Lärare framför Gäddgårdsskolan. Längst till vänster, i ljus kappa, står Karin Stenström (folkskollärarinna). Intill henne står Nils Karlsson (slöjdlärare). Mannen bredvid honom är Arne Bielke (musik-och bildlärare). Närmast framför dessa står, från vänster: Folke Pettersson (folkskollärare), Alice Hedlund (småskollärarinna, i spräcklig blus), okänd kvinna i glasögon och Karl-Olov Karlsson (folkskollärare). Framför dessa fyra står två män; Bror Gustavsson (rektor) och Gösta Kjellmert (folkskollärare). Kvinnan framför Gösta är Karin Booberg (talpedagog). I bakre raderna står två herrar med fluga. Den med randig fluga heter Albert Svensk (folkskollärare). Bakom honom, i mörk fluga, står Lennart Karlsson (folkskollärare). Intill Lennart står Walter Falk (folkskollärare) och framför Walter står Erik Karlsson (slöjdlärare). Framför Albert, med randiga flugan, står Arvid Imark (folkskollärare). Kvinnan bredvid honom heter Lena Nohlgren (folkskollärarinna). Framför Arvid står Inga-Britt Nannfeldt (folkskollärarinna). Framför henne, i dräkt, står Barbro Ståhl (småskollärarinna). Intill Barbro, i mönstrad klänning, står Naemi Ageborg (folkskollärarinna) och bredvid henne, i ljus klänning och handväska, står Marianne Holmberg (folkskollärarinna). Mellan Naemi och Marianne syns Borgil Márcör (småskollärarinna). Bakom henne, i randig blus, står en oidentifierad lärarinna. Bakom henne, i mörk jacka, står Eva Möller (småskollärarinna). Mannen bakom Eva är Gottfrid Lönnberg (folkskollärare). Den högra av de två kvinnorna med ljusa handväskor, på mitten av främre raden, heter Britta Jönsson (gift Sundkvist, småskollärarinna). Bakom henne står Barbro Karlsson (småskollärarinna). Intill Britta står Birgitta Lundman (gift Göransson, småskollärarinna). Bakom Birgitta, i spräcklig kavaj, står Karl Porath (gymnastiklärare). Bakom honom, i ljus kappa, står en okänd lärarinna. Kvinnan till vänster, bakom henne, är Karin Eriksson (småskollärarinna). Intill den oidentifierade lärarinnan, i ljus kappa, i bakre raden, står sex lärarinnor i rad. De är från vänster: Greta Markusson, i mörk kappa och vit krage (folkskollärarinna), oidentifierad lärarinna i ljus kappa, kvinnan i hatt är Dagmar Rydbeck (småskollärarinna), bredvid henne står Karin Björk (textilslöjdslärarinna), bredvid henne, i kofta och kjol, står Eivor Pettersson (småskollärarinna) och längst till höger Anna Arvidsson (småskollärarinna). I raden framför dem, står tre kvinnor. Den första står snett framför kvinnan i hatt, hon har en spräcklig blus och glasögon och är oidentifierad. I samma rad, fast långt åt höger står två kvinnor i mönstrade klänningar. Hon med båtringningen heter Gun Martinsson (småskollärarinna) och hon med vita kragen är Nanna Sander (folkskollärarinna). I den främre raden står sju kvinnor. Vi börjar med kvinnan i spräcklig dräkt och pärlhalsband, Karin Gustavsson (gift med rektor Bror Gustavsson, folkskollärarinna). Intill henne, i mörk dräkt, står Aina Ungvall (småskollärarinna). Bredvid henne, i mönstrad blus och ljus kjol, står Britt-Inger Axelsson (småskollärarinna). Framför henne, i svart klänning med medaljonghalsband, står en oidentifierad kvinna. Bredvid henne, i ljus dräkt, står Gerda Svensson (småskollärarinna). Bakom Gerda syns en oidentifierad kvinna. Längst till höger står Wivan Söderberg (småskollärarinna). Gruppfoto. Avfotograferad påsiktsbild.

