Lundberg i "Alperna", botanisk trädgård öster om prästgården. Spänstigheten och ungdomligheten han besatt ända till sin död tillskrev han själv allt det friluftsliv han idkat särskilt i sökandet efter sällsynta växter. Somliga hade väl svår att förstå L:s intresse för spiritism, men f. ö. hördes aldrig några andra omdömen om filantropen än "den snälle L". Se: Kjell Kolthoff: "Mitt liv i naturen". Skara Gilles årsbok 1970, sid 21 om skräddareåldermannen B. Lundberg. En söndag då Bernhard L. lämnade prästgården efter Gustava, kom ett par av vägens vandringsmän uppför prästgårdsbacken, hälsade och undrade om det möjligen gick att få något ätbart. Lundberg var sent ute, men sade åt dem att ta för sig i skafferiet, om det fanns något. Efter gudstjänstens slut var matgästerna försvunna, så också söndagsköttbullarna. Men potatis och "krösamos" fanns förstås! Som exempel på hur "prästen" Lundberg sällan försummade att ge "vetenskapsmannen" Lundberg tillfälle att göra observationer och samla, kan berättas om ett dop i Mäloset. Så snart förrättningen var över fick Gustava hjälpa sin make att rulla upp byxorna och ta på honom stövlar för att han skulle kunna ge sig ut på Kroksjöns mader och stränder. Till Jenny Lundberg (maka till Jonas L. Töreboda) yttrade B. L. en gång : "Du ska inte gå till kyrkan för att höra mig predika. Det är nog bättre att du går ut i naturen och tar emot den predikan som där bjuds". Vid sin avskedspredikan uppehöll sig L. vid livet efter detta och berörde tydligen också de "kontakter" han haft med de hädansovna. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Sörberg, bostadshus grupp framför huset, häst och vagn. Sörberg gård (nuvarande Svennevads Hembygdsgård, enligt notering från år 2005). I fjädervagnen sitter från vänster: drängen Herbert, brukaren Leonard Johansson, hustrun Hanna Johansson, född Wallin, dottern Hulda Johansson och sonen Herman Johansson. Ivar Karlsson vid cykeln är eventuellt drängen som senare bodde vid Klovstena. Selma (är ev. piga, senare gift med Robert Malkomsson. Linnéa Gerhards mamma). Hannas styfvar står på trappan. Längst till höger Adel Johansson, bror till Leonard. Uppgiftslämnare Bengt Karlsson, Osebo, Pålsboda, april 2006. Sörberg var under 1700- och 1800-talet en frälsegård under Skogaholm, senare under Skyllbergs bruk och så småningom under Hasselfors AB domäner. När siste brukaren lämnade gården överläts den till Svennevads hembygdsförening. Marken ägs av Hallsbergs kommun. Notering från december 2005, Mer information om henbygdsgården: Det äldsta huset som skymtar till höger är timrat och byggt 1728. Det är kanske det äldsta huset i Svennevad socken. I det finns en förstuga, ett kök och en kammare. Det är sammanbyggt med ett loft i norr. Det yngre huset med två våningar (huset på bilden) är byggt 1820. Det har stående panel. Nere finns det ett kök rakt in och en kammare åt vardera hållet. Uppe finns det ett rum mot norr och ett vindsrum åt söder. Ute på gården finns i söder en loftbod. Den är rödmålat på tre sidor. Den norra sidan med loftgången är omålad. På taket sitter en vällingklocka. Ett dass står söder om loftboden. Det kommer från Prästgården. På gårdsplanens norra del står en smedja och ett uthus. Smedjan har tidigare funnits någonstans i Skogaholm.

Från 299 kr

Masse har tagit flera bilder av denna boplats med två små torp och tillhörande uthus. Sådana här stugor och många ännu mindre fanns det gott om kring förra sekelskiftet. De beboddes av hantverkare som slaktare, skomakare, skräddare mm, många gånger också av arbetare. Levnadsomständigheterna var mycket enkla, rent armod förekom. Här har man nog haft det någorlunda väl ställt av det goda skicket på manbyggnaderna att döma. Manbyggnaderna är sannolikt bulparstugor, vilka klätts med liggande panel. Deras ålder är svårbestämd, men förmodligen från 1800-talets första hälft, kanske äldre. Fönstren har förstorats i senare tid, även om baksidan på Livens hus har gamla små fönster. Fönsterluckor är också ett gammalt tecken. De förmodade faltaken har bytts mot spån och papp. Södergrens hus har ett bakbygge, troligen också det i bulteknik och reveterat. Sedan har man gjort ytterligare ett tillbygge i husvinkeln, där man säkerligen hade vardagsingången. Intill Livens hus står ett litet brygghus i bulteknik med papptak. Det har ett utbygge i sten under flistak, som innehåller bakugnen. I förgrunden ser man stigen som går förbi den troligen gemensamma brunnen ute i beteshagen. Stången som vilar mot brunnsholken har en krok i änden, som man hänger spannet på när man skall ta upp vatten. I det vänstra torpet bodde Jakob Södergren född 1843 på När. Han var gift med Stina Maria född Brakarl 1849, fadern var båtsman, därav efternamnet och modern var kommen från granngården Hallbjäns. Moderns systerson Lars Per Hallander styckade och sålde denna gårds jord i smålotter. Jakob och Stina Maria Södergren hade två barn, Nils född 1874 och Arvid född 1879. Arvid köpte det som återstod av moderns barndomsgård 1910 och uppförde där ny bebyggelse, han var fiskare och båtbyggare. 1924 flyttade brodern Nils med familj in till Arvid. Arvid överlämnade den lilla gården 1945 till bordens yngste son Gustav, vilken senare flyttade till en mindre gård vid Snausarve och övergav denna boplats. Hur länge Jakob och Stina Maria levde är ännu inte känt, inte heller när Nils med familj tog över barndomshemmet innan de flyttade till brodern. Tydligen tog ingen av Nils 6 barn över när Nils familj flyttade, för hela gårdsmiljön tycks ha övergivits för länge sedan, endast några syréner återstår. Hela miljön ser mycket rar och idyllisk ut, men ser man bilderna på uthusen Bild 610 och 611, så förstår man att det nog inte var så lätt alla gånger!

Från 299 kr