Kumla gästgivargård i Gistad hade fram till rörelsens nedläggelse i början av 1900-talet tjänat resande sedan mitten av 1600-talet. Till en början som en enklare krog på sätesgården Uggletorps ägor. Med tiden utökad och formell del i landets skjutsväsen. En period inrymde gården även Åkerbo härads tingställe. Bildens hus uppfördes omkring 1870. År 2007 eldhärjades huvudbyggnaden och kort därefter revs flygelhusen.
Från 299 kr
Folkliv på Stora torget i Linköping år 1900. Stora hotellet i fonden stod klart 1852 och var då en av landets första hotellbyggnader. Byggmästaren Jonas Jonssons ursprungliga byggnad var i tre plan, den fjärde våningen tillkom 1892-93 efter ritningar av Adolf Emil Melander. Redan från invigningen drevs butiker i hotellets markplan. Närmast kameran siktas familjen Brobecks manufakturaffär.
Vy över sjön Åsunden i trakten av Rimforsa. Året är 1904. Till höger i grönskan skymtar Rimforsa turisthotell, som vid tiden för bilden helt nyligen uppförts men som upplysningsvis kom att bli lågornas rov redan år 1910. Anektdotiskt kan nämnas att landets sist avrättade, Alfred Ander, drev hotellet under del av åren 1906-07.
Landets industrialisering medförde ett kraftigt ökat produktutbud och den mänskliga handen ersattes i många sammanhang med en maskin. Ett företag i tiden var Östergötlands Maskinaffär. Här firmans monter vid 1898 års lantbruksmöte i Linköping med några exempel ur sortimentet. Företaget hade grundats 1893 men övertagits 1895 av den månsidige entreprenören Johannes Peterzén.
Stora Hotellet i Linköping, sannolikt Sveriges första moderna stadshotell utanför landets storstadsregioner. Planerat från 1849 och invigt 1852. Byggnadens fjärde våning tillkom i början av 1890-talet och var klar till hotellets återinvigning den 1 oktober 1893. Odaterad bild inför eller kort efter nämnda händelse.
Kolorerad interiör från arkitekten Magnus Tryséns sommarhus på Kvädölandet i Gryts skärgård. Det spektakulära huset invid Båtsviken lät han uppföra omkring förra sekelskiftet och där har enligt traditionen flera av landets mest uppburna kulturpersonligheter gästat. Trappan på bilden ledde upplysningsvis upp till ett takmonterat lusthus med vidunderlig utsikt över skärgården.
Fotoåret 1903 kunde Riksbanken ta sitt kontor i Linköping i besittning. Bakgrund och behov var statens monopolisering av landets sedelutgivning som kom att gälla från 1897. Bankhuset var ritat av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och förändrade stort karaktären av gatuavsnittet. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Mårten Nilsson Skinnares hus i Vadstena får anses vara ett av landets bäst bevarade bostadshus från 1500-talet. Således är huset lätt igenkännligt från fotografiet tillkomst 1913. Borta är dock den smala järnvägen som användes för hästdragna transporter mellan hospitalets olika anläggningar.
Lidköpings Mekaniska Verkst. AB. Bolagets gjuteri är ett av landets modernaste tackgjärnsgjuterier för handformning. Mittskeppet i gjuteriet är avsett för grövre gods, såsom maskinstativ o.d. Sidoskeppet, som synes till höger på bilden, är försett med tättsittande kranar för mindre gods. 1944
Stockholms gas- och vattenverk skapade 1953-1965 en telefonservice som kom att kallas Fröken Mat. Den bestod av en uppsättning telefonsvarare av Ericssons fabrikat, till vilka landets husmödrar kunde ringa dygnet runt och få receptförslag till dagens middagsrätter. Tjänsten blev så populär att telefonnumret under flera år var Stockholms mest uppringda.
Mottagnings- och sändningsstationen Orbita. Vilken tog emot signaler från sateliterna i Molnija-serien och sände dem vidare till sändarstationer för radiooch TV. I dåvarande Sovjetunionen fanns det vid fotografingstillfället över 70 mottagarstationer tillhörande detta system, vilket gav möjlighet för tiotusentals människor i landets avlägsna områden att se centrala TV-program.
Tryckt text på kortet: "Detaljer ur hällristning på Aspeberget (Tegneby), Tanums socken, Bohuslän, som visar bl. a. en oxhjord (största djuret omkr. 1 m långt), en plöjare och en bågskytt. Ristningen som är en av landets största och mest kända, dateras till första årtusendet f. Kr. Uppmålad med röd färg 1950." Noterat på kortet: " Aspeberget Tanums Sn. (Norrviken)" "Förlag: Kulturminnesrådet, Göteborg."
Tryckt text på kortet: "Detaljer ur hällristning på Aspeberget (Tegneby), Tanums socken, Bohuslän, som visar bl. a. en oxhjord (största djuret omkr. 1 m långt), en plöjare och en bågskytt. Ristningen som är en av landets största och mest kända, dateras till första årtusendet f. Kr. Uppmålad med röd färg 1950." Noterat på kortet: "Aspeberget Tanums Sn. (Norrviken)" "Förlag: Kulturminnesrådet, Göteborg."
Slaktare F E Sundwalls hus i Solberga, Torsåker, omkring 1910. Barnen från vänster Anny Aurina, Jenny Maria och Frans Harry. Huset till vänster var postkontor (ett av landets äldsta) fram till 1875 då det flyttades till Torsåkers Järnvägsstation. Gårdspumpen är typisk för Torsåker. Tillverkad av Lingvalls Mekaniska Verkstad i Prästhyttan.
Louis Gerard de Geer. De Geer, Louis, 1818-96, friherre, ämbetsman och politiker. D. studerade juridik i Uppsala och gjorde en ovanligt snabb ämbetsmannakarriär; 1855 blev han president i Göta hovrätt. När kronprins Karl 1858 övertog regentskapet, utsågs D. till justitiestatsminister. Blev 1876 landets förste statsminister. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=151519
Louis de Geer. De Geer, Louis, 1818-96, friherre, ämbetsman och politiker. D. studerade juridik i Uppsala och gjorde en ovanligt snabb ämbetsmannakarriär; 1855 blev han president i Göta hovrätt. När kronprins Karl 1858 övertog regentskapet, utsågs D. till justitiestatsminister. Blev 1876 landets förste statsminister. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=151519
Den långa raden i Gustavsvik. I folkmun benämndes denna byggnad "Pennan och Bläckhornet". Där bodde folk som arbetade vid Gustavsviks Örlogsdepå och skeppsdockan som drevs av Mohögs mekaniska verkstad. En av bostadslängorna för tjänstemän vid örlogsdepån är en av landets första radhusrader. I området ingår även sågverkssamhällen från 1800-talets senare del och jordbruksbyar i traditionellt höjdläge.
Den långa raden i Gustavsvik. Där bodde folk som arbetade vid Gustavsviks Örlogsdepå och skeppsdockan som drevs av Mohögs mekaniska verkstad. I folkmun benämndes denna byggnad "Pennan och Bläckhornet". En av bostadslängorna för tjänstemän vid örlogsdepån är en av landets första radhusrader.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.