Från 299 kr

Ark med monterat vykort och text: "Ljósm. Gunnar Rúnar. Glaumbaer. Byggdarsafn Skagfirdinga. Vykort inköpt 1958. Foto från nordost mot prästgårdens framsida, som vetter mot dalen. Dörren till långa gången syns i förgrunden. Längst i bakgrunden smedjan. Den har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga rum. Bälgen i smedjan är av den vanliga ovala typen. Bälgens handsnöre har en örnfot som handtag. enligt Gísli Gestsson på pjodminjasafn Islands i Reykjavik var det "en slags brandförsäkring", dvs. örnfoten skulle skydda mot eld. han berättade det när han demonstrerade den utställda smedjan på museet i Reykjavik. Nästa hus är ett skjul som likaså har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga hus. Här förvaras sadlar, torvsadlar, hörep samt 3 bord med snaror. likadana flakar med tegelsnaror fanns på museet i Reykjavik. de användes till att fång asjöfågel med. Låg och flöt på vattnet på kvällen och vittjades på morgonen. Ytterligare nästa hus är ett likadant skjul. Här förvaras klöv-redskap för gödsel, kransåg och nabbespadar. Vidare torvjärn och torvklövjedon. Sen följer stora gångens hus. De två fönstren på undre botten höra till ett gästrum; fönstret där uppe till ett vävloft till vilket man kommer genom en trappa till vänster längre in i gången. Se foto taget 1958. Huset till höger är prästens skrivarstuga. Mitt emot fönstret på skrivarstugan finns en inbyggd sparlakanssänng. I den sängen lär skalden Jónas Hallgrimsson, som dog 1845, ha sovit. Brevid sängen är uppgången till loftet. På loftet ovanför skrivarstugan förvaras spinnstockar och där finns två ståndsängar."

Från 299 kr

Ark med monterat vykort och text: "Ljósm. Gunnar Rúnar. Glaumbaer. Byggdarsafn Skagfirdinga. Vykort inköpt 1958. Foto från nordost mot prästgårdens framsida, som vetter mot dalen. Dörren till långa gången syns i förgrunden. Längst i bakgrunden smedjan. Den har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga rum. Bälgen i smedjan är av den vanliga ovala typen. Bälgens handsnöre har en örnfot som handtag. enligt Gísli Gestsson på pjodminjasafn Islands i Reykjavik var det "en slags brandförsäkring", dvs. örnfoten skulle skydda mot eld. han berättade det när han demonstrerade den utställda smedjan på museet i Reykjavik. Nästa hus är ett skjul som likaså har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga hus. Här förvaras sadlar, torvsadlar, hörep samt 3 bord med snaror. likadana flakar med tegelsnaror fanns på museet i Reykjavik. de användes till att fång asjöfågel med. Låg och flöt på vattnet på kvällen och vittjades på morgonen. Ytterligare nästa hus är ett likadant skjul. Här förvaras klöv-redskap för gödsel, kransåg och nabbespadar. Vidare torvjärn och torvklövjedon. Sen följer stora gångens hus. De två fönstren på undre botten höra till ett gästrum; fönstret där uppe till ett vävloft till vilket man kommer genom en trappa till vänster längre in i gången. Se foto taget 1958. Huset till höger är prästens skrivarstuga. Mitt emot fönstret på skrivarstugan finns en inbyggd sparlakanssänng. I den sängen lär skalden Jónas Hallgrimsson, som dog 1845, ha sovit. Brevid sängen är uppgången till loftet. På loftet ovanför skrivarstugan förvaras spinnstockar och där finns två ståndsängar."

Från 299 kr

Ljunghem

Från 299 kr

Sandhem 217:1

Från 299 kr

Sandhem 218:1

Från 299 kr

Ljunghem

Från 299 kr

Denna soliga vårförmiddag har Masse avbildat manbyggnaden och brygghusflygeln. Han har ställt sig så att den andra flygelns skorsten syns mellan byggnaderna. Längst till höger skymtar smedjan. Här ser man att manbyggnaden är ganska smal och saknar sockel. Det skulle kunna innebära att den är äldre än tidigare angivits och vara byggd av av Johan Mattsson när denna part etablerades omkring 1830. På Gardells tid kan huset ha moderniserats genom att höjas, få tidsenliga fönster och utdraget tak. Köksbakbygget med vardagsingång uppförde säkerligen Nilssons. Brygghusflygeln har brant tegeltak och bör vara uppförd på Mattssons tid, kanske omkring 1860. Brygghusdelen närmast gaveln har en baksidesingång. På vindsvåningen hade man spannmålsmagasin, vilket syns på vädringsluckan. Vid gaveln står en märklig liten byggnad med flistak. Troligen var den en källare.

