografens ant: Varvet.
Liten byggnad med snickarglädje längs vindskivorna, med flaggstång fäst vid närmaste gaveln, och krysspröjsade lufter upptill i fönstren. Fyra män står vända mot fotografen utanför huset. Troligen ett kontor vid stenbrottet eller möjligen något relaterat till järnvägen. Varbergs fästning skymtar i bakgrunden.
Flygfoto över Kinnareds bebyggelse och järnvägen genom samhället, där en å som slingrar sig i förgrunden. Foto: Lilljeqvist och man intygar att det är ett "Äkta fotografi". Kinnared fick sin järnvägsstation redan 1877 längs sträckan Halmstad-Värnamo, men från 1911 kunde man även nå orten via järnväg från Varberg via Ätran och Fegen.
Handkolorerat vykort, "Parti af Varberg." Tre gossar ligger på fästningsvallen i förgrunden. Nedanför ses järnvägen söderut gå mellan fotoateljén i Societetsparken till vänster och trädgårdsmästare Förstbergs villa och handelsträdgård. Bortom Engelska parken breder staden ut sig med kyrkan till höger i bild. Adressat och meddelande på baksidan.
Titeln stationsskrivare innebar i äldre tider en expeditions- eller bangårdstjänst vid någon av landets större järnvägsstationer. Otto Ekström innehade tjänsten i Linköping under åren omkring 1880 till 1887. Likt många yrkesbröder inom järnvägen förde han ett rörligt liv. Inflyttad till Linköping från Vislanda och utflyttad till Stenstorp, med flertalet hemorter dessförinnan och därefter. Här porträtterad i Köpenhamn 1891, då boende i Laxå.
I Linköpings östra utkant låg det till namn närmast bortglömda Tomteboda. Ett område utmed järnvägen som med tiden kommit att utplånas som boplats. Stadsägan på bilden kom en tid att bära adressen Tomtebogatan 8. Närmast uthusen som enligt uppgift revs fotoåret 1952.
"Flygfoto över Brännarp" i Rävinge. Här startade 1938 Hallands Fruktindustri (HAFI) som fortfarande är verksamt. Där järnvägen korsar landsvägen ligger stationsbyggnaden, vilken fick detta utseende 1921 efter en kraftig ombyggnad. Stationen omges av ett fåtal villor och några lantgårdar med ekonomibyggnader och omgivande odlingslandskap.
Vykort, "Östra järnvägsstationen. Halmstad." Ett tåg står vid perrongen där flera resenärer väntar. I förgrunden står några stationskarlar. Detta är Hallands äldsta järnvägsstation, uppförd 1877 då järnvägen fram till Värnamo invigdes. Till Mellersta Hallands järnväg byggdes 1886 även stationen Halmstad Norra vid Tivoliparken, närmare stadskärnan. (Den står ännu kvar även om den togs ur bruk redan 1935 då ny station byggdes.)
Falkenbergs järnvägsstation. Stationen tillkom i samband med Mellersta Hallands järnväg som invigdes 1886 och gick mellan Varberg-Halmstad. På perrongen står sex män som ser ut att vara uniformerade såsom stationspersonal. I modern tid har järnvägen dragits öster om stadens centrum och sträckan med ny station invigdes 15 juni 2008.
Stationsgatan i Ullared utmed järnvägen. Personer från vänster är: Rolf Carlsson, Sten Johansson, Henry Carlsson, Gunhild Carlsson, Erik Johansson, Olof Carlsson, Carl Johansson, 1:e stationsskrivare Boberg, Hugo Forsell, Jennie Johansson, Gustaf Johansson och Greta Carlsson. På bilden syns också två hotell (hus 2 och 3 fr vä), telefonstation i det mörka huset och längst bort en läkarbostad. Förlag: J A Johansson.
Veddige järnvägsstation som ny år 1880 utmed Varberg-Borås Järnväg, invigd samma år. Stationen är rikt utsmyckad med figursågade dekorer i tidstypisk eklektisk stil, dvs hämtar inspiration från och sammanför element från olika arkitekturstilar. Flera personer står på perrongen varav flera, kanske samtliga, förmodligen arbetar vid järnvägen och stationen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.