Ruth Lönegren med sin älsklingsdocka, får vi förmoda. Född i Kärna prästgård hösten 1890 som dotter och förstfödda barn till vice pastorn Ernst Lönegren och dennes hustru Ester Hellström. Ruth kom vidare att växa upp i skånska Öved, där fadern från 1894 innehade tjänsten som församlingens kyrkoherde. Han kom upplysningsvis att sedermera bli biskop över Härnösands stift. Ruths liv tog för tiden naturligtvis en annan riktning men blev ändå tämligen likartad. År 1915 kom hon nämligen att gifta sig med komministern och sedermera kyrkoherden Arne Olof Arbman. Makarna kom att verka och bilda familj i Hässjö, Västernorrlands län.
Från 299 kr
Vy över Stångån i Landeryd med blick mot Slattefors herrgård. Huvudbyggnaden uppfördes år 1820 av landshövding Carl von Nieroth men redan år 1823 gick gården över i släkten Bielkes ägo. Egendomen har emellertid äldre anor och kan följas till 1500-talet och släkten Slatte. Vid tiden för bilden disponerades huvudbyggnaden av änkegrevinnna Edit Bielke med barnen Gunilla och Thure Gabriel. I övrigt på bilden kan noteras gårdens badhus som placerats en bit från bostaden där vattendjupet bättre tillät bad. Den skräpiga ytan närmast betraktaren får sin förklaring i den järnvägsbro som vid fototillfället var under uppförande bakom fotografen.
Vy mot Hägerstad slott som skymtar på andra sidan av sjön Vindommen. På samma sida antyds till höger även Hannäs kyrkoruin. Markerna i förgrunden tillhör torpet Lövudden men mest intressant i bilden är möjligtvis den så kallade retortugnen som reser sig invid sjökanten. Ugnen visar den vid tiden kvarvarande rest efter den mindre träoljefabrik som dåvarande markägare lät anlägga 1877. Genom beviljandet för fabriken får vi veta att den vid sidan av fabrikshuset även omfattade ett magasin, en kolbod och en bassäng med vattenledning för nödvändig kylning.
Vy från Kanberget mot Linköpings centrala delar. Bilden är odaterad men kan bestämmas till något av 1900-talets första år. Motivet får betraktas som unikt i den bemärkelsen att det fångat hovmarskalk Carl Adolf Gyllenrams sällan avbildade bostad. Vi skymtar den herrgårdsliknande bostaden inbäddad i grönska närmast till höger. Byggnaden revs 1906 för att ge plats för det så kallade Lorichska huset med entré vid Barnhemsgatans möte med Storgatan. En annan byggnaden i bilden med få dokumentationer är huset med valmat tak -mitt i bilden- som länge fungerade som boställe för stiftets konsistorienotarie. Vägstråket i förgrunden motsvarar Västra vägens löp i Kanbergsområdet.
En sommardag 1903 gjorde sig linköpingsfotografen Didrik von Essen ärende till makarna Elander och deras påkostade sommarbostället Bella Vista, belägen i dagens Brokinds samhälle. Lätt att nå sedan den förbipasserande järnvägen invigts året dessförinnan. Rimligtvis var han väntad, rent av beställd att dokumentera parets sommarvilla. Vi får anta att det är lanträntmästaren Gustaf Elander vi ser på verandan med makan Hilda sittande på trappan. Ungdomarna i förgrunden torde vara makarnas barn i sönerna Gösta och Emil samt dottern Helmi. Invid trappan iförd vitt förkläde står sannolikt familjens piga, Ester Maria Svensson. Upplysningsvis kan påpekas att sommarstället uppfördes 1902 av länsnotarien Karl Arnander (1864-1903). Anm: Platsen lokaliserad med hjälp av Vårdnäs hbf.