Från 299 kr

Gruppbild, Elin Löfs 40 årsdag, Gillberga Torp, i april 1923 (född 20 april 1883). Bakre raden från vänster: Malin Svenman, Edla Garp, Gillberga; Selmira Karlsson, Alma Dahlkvist, Bäckstugan; Britta Persson, Gillberga; Emma Olsson, Gullbo; Klara Persson, Hagen; Jenny Gillström, Ada Gillström, Klara Andersson, Hagen; Lotta, Kristina i Annebobeck (född 1863, död 1943), Hilma Eriksson (född Gillberg). Sittande från vänster: Ida Andersson, Klackebo; Olga Johansson, Mina Eriksson, Bäck; Elna Johansson, Krustorp; Ruth Andersson, Krustorp, och i hennes famn sitter Eivor Andersson, Knutstorp (född 4 maj 1921).; Anna Hahne, Elin Löf (nästan i mitten), Olga Eriksson, Hulta; Elin Sellén, Lilla Mariedal; Edit Eriksson, Bäcken; Kristin Persson, Knektstugan; Mina Johansson, Gillberga; Sittande längst till höger: Sigrid Hallberg (född Eriksson). Uppgifterna är lämnade av Bengt Karlsson, Osebo, 2006-04-02, och Ingvar Boo, Högsjö, april.

Från 299 kr

Gruppbild, födelsedag. Elin Löfs 40 årsdag, Gillberga Torp, i april 1923 (född 20 april 1883). Bakre raden från vänster: Melin Svenman, Edla Garp, Gillberga; Selmira Karlsson, Alma Dahlkvist, Bäckstugan; Britta Persson, Gillberga; Emma Olsson, Gullbo; Klara Perssosn, Hagen; Jenny Gillström, Adla Gillström, Klara Andersson, Hagen; Lotta, Kristina i Annebobäck (född 1863. död 1943), Hilma Eriksson (född Gillberg). Sittande från vänster: Ida Andersson, Klackebo; Olga Johansson, Mina Eriksson, Bäck; Elna Johansson, Krustorp; Ruth Andersson, Krustorp, med dottern Eivor Andersson, Krustorp (född 4 maj 1921); Anna Hahne, Elin Löf (nästan i mitten), Olga Eriksson, Hulta; Elin Sellén, Lilla Mariedal; Edit Eriksson, Bäcken; Kristin Persson, Knektstugan; Mina Johansson, Gillberga. Främre raden, sittande längst till höger: Sigrid Hallberg, född Eriksson. Uppgifterna är lämnade av Bengt Karlsson, Osebo, 2006-04-02, och Ingvar Boo, Högsjö, april .

Från 299 kr

Gruppbild, födelsedag. Elin Löfs 40 årsdag, Gillberga Torp, i april 1923 (född 20 april 1883). Bakre raden från vänster: Melin Svenman, Edla Garp, Gillberga; Selmira Karlsson, Alma Dahlkvist, Bäckstugan; Britta Persson, Gillberga; Emma Olsson, Gullbo; Klara Perssosn, Hagen; Jenny Gillström, Adla Gillström, Klara Andersson, Hagen; Lotta, Kristina i Annebobäck (född 1863. död 1943), Hilma Eriksson (född Gillberg). Sittande från vänster: Ida Andersson, Klackebo; Olga Johansson, Mina Eriksson, Bäck; Elna Johansson, Krustorp; Ruth Andersson, Krustorp, med dottern Eivor Andersson, Krustorp (född 4 maj 1921); Anna Hahne, Elin Löf (nästan i mitten), Olga Eriksson, Hulta; Elin Sellén, Lilla Mariedal; Edit Eriksson, Bäcken; Kristin Persson, Knektstugan; Mina Johansson, Gillberga. Främre raden, sittande längst till höger: Sigrid Hallberg, född Eriksson. Uppgifterna är lämnade av Bengt Karlsson, Osebo, 2006-04-02, och Ingvar Boo, Högsjö, april .

