Åby
Från 299 kr
österut, vy, stadsvy
Rolf Blomberg, packlåda, magasin, fotografi, photograph@eng
Fruktlådor i Torshill, Mörtfors. Lådorna tillverkade i början av 1950-talet, 1953-54 av Karl-Erik Bohmans morbror Algot Johansson, som även byggde och bebodde Torshill där lådorna fortfarande finns kvar. Algot Johansson avled 1973. Han var under en följd av år medlem i Mörtfors Fruktodlareförening, som han också var med och bildade i febr. 1946. I föreningens första årsberättelse skriver Algot Johansson som sekreterare bl a följande: "Föreningen hade vid årets början 37 medlemmar och vid dess slut 35. Under året har en kurs förekommit i trädgårdsodling".
Alexander Magnusson med familj Enligt församlingsboken så ägdes gården före 1915 av Alexander Magnusson, Väne-Ryr 1853-11-16 (änkeman 1912-02-10). Enligt församlingsboken fanns våren 1912 på Nyböle förutom Alexander äldsta dottern Selmas son David, Väne-Ryr 1899-12-30 och Alexander Magnussons yngste son Mårten, Väne-Ryr 1897-11-13 . Sonen Harry Magnusson, Väne-Ryr 1883-05-22 gift 1912-06-24 med Lovisa Öberg, Pernå Finland 1883-07-20, sönerna Mårten, Väne-Ryr 1897-11-13 och Erik 1894-06-24 och dottern Ester, Väne-Ryr 1891-12-22. Anmärkning: Huset byggt 1896 (ev 1898) står på stenfot (gaveln) enligt Leif Ryrå är bilderna tagna före 1915 för då köpte hans farfar fastigheten och etablerade bl a slakteri i uthuset nära bostadshuset. (Fiskartorpet avstyckades efter det att Ryrå köpt Nyböle)
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen ägde rum ända fram till 1978 då bruket lades ner.
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen pågick ända fram till 1978 då bruket lades ner.
"Teaterföreställning. Varbergs unglottor ordnade en soaré för att samla in pengar för att sticka strumpor till militären. Man uppförde då bl a 'Simon i Sälle', en danslek där man är utklädd till olika par. Stående från vänster: man med skägg ?, husaren Lisa Persson, borgmästare Ingeborg Abrahamsson, magister Margit Andersson, trädgårdsmästare Märta Björkström, fetlagd man Britta Westlund. Sittande från vänster: ?, husarfru Ingrid Strömberg, borgmästarfru Märta Berglind, magisterfru Ingeborg Nylander, trädgårdsmästarfru Gunvor Carlsson, den fete mannens fru Karin Munckhammar. Främre raden från vänster: bagare (stående) Barbro Elenius, bargarfru Gerolda Carlsson (fö en av Sveriges första flygvärdinnor), sotare Silva Carlsson, sotarfru Margit Carlsson, sjöman med fru okända men arbetade på Kustsanatoriet Apelviken."
Hyltebruks pappersbruk vid Nissan, ett av världens största tidningspappersbruk. Innan bruket anlades bestod platsen av sank skog vid Nissan med några små sågverk, en kvarn och några torp. Det var Anders Olsson, disponent på Rydöbruk ungefär en mil nedströms, som tillsammans med Johan Larsson (son till Lars Nilsson som ägde marken), som grundade Hyltebruk AB i december 1907. Anders hade ingenjörskunskaperna och Johan hade pengarna och 1908 påbörjades arbetet med att bygga upp bruket som blev navet för den bruksort som sedan växte fram här. Bruket har sedan ägts av bl a AB Papyrus och Stora Enso, som nu (2023) säljer det vidare till Sweden Timber.
Vävning på Runö, Misterhults skärgård. Vävstol med harneskutrustning. Greta Andersson, f. 1896, lärde sig väva på Gamleby folkhögskola. Vävar-Oskar Larsson lärde henne väva damast hösten 1920 hemma på Runö. Under 50 år vävde Greta Andersson åt hemslöjden i Västervik. Gretas syster Karin Holmberg, Runö, väver fortfarande damast men med dragutrustning. Greta Anderssons vävstol finns hos Ingrid Nilsson, Tuna. I Oskarshamns-Tidningen 1947 finns en initierad artikl om Greta Andersson och hennes vävkonst. Hon var även verksam som lärare för damastvävare i bl a Hallingeberg.
En man står i en båt på Fattighusån (mellan Stampgatan och Ullevigatan i Göteborg), 1950-tal. Givaren Roland Segerstam var med i Mölndals Motorbåtsklubb i många år under 1950 - 60-talen. De hade ett litet båtvarv och hamn intill lilla bron (i närheten av Mölndals sjukhus) vid Mölndalsån. Avgiften var 6 kr/år för båtplatsen. Många av båtägarna var yrkesmänniskor från industrier och småfabriker i närheten, som plåtslagare och rörläggare mfl. Föreningen hade ett rikt socialt liv och givaren har flertal historier om detta. Bl a talas det om en båtresa som gjordes från motorbåtshamnen genom Mölndalsån hela vägen via Göteborg och ända ut till Älfsborgs fästning. Relaterade motiv: 2004_0627 - 0628.
Broby. U 990, U 991.
Brunnby. U 1152, U 1151.
Skånella. U 310, U 311, U 314, U 315
Västerås, Smäcken. Runsignum: Vs 11
Domkyrkan. Runsignum: Vs 6, Vs 7, Vs 8, Vs 11
Bygdeå 49:1
Larv 268:1-3
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.