Branden i pappersmagasinet i Ställdalen (februari 1956).
Från 299 kr
Stortorget i Kalmar med rådhuset. Det lägre huset bredvid rådhuset var stadens första brandstation ("spruthus") och senare besiktningsbyrå för det kött som såldes på torget. I folkmun kallades huset "Synagogan".
Linköpings brandkår har uppvisning på Östgötabankens fastighet. Året är 1905 och i väntan på en sannskyldig brandstation var kåren ännu inrymd i den vad tiden kallade fröken Westrings gård omedelbart till höger ur bild.
Två parkerade bilar står utanför före detta Texaco bensinstation i Kållered år 1991. Den låg på Gamla Riksvägen 61, i korsningen mot Streteredsvägen 1984. Det var byggt som en bilverkstad "BilOlles" senare Kållereds Brandstation och Motorcykelföreningen.
Vägstation T1, Pålsboda, filial Odensbacken. Förrådsbyggnad i förgrunden till vänster, garage- och kontorsbyggnad i bakgrunden. Kontorsbyggnaden i två våningar, eventuellt även tjänstebostad för vägmästaren. Högt torn med luckor i anslutning till garaget, före detta brandstation? I förgrunden linspel (wirespel) på kärra med järnhjul.
Tierps brandstation, brandstationsbyggnad med brandtorn, två brandbilar av märket Scania-Vabis. Båda dessa brandbilar är av fabrikat Scania-Vabis, och tillhörde brandstyrelsen i Tierp. Den högra är en Scania-Vabis Typ II som hade registreringsnummer C1720, och den vänstra är en större modell, kanske en Scania-Vabis DLa eller CLc.
Vykort "Mölndal Torget" med utsikt från backen "Kråkans" mynning mot Gamla torget i början av 1900-talet. T.v. ses Delbancos oljeslageri och vidare Kvarnbygatan 39, Viktualieföreningens gamla butik som senare blev brandstation på Kvarnbygatan 41, Såget (gamla stadshusets föregångare) på Kvarnbygatan 43 och Malmgrens hus (speceriaffär) på Kvarnbygatan 45.
Människor och hästomnibussen står på Mölndals torg (senare: Gamla torget), okänt årtal. I bakgrunden ses från vänster Kvarnbygatan 39 och 41 som var Viktualieföreningens affär (senare: brandstation och garage för polisbilar och Mölndals målarskola). Kvinnorna som står till höger har med sig mjölkkannor.
Vy över Stora torget i Skänninge med två av stadens dominerande byggnader. Närmast rådhuset från 1770. Som så ofta i en mindre stad inrymde byggnaden verksamheter vid sidan av styrande som dömande myndigheter. På fasaden går att läsa att Östergötlands Enskilda Bank hade kontor en trappa upp. Annan information upplyser att byggnaden delvis upplåtits som skola, brandstation och telegrafstation. Bortom rådhuset reser sig den storslagna Vårfrukyrkan.
Hospitalskyrkan invid Hospitalstorgets södra sida. Vid tiden för bilden stadd i förfall eller möjligtvis under påbörjad rivning, varför bilden kan antas vara tagen kort före kyrkans demolering 1897. Tills dess hade upplysningsvis Östergötlands museum från 1886 disponerat kyrkobyggnaden för sina samlingar. Beslutet att riva kyrkan väckte debatt i Linköping. Bland förslagen fanns att förlägga stadens brandstation till området. Flertalet kvarstående byggnader från hospitalepoken fanns att tillgå och själva kyrkan nämndes kunna bli ett förnämligt redskapshus med plats för stall och "slangtorkningsinrättning i tornet". Av förslagen för återanvändning blev som bekant intet. En hållen tomtauktion vanns av byggmästaren Anders Ohlsson, som vidare lät uppföra det imposanta Hospitalstorget 2 på platsen.
Bild tagen vårvintern 1908. Annexet saknas och byggs några år senare och till vänster skymtar "schatullet" som plockas ner inom kort och återuppförs på Herrhagen, okänt var. På tomten är Ludvig Martins nybygge, under lång tid med posten som hyresgäst, inflyttningsklart 1910. Läroverkets gymnastiksal är oputsad, saluhallen är under uppförande och den invigs 30 oktober 1909, gamla lasarettet används som brandstation sedan 1905 och villan till höger, traditionellt kallad "bankens trädgård", ägd av översånglärare Lindh står kvar ett femtontal år och på den tomten invigs Baptistförsamlingens tabernakel 1925. Notera att skolgården är rena leråkern vid en blöt vår.
Linköpings fasta brandkår framför stadens dåvarande brandstation i den vad tiden kallat fröken Westrings gård invid Ågatan. I grunden fast brandkår hade staden haft sedan år 1891, då sex man anställdes mot en årlig lön av 100 kronor. Man hade tidigare stött sig mot en frivillig brandkår, som en tid avlösts av en värnpliktig, och som år 1881 landat i en organisation gemensam med polisen. Efter de svåra stadsbränderna i Sundsvall och Umeå 1888 krävde brandförsäkringsbolagen att brandberedskapen ytterligare måste skärpas i landets trästäder, och i Linköping skapades den ovan ständiga brandkår. Efter Maria Sofia Westrings död 1872 hade Linköpings stad erhållit gården som donation för bildande av ett så kallat arbetshus för stadens fattiga. Stadsfullmäktige kom vidare att döma ut gården såsom varande olämplig för ändamålet, och valde istället att låta en i sammanhanget skapad fond växa för en bättre lösning. Efter reparationsarbeten på gården kom den istället att från 1892 fungera som stadens brandstation, och var i funktion tills ny och mer ändamålsenlig station stod klar 1915. Upplysningsvis lät den nämnda fondens medel vänta på sig. Först 1928 beslutades att medel skulle utlösas som del i byggkassan för uppförandet av Hjälmsäters ålderdomshem.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.