Porträtt av handskmakare Carl Johan Blohm, Linköping. Han drev länge sin verkstad från stadens S:t Kors kvarter 27. År 1875 lämnade han över rörelsen till sin son och flyttade med sin hustru till Tannefors kvarter 3. Från 1846 var han gift med Dorotea Wilhelmina Bredendich, född i Skeda 1828. Han blev änkling 1881 och avled själv året därpå.
Från 299 kr
Foto från år 1900 eller något av det första åren av 1900-talet (1898) (Fotografi i Stockholms Stadsmuseum). Vid Skeppsbron emellan Gustav III:s staty och Logårdstrappan ligga ångarna "Ångermanland" och