Från 299 kr

Gruppbild, Elin Löfs 40 årsdag, Gillberga Torp, i aprill 1923 (född 20 april 1883). Bakre raden från vänster: Malin Svenman, Edla Garp, Gillberga; Selmira Karlsson, Alma Dahlkvist, Bäckstugan; Britta Persson, Gillberga; Emma Olsson, Gullbo; Klara Persson, Hagen; Jenny Gillström, Ada Gillström, Klara Andersson, Hagen; Lotta, Kristina i Annebobeck (född 1863, död 1943), Hilma Eriksson (född Gillberg). Sittande från vänster: Ida Andersson, Klackebo; Olga Johansson, Mina Eriksson, Bäck; Elna Johansson, Krustorp; Ruth Andersson, Krustorp, och i hennes famn sitter Eivor Andersson, Knutstorp (född 4 maj 1921).; Anna Hahne, Elin Löf (nästan i mitten), Olga Eriksson, Hulta; Elin Sellén, Lilla Mariedal; Edit Eriksson, Bäcken; Kristin Persson, Knektstugan; Mina Johansson, Gillberga; Sittande längst till höger: Sigrid Hallberg (född Eriksson). Uppgifterna är lämnade av Bengt Karlsson, Osebo, 2006-04-02, och Ingvar Boo, Högsjö, april.

Från 299 kr

Kärra industriområde (även kallat Åbro industriområde) i Mölndal år 1973. Det är brukligt, när man planerar bebyggelsen i en ny kommundel, att man delar upp området för olika slag av bebyggelse. Man planerar särskilda områden för bostadsbebyggelse, parker, industri- och fritidsområden. Närmast ses Brännås bostadsområde med villor och radhus. Därbakom ligger Kärra industriområde, där industrierna har samlats. Den vita byggnaden längst till höger är Esso Motor Hotel. Vidare ser man AB Hässle, som tillverkar medicin samt bedriver läkemedelsforskning, AB Partner, som är välkänt för sin tillverkning av motorsågar. Ytterligare finns här på industriområdet Åkermans verkstäder, som tillverkar gräv- och pålmaskiner och Olof Manner AB, som har upplag av metaller, skrotlager och smältverk. Utom de nu nämnda finns flera andra industrier. Ungefär i mitten syns AB Zackrissons möbelvaruhus vid Kungsbackavägen. I bakgrunden ligger Kärra by, där det ännu finns några av de gamla bondgårdarna kvar.

Från 299 kr

Stadsfullmäktige på rundresa i stan. Från vänster: mannen i keps är stadsarkitekt Börje Eriksson. Kvinnan i sjalett är inte identifierad. Mannen med glasögon är Anders Gernandt, centerpartist. Mannen i hatt är Bror Gustafsson, socialdemokrat. Han är rektor och ordförande i skolstyrelsen. Mannen i profil är Nils Brodin, socialdemokrat och kommunalråd. Han som tittar ner, är Olle Åhlin, ledamot. Den ljusa trenchcoaten bärs av kanslichef Nils Forsberg. Mannen med fluga är chef för tekniska nämnden. Han heter Tollsten, förmodligen Bengt i förnamn. Mannen med det stora leendet är oidentifierad. Kvinnan är Aina Andersson, socialdemokrat och ordförande i socialnämnden. Längst till höger står Gösta Karlsson, ordförande i stadsfullmäktige. De står mitt i en byggarbetsplats. En bassäng med vatten, cementplattor, byggnadsställning, jordhögar och parkerade bilar.

Från 299 kr

Det här är en av Masses viktigaste bilder! Den visar synnerligen väl hur Lau såg ut för 100 år sedan! Det är ett helt annat landskap än idag. Nu växer det låg snårig skog över hela den öppna ytan fram till Gumauskas ställe i mitten och vidare bort till höger. Vi ser att vägen går på krönet av ancyllusvallen och det gör den faktiskt än idag! Den öppna ytan tillhör skifteslaget/allmänningen. Här syns inga tunar. Vem betade här? Borta vid husen anar man tunar. Vi ser många intressanta boplatser och byggnader. Längst t v står en oxel och t h om den anar man långt bort en husgavel. Det är troligen brygghuset på Bergmans part nuvarande Haase/Wahlströms. Sedan ser vi Laurin/Ahlströms lilla ställe som Lau kommun köpte 1912 till fattigstuga. Manbyggnaden var säkert ett inpanelat 1700-tals bulhus med köks- och brygghusbakbygge i sten, se Bild 1131. T h om fattigstugan syns manbyggnaden med bakbygge och brygghus t v vid Bjärges västra part, nuvarande Kerstin Olssons. Sedan följer en bod, kanske dass eller vedbod till fattigstugan. Därefter ser man kyrkan och t h om den en ladugård, sannolikt tillhörig fattigstugan, se åter Bild 1131. T h om ladugården franträder nästan hela Öbergs ställe, nuvarande Gumauskas med både manbyggnad med bakbygge och ladugård, se Bild 615-617 och 597. Huset med långsidan synlig är Allmänningen Jakobssons torp, nuvarande Klints. Huset långt bak t h är Bjärges Anderssons, senare Lau friförsamling av Sv Missionsförbundets, nuvarande Helanders stuga och precis t h därom skymtar dess små uthus, se Bild 607 och 608. Längst th ser vi Bjärges norra part Melanders, nuvarande Tjernelds ladugårdar. Det var synd att Masse tog så få överblickbilder av bygden, för en sån här bild berättar väldigt mycket.

