Karl Pettersson "Kålle Nick" föddes 1909. Han gick i skomakarlära hos en man i Lindome. Han började gå i lära hos "Möbo-Johan", som kunde allt inom skomakeri. Denne bodde och var verksam mitt emot Liljegrens speceriaffär i Skogstorp. Här lärde sig Kalle att tillverka skor - helt från några bitar läder. Kalle har jobbat hela sitt liv som skomakare. Under 10 års tid arbetade han emeller-tid på Pelly-fabriken i Falkenberg. Men då var han ändå i skomakeriverkstaden på helgerna. Han satte upp detta skomakeri i en källarlokal på Sandgatan 18, 1933. Huset byggdes 1932. Han är fortfarande verksam i det lilla skomakeriet. Hans arbetstider är 8 -12, 13 -17, 5 dagar i veckan. Men han är även där på lördagarna. Då vill ju många kunder hämta sina skor. Ja, även efter klockan fem på vardagarna får han stanna kvar för att lämna ut skor. Kalle bor ej i samma hus. Han bor i "apotekshuset", vid Folkets Hus. Att fortfarande hålla på i skomakeriet håller honom i gång efter två hjärtinfarkter. Kalles specialetet genom tiderna har varit att vändsy skor. Det var oftast damskor det gällde. Becksömssydda skor syddes med svinborst som nål. Det fanns även sandalsydda och randsydda skor. När man sydde vändsydda skor kallades man för vändmakare. Skofabriken S.A. Svensson lämnade partier till Kalle med skor som skulle sys med becksöm. (Ur intervju vid foto tillfället).
Från 299 kr
Elever vid Angsjöns skola, Hemsjö Socken. Stående från vänster: A-K. Svensson. Majken Johansson. Angsjön. Rosa Andersson, Elvik. Sven Göhlin, Kärret. Märta Johansson. Harald Olsson, Sandbäcken. Sara Hansson. Gustaf Andersson, Bohus. Ida Andersson, Huldal. Ingvor Nilsson, Hallen. Lennart Svensson. Inger Svensson, Rumshult. Lilly Axelsson, lärarinna. Sittande från vänster: A. Brand, Udden. Erik Svenson, Gårdshult. Arne Borg, Svedjorna. Erik Svenson, Kärret. Lennart...... Åke Andersson., Dalen. Harry Johansson, Angsjön. Bertil Gustafson, Sävedal.
Vykort som avbildar en av de två saluhallar som vid tiden låg invid Nya torget i Norrköping. Hallen på bilden uppfördes 1899 av AB Norrköping Saluhall efter ritningar av arkitekt John Franzén och stadsarkitekt Karl Flodin. Byggnaden låg då som alltjämt vid korsningen mellan Kristinagatan och Trädgårdsgatan. Ett krav på bättre hantering av kött och fisk i slutet av 1800-talet ledde till uppförandet av fyra saluhallar i staden.
Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är hallen med kattlucka, dataskärm och cykel i uterummet.
Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är hallen med kattlucka och skärmar.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster MTB-hallen. Till höger Reslagarbanans västra banhuvud. Repslagarbanan är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. År 1969 blev Repslagarbanan byggnadsminnesmärkt.
Sjuksköterskeelever. 1. Karin Pettersson 2. Ingrid Hansson - Wengelin 3. Ines Lindberg 4. Maja Kjällström - Rahm 5. Linnea Jansson - Persson 6. Berta Larsson, Berge 7. Anna Andersson, Vallsänge 8. Margit Nybom, Sibo 9 Märta Söderkvist, Hallen 10. ? 11. ? 112. Elly Krigh - Södergren 13. Ingegerd Hedberg - Nilsson 14. ? 15. Astrid Berg - Hammarström 16. Naimy Holm 17. Valborg Hellsten 18 eller 19. Ingrid Näslund - Lindblom 20. Nora Hedberg - Johansson 21. Hansson
Hållplats anlagd 1923 med liten envånings stationsbyggnad i trä, rödfärgat med vita knutar och papptak. Stationshuset är byggt enligt typritningar av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall. Stationen hade banhall 1902 - 1923. 1904 byggdes stationen ut med en restaurang och några hotellrum. Spår fanns till 1993. Banhallen köptes efter rivningen 1923 av LKAB, som återuppförde hallen som två byggnader i Narvik, en lok- och en vagnverkstad. Båda byggnaderna var kvar 1995.