Utblick över den gamla kreatursvallen mot Linköpings mest betecknande byggnader. Fotoögonblicket dateras till omkring sekelskiftet 1900 och domkyrkan var då i sin nya skepnad dryga tio år gammal. Även slottet hade under 1800-talet genomgått stor förändring. Under seklets mer romantiska period hade man velat återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Det mesta av förändringarna återspeglades dock på slottets fasad mot öster, mot stadens centrala delar. En intressant detalj i bilden ses i bildens nedre, högra hörn. Där får vi en skymt av Linköpings ridhus som sällan återgivits. Ridhuset var uppfört 1885 och drevs vid tiden som aktiebolag.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Motljuset från fönstren utmanade fotografen vid fototillfället, men vi får ändå en god bild av hemmet och det stilideal som vid tiden var önskvärd bland bättre bemedlade. På väggen i hörnet hänger porträtt av makarnas tre barn. Dottern Elsa kom i vuxen ålder att i högsta grad bli omskriven och uppmärksammad för sina insatser för mänskligheten och tilldelas det välförtjänta epitetet "Sibiriens ängel". Bild från tiden omkring år 1900.
Vad vi får förmoda familjen Sundström framför bostaden Åsarum med inrymmande handelsbod. Det var i sommartid år 1889 som Gustaf Sundström av okända skäl hade brutit upp från sin hemort Hardemo i Örebro län för en ny tillvaro som handlare i Gottlösa. I förstone i partnerskap men efter ett par år övertog han handeln i det avbildade Åsarum för egen regi. När bilden togs hade kalendern nått några år in på 1900-talet och tillsammans med sin maka Emelia hade han välsignats tre barn. Parets fjärde och sistfödda nedkom 1905 och var sannolikt ännu inte boren vid fototillfället. Upplysningsvis kom äldste sonen Valter att ta över handelsrörelsen efter faderns bortgång 1914.
Den 12 maj 1928 stod bröllop mellan David Hultgren och Märta Margareta, född Markström. Brudgummen kommer från en månghövdad släkt i socknen. Bruden är däremot bördig från Arvidsjaur och inflyttad från Linköping. En syster till henne är dock gift med socknens kronojägare. Dessutom får hon inom kort annat att tänka på. Ty hon är höggradvid och kommer inom en månad att nedkomma med makarnas förstfödda barn. Dessförinnan har de bosatt sig i hemmanet Lilla Bona. Bilden är tagen vid kronojägarebostället Forserum, där brudens syster bor med make och barn.
Kallerstad säteri var i äldre tid en mäktig jordbruksgård med ägovidd på över 500 tunnlands jord. Sedan slutet av 1700-talet hade godset ägts av medlemmar ur släkten Pereswetoff-Morath och vid tiden för bilden hette han Carl (Charles) Emil P-M. Möjligtvis är det Carl Emil och hustrun, tillika syssling, Carolina Maria Sofia Morath vi ser i vilstund framför huvudbyggnaden, även om den påskrift som återfinns på fotografiets baksida anger makarnas dotter, Anna Pereswetoff-Morath och hennes make August Tholander. Dessa vigdes dock först år 1880 och var ägare till godset Braberg sydost om Söderköping. Den oklara identifieringen får tillsvidare förbises.
Vinningsmallar täljda ur vindvuxet trä, 450 a-b för främre bordhalsarna, 451 a-b för aktre bordhalsarna. Sedan borden hyvlats till sättes de in i basränna för att mjukas upp med ånga. När de blivit väl genomkokta, sättas de med hjälp av träklämmor fast på mallen (se bilden). Där får de stå tills de svalnat och torkat (1-2 dagar). Då ha de också fått sin rätta form och kan fästas till kinningar och stävar. Jfr SU:1952. Mallarna köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7. 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
Kinningsmallar. Använda vid tillforming av kinningarna till skötbåt. Sedan borden hyvlats till sättes de in i basränna för att mjukas upp med ånga. När de blivit väl genomkokta, sättas de med hjälp av träklämmor fast på mallen (se bilden). Där får de stå tills de svalnat och torkat (1-2 dagar). Då ha de också fått sin rätta form och kan fästas till köl och stäv.och stävar. Jfr SU:1952:16. Mallarna köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7. 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
Jonstorp "Killingsö", ägare Evald Lundgren. Rest av jordkula, där Johannes Larsson och hans hustru Lotta bodde före 1920. De kallades "Jonte och Lotta". De var troligen födda omkring 1850. Johannes var i yngre dar rallare i Norrland. Båda två dog 1929 och begravdes på samma gång. Han kom på slutet till Askebäcken i Grolanda och hon till Storegården, där de dog. Möjligen är Johannes född i jordkulan. De hade 2 kor, 1 oxe, 1 får, 1 gris och hönor. De hade tre barn som dog före dem, troligen i tuberkulos, mellan åren 1910-15. Stället har tidigare varit kringflutet av vatten. Mossen utdikades omkring 1880. Vägen gick åt Brismene.
