Norra området av stadsdelen Vasastaden i Linköping fick från 1900-talets mitt uteslutande bebyggelse av industriell eller affärsmässig prägel. Den hårt trafikerade Industrigatan gjorde bostadsbebyggelse mindre lämplig. Gatan tjänade därutom som del av Europaväg 4 från 1950-talets mitt till 1977. Bilden visar miljön vid den parallella Slöjdgatan.
Från 299 kr
1954 breddades Industrigatan i Linköping för att vidare tjäna som del av Europaväg 4. Den nya bebyggelsen som växte fram längs den bullriga gatan kom uteslutande att ha industriell eller affärsmässig prägel. Bilden visar miljön invid gatans sträckning utmed kvarteret Automaten.
Parti av Linköping omkring 1935. Vy över Stora torget mot väster. I förgrunden breder Carl Milles Folkungabrunn ut sig sedan 1927. I byggnaderna i fonden drev vid tiden de för äldre linköpingsbor välkända affärsrörelserna Sahlströms bokhandel och Axel Peterzéns manufaktur.
Jonn O Nilsons hus i Linköping 1898. Byggnaden uppfördes 1892-94 efter ritningar av arkitektfirman Fritz Ulrich & Eduard Hallquisth. Byggnadens markplan förbereddes för butiker. På bilden ses Herdina Lindbergs konditori och J C Krouthéns manufakturaffär. Andra våningen inreddes för kontor, bland andra för stadens Post och Telegrafstyrelse. I de övre våningarna skapades en ståndsmässig bostad åt byggherren. I bildens förgrund ses torghandel på Stora torget.
Nygatan 19 i Linköping 1967. Byggnaden kommer att rivas inom kort och ge plats för det kontors- och affärshus som restes i invid Gyllentorgets västra sida.
Ännu 1973 stod Malkus Anderssons lilla handelsbod med uthus kvar som miniatyrer invid Djurgårdsgatan. Dokumentation av Östergötlands museum inför rivning.
Storgatan i Valdemarsvik från Salutorget. Fotoåret 1962 var trähusradens öde beseglad efter beslut om nytt och modernt. Närmast Stora hotellet.
Utblick mot Stora torget i Linköping. Vy från Borgmästaregatan. Tiden är omkring 1965.
Tanneforsgatan 4 i Linköping. Reveterat och gråmålat timmerhus i två våningar. Pilastrar och fönsterramar i ljusare färg. Höga, smala butiksfönster mot gatan, övriga fönster av två rutors höjd. Byggt troligen under 1800-talets första hälft. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Hilmertz herrekipering och kappaffär på nuvarande adressen Ågatan 19 i Söderköping. Fasad mot Rådhustorget.
Solhaga i Österbymo uppfördes 1915 genom grosshandlare Georg Elmbergs försorg. Byggnaden inrymde två större butikslokaler i gatuplanet och fyra bostadslägenheter i de övre våningarna. Vid tiden för bilden var byggnaden som synes inte helt färdigställd.
Gatuvimmel runt Storgatan 24 i Linköping 1972. Reveterat och spritputsat timmerhus i två våningar. Fönstrens överstycken pryds med tandsnitt och bärs av konsoler. Utsmyckningens empirekaraktär tyder på en byggnadstid vid 1800-talets början. I senare tid har moderna butiksfönster tagits upp. Några av dem för Lennmalms Färg, en vid tiden välkänd butik i staden.
1954 breddades Industrigatan i Linköping för att vidare tjäna som del av Europaväg 4. Den nya bebyggelsen som växte fram längs den bullriga gatan kom uteslutande att ha industriell prägel. Ett exempel var KM (Konstruktions-Metall).
Kooperativa Handelsföreningens affär i Svinhult. Vardagligt endast kallat Affären. Uppförd 1939 med affärslokal i bottenplan och bostadslägenhet i övervåningen. Fotografiet kan varligt dateras till omkring 1950.
Hörntomten vid Nygatan-Bokhållaregatan i Linköping var med sitt centrala läge sannolikt bebyggd redan under medeltiden. Några detaljer om detta är dock inte kända, först i slutet av 1600-talet redovisar källor att gården då tillhörde rektorn och sedermera kyrkoherden Botvid Gladhem. Oavsett hur tomten då disponerades brann gården ned vid stadsbranden 1700. Bildens hus ger intryck av att ha uppförts vid 1700-talets mitt och hade därmed troligtvis slottsbokhållare Petter Schenling som byggherre. Under alla omständigheter kom gården länge att benämnas som den Schenlingska. Vid tiden för bilden, 1929, var byggnades bästa tider emellertid förbi och 1931 var den riven.
Bekanta råkas i ett hörn av Stora torget i Linköping. Vad som dryftades kan vi naturligtvis inte veta, och var ju heller inte för våra öron, men mötets tycks hjärtligt. Tiden anges varit 1913, vilket mycket väl kan stämma enligt bildens stämmning och markörer. I bakgrunden Hantverkaregatan 1 där urmakare Otto Theodor Cederqvist drev sin verksamhet.
1954 breddades Industrigatan i Linköping för att vidare tjäna som del av Europaväg 4. Den nya bebyggelsen som växte fram längs den bullriga gatan kom uteslutande att ha industriell eller affärsmässig prägel. Ett exempel var Motorcentrum på gatans nummer 30.
Torghandel på Rådhustorget i Söderköping 1951.
Ett lite till åren kommet par korsar Hamngatan mot Storgatan i Linköping. Året är 1967 och de har upplevt hela eller större delen av 1900-talet och följt sin stad som genomgått stora förändringar. När de ännu var i medelåldern var Storgatan kantad med hus från främst 1800-talet. Nu återstår endast en rest här vid gatans ände mot Hamngatan och snart är även dessa hus rivna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.