Från 299 kr

Sörberg, bostadshus grupp framför huset, häst och vagn. Sörberg gård (nuvarande Svennevads Hembygdsgård, enligt notering från år 2005). I fjädervagnen sitter från vänster: drängen Herbert, brukaren Leonard Johansson, hustrun Hanna Johansson, född Wallin, dottern Hulda Johansson och sonen Herman Johansson. Ivar Karlsson vid cykeln är eventuellt drängen som senare bodde vid Klovstena. Selma (är ev. piga, senare gift med Robert Malkomsson. Linnéa Gerhards mamma). Hannas styfvar står på trappan. Längst till höger Adel Johansson, bror till Leonard. Uppgiftslämnare Bengt Karlsson, Osebo, Pålsboda, april 2006. Sörberg var under 1700- och 1800-talet en frälsegård under Skogaholm, senare under Skyllbergs bruk och så småningom under Hasselfors AB domäner. När siste brukaren lämnade gården överläts den till Svennevads hembygdsförening. Marken ägs av Hallsbergs kommun. Notering från december 2005, Mer information om henbygdsgården: Det äldsta huset som skymtar till höger är timrat och byggt 1728. Det är kanske det äldsta huset i Svennevad socken. I det finns en förstuga, ett kök och en kammare. Det är sammanbyggt med ett loft i norr. Det yngre huset med två våningar (huset på bilden) är byggt 1820. Det har stående panel. Nere finns det ett kök rakt in och en kammare åt vardera hållet. Uppe finns det ett rum mot norr och ett vindsrum åt söder. Ute på gården finns i söder en loftbod. Den är rödmålat på tre sidor. Den norra sidan med loftgången är omålad. På taket sitter en vällingklocka. Ett dass står söder om loftboden. Det kommer från Prästgården. På gårdsplanens norra del står en smedja och ett uthus. Smedjan har tidigare funnits någonstans i Skogaholm.

Från 299 kr

Sörberg, bostadshus grupp framför huset, häst och vagn. Sörberg gård (nuvarande Svennevads Hembygdsgård, enligt notering från år 2005). I fjädervagnen sitter från vänster: drängen Herbert, brukaren Leonard Johansson, hustrun Hanna Johansson, född Wallin, dottern Hulda Johansson och sonen Herman Johansson. Ivar Karlsson vid cykeln är eventuellt drängen som senare bodde vid Klovstena. Selma (är ev. piga, senare gift med Robert Malkomsson. Linnéa Gerhards mamma). Hannas styfvar står på trappan. Längst till höger Adel Johansson, bror till Leonard. Uppgiftslämnare Bengt Karlsson, Osebo, Pålsboda, april 2006. Sörberg var under 1700- och 1800-talet en frälsegård under Skogaholm, senare under Skyllbergs bruk och så småningom under Hasselfors AB domäner. När siste brukaren lämnade gården överläts den till Svennevads hembygdsförening. Marken ägs av Hallsbergs kommun. Notering från december 2005, Mer information om henbygdsgården: Det äldsta huset som skymtar till höger är timrat och byggt 1728. Det är kanske det äldsta huset i Svennevad socken. I det finns en förstuga, ett kök och en kammare. Det är sammanbyggt med ett loft i norr. Det yngre huset med två våningar (huset på bilden) är byggt 1820. Det har stående panel. Nere finns det ett kök rakt in och en kammare åt vardera hållet. Uppe finns det ett rum mot norr och ett vindsrum åt söder. Ute på gården finns i söder en loftbod. Den är rödmålat på tre sidor. Den norra sidan med loftgången är omålad. På taket sitter en vällingklocka. Ett dass står söder om loftboden. Det kommer från Prästgården. På gårdsplanens norra del står en smedja och ett uthus. Smedjan har tidigare funnits någonstans i Skogaholm.