Byggnad K0074-017 fd underofficersbostad -- interiörer Denna bildserie inleddes med fyra exteriörbilder. Nu visas sju interiörbilder. Bild 1. En av husets två kakelugnar, här i stora rummet på nedervåningen. Bild 2. Köket, med vedspis och vattenvärmare i koppar. Eluttaget th är förmodligen till tidigare kylskåp. Bild 3. Zinkbänk med vask. Dörr till skafferi. Bild 4. Hall med hatthylla. Trappa till övervåning. Bild 5. Toa i hallen. Bild 6. Övre rummet. I dörröppningen ser vi trappräcket. Bild 7. Övervåningens fönster mot gaveln.
Alma Nelsson (född Eriksson) står utanför ett bostadshus i USA 1938. Född 1881 på Ekan i Kållered, död 1959 i USA. Växte upp i Vommedal Östergård "Olas". Emigrerade med systern Klara till USA år 1905. Gifte sig med Carl Nelson och de fick sonen Robert 1907/1908. Alma var dotter till predikanten Karl Eriksson, Vommedal Östergård "Olas" och Alida född på Hallen i Kållered. Alma höll tät kontakt med släkten i Kållered.
Carl Nelson (svenskfödd), hustrun Alma (född 1881 i Kållered - död 1959 i USA) samt sonen Robert (född 1908) är i Fairmount Park USA, nyårsdagen 1915. Almas far var Karl Eriksson från Vommedal Östergård "Olas", hennes mor var Alida från Hallen. Alma föddes på Ekan. Efter att föräldrarna avlidit växte Alma och hennes syster Klara upp i Vommedal. Båda systrarna emigrerade till USA. Relaterade motiv: A0486 och A1475.
Jämtlands län - Handmålad Historisk Karta sent 1600-tal
Hall med en ljust mönstrad tapet, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. I hallen står en hallbyrå och väggspegel i trä. På spegelns vänstra sida hänger en kobjällra (koskälla) på väggen. Till höger ses två uppsatta broderade tavlor samt en vrå med ytterkläder och ett element. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Skåp av ek, daterat 1643 i hallen på nedre våningen i Blekhems herrgård.. Kommer från Löfstad. Herrgårdsbyggnaden är uppförd vid sjön Bleken i nyklassisk stil 1838-1844 av justitiestatsministern friherre Johan Nordenfalk. Den renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902 Från slutet av 1300-talet till början av 1500-talet tillhörde Blekhem släkten Soop och från 1552 Gustav Vasa och hans ättlingar. Herrgården inlösten 1612 av Johan Skytte och tillföll därpå genom arv och giften släkterna Gyllenstierna, Lewenhaupt och Hamilton. 1773 köptes Blekhem av direktören i Ostindiska kompaniet Christian Dichman. Han gav det 1778 till sin måg Olof Risellschöld, från vars släkt genom gifte 1828 övergick till släkten Nordenfalk. (Wikipedia)
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Repslagarbanan t.h. är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. År 1969 blev Repslagarbanan byggnadsminnesmärkt. Slitaget t v. byggdes omkring 1850 användes som virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter. T. v MTB-hallen.
Kanslihuset 2006 Informationstavlan över funktioner / personer i kanslihuset (K0074-001) var målad direkt på väggen i nedre hallen. Ålder på infotavlan är osäker, kansker från 1920-talet. Men den är säkert målad före 60-talet då bataljonscheferna flyttade till andra byggnader. Lägg märke till den udda grafiska lösningen att placera "nedre botten" högst upp. Eftersom tavlan var inaktuell under senare år placerades en modern utsvängbar infotavla över väggmålningen. Guldramen är ditmålad -- förmodligen under 90-talet. När VASALLEN övertog byggnaden efter regementets nedläggning målades raskt den fina väggmålningen över.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.