S:t Olofs kyrka. De två restaureringarna under 1950-talet har uppenbarat dess åldriga förnämitet. På 1200-talet byggdes kyrkan till åt väster sedan det ursprungliga tornet rivits, och fogarna i det blottade murverket visar tydligt omfattningen av den äldsta romanska kyrkan. Denna finnes i sina huvuddrag bevarad. De väldiga dimensionerna ställer S:t Olofs kyrka vid sidan av Husaby mera berömda och vittnar om dess höga rang under medeltid en prost- eller häradskyrka. En förklaring får vi när vi läser urkunderna. Där talas om "Faukopings skiäppa", som den mäktige biskop Brynolfs stadga och yngre västgötalagen talar om.
Grottstugan på Kinnekulle. Bebodd av tjuvskytten Lasse med fru och barn. Med länsmans hjälp blev Lasse tre gånger driven ur socknen - men kom alltid tillbaka. Vistades så i sju år inom kommunen utan att bönderna kunde utfundera var han höll hus om natten. Till sist blev hans vistelseort upptäckt på själva länsmansbostället, där han i en otillgänglig grotta i berget uppförde sin bostad. Då länsmannen fick spörja detta sade han till bönderna: "Har Lasse sökt skydd hos mig, får han också stanna till dödagar." Lasse var så skicklig skytt och kände skogarna så väl att, vad vilt som än önskades till en bestämd dag, kunde han leverera redan tidigt på morgonen.
Fordonskolonn. Längst fram en Chevrolet 1939 med punker motorvärmare monterad på vänster sida på fronten. På höger sitter en AGA 104 reflex. Uppe på skärmarna stag till plåtflaggor som brukar nyttjas när regementschefen åker i fordonet. På taket fastsatt i dropplisten ett skidtakräcke gjort i filt och järn för att kunna transportera skidor och stavar. Framför kylaren ett galonliknande material för att skydda från fartvinden som blir extremt kall vid högre hastighet och på så sätt får man en högre temperatur i motorn som ger mer värme till värmepaketet. Med tanke på den fina kamouflagemålningen så är kortet taget från/efter 1941.
Serie om sex fotografier som visar exteriören av bostadshus med tillhörande ekonomibyggnad på adressen Lindåsvägen 5 i Gastorp, Lindome, i Mölndals kommun. Fastigheten har beteckningen Gastorp 2:72. Fotografierna är tagna den 28 februari 2022. Byggnadsdokumentation inför rivning. Den 26 oktober 1990 begicks mordet på 89-årige Ernst Olsson på adressen. Två personer greps, som skyllde på varandra. Eftersom domstolen inte kunde avgöra vem som talade sanning, gick båda fria från själva mordåtalet, men de dömdes för bland annat grov stöld. Mordet med efterföljande rättegångar blev allmänt känt som Lindomefallet. För fall där gärningsmännen skyller på varandra och därigenom får mildare domar, har Lindomefallet blivit ett juridiskt begrepp.
Fotografiet visar två slupar som har lagt till vid Kungsbron. I bildens omedelbara förgrund syns en av dem angjorda till kajen. Sex man ur besättningen är fortfarande ombord och iordningställer den. De får hjälp att lasta ur båten av kamrater som står uppe på kajen. Slupen bakom är delvis skymd av en av dessa, men det går att se att den matros som står i fören har båtshaken i beredskap. Den högra delen av bilden, samt det mesta av förgrunden, utgörs annars av vatten. I bakgrunden ses Matinrättningen, Beklädnadsförrådet (Kronobageriet) samt Beklädnadsverkstaden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.