Från 299 kr

Sällskapet Beiramsbröderne, även kallat B-bröderna, B-sällskapet och i senare tid Bejrambröderna. De har rest en minnessten över sig själva på Påskberget vid kanonen. Sällskapet grundades på 1870-talet som en förening liknande Frimurarna och syftet var i första hand att fungera som en social klubb för medlemmarna. Det var endast män som kunde väljas in och det fanns 3 grader inom organisationen. Enligt stadgarna var sällskapets ändamål att dels ha trevliga sammankomster med olika nöjen, dels då lämna bidrag till välgörande ändamål. Bejrambrödernas första konstituerande mötet skedde 1879 och då valdes rektor Herman Rodhe till Stormästare. Fotot anges vara taget under 1880-talet. Sittande på golvet från vänster: järnhandlare C. Nilsson; handlanden Alfred Gyllenbäck; bryggare May; organist Alfred Ehn; handlanden E J Börjesson. Sittande på stolar: stadsfiskal Th. T Tenberg; fanjunkare Lilja; handlanden J B Olsson; rådman Löfgren; järnhandlanden Jönsson; rådman Lundberg (död 1906) längst till höger. Stående: källarmästare C Holmström; speditör Victor Krook; fanjunkare Sandberg; bokbindare Colliander; handlanden Ture Memsen; bokhållare Fredriksson; bokhandlanden A P Svensson.

Från 299 kr

Om detta ställe har det hittills inte gått att få några uppgifter. Det måste ha legat neråt Nybrohållet tillsammans med de andra småställena, eftersom Masse tagit upp det under Kauparve. Bilden antyder ett platt och öppet landskap så som det var där nere förr. Längst till vänster skymtar ett annat litet hus. Om det går att identifiera kan man kanske dra slutsatser. Det här är en boplats för mindre bemedlade, rent fattigt skulle man kunna säga. Herrn i vita (!) skjortärmar och frun står framför en rätt skräpig boendemiljö, eller så har man dragit hem en väldig massa ris och bråte att elda med. Den lilla manbyggnaden är säkert ett 1700-tals bulhus, en enkelstuga med ett enda bostadsrum på gaveln och förmodligen ett minimalt kök i bortre vänstra hörnet. Ladugården i bulteknik under agtak består av en fähusdel till vänster och en laddel till höger. Ladportarna står på glänt så man kan se lite igenom ladugården. Något hänger på tork över en stång. Hur var det att leva här? Vem var Nils Närström?

Från 299 kr

Brandstationen i Mölndal. Brandstationen ligger vid Nya Torget. Här finns många brandbilar av olika slag, som du kan se på bilden. På de största vagnarna finns uppfällbara stegar på taket. Du kan se stora portar in till själva brandstationen, och innanför varje port finns plats för en brandbil eller en ambulans. Vid eldsvåda larmas brandkåren antingen per telefon eller genom brandskåp, som finns uppsatta på vissa ställen inom kommunen. Vid larm om eldsvåda blir det bråttom på brandstationen. Brandbilarna står alltid startklara, och det dröjer inte många sekunder efter larm, innan brandmännen fått på sig sin brandutrustning och bilarna med tjutande sirener kör iväg till brandplatsen. I det stora höga tornet hänges brandslangarna upp för torkning efter användning. Förr i tiden hade man ingen särskild brandkår, utan alla män var skyldiga att hjälpa till att släcka eldsvådor. Man larmade befolkningen, särskilt nattetid, genom trumvirvlar eller genom att blåsa gälla signaler i särskilda brandlurar. En tid hade man en "brandkanon" med vilken man avfyrade "signalskott" från Störtfjällets topp för att väcka eller varsko inbyggarna i byn om att "elden var lös". Då skyndade man sig "man ur huse" med vattenhinkar och båtshakar till brandstället för att hjälpa till med släckningen. Senare byggdes ett spruthus invid nuvarande Forsebron, där byns brandsprutor förvarades. Den första verkliga brandstationen i Mölndal inreddes i ett gammalt affärshus från 1870-talet vid Gamla Torget. Den gamla kanonen står nu som ett minnesmärke från gången tid vid den nya brandstationen. Du kan se den på bilden längst ned till höger. Ett stenkast från den nya brandstationen finns en landningsbana för helikopter, avsedd för sjuktransporter, särskilt från skärgården.

Från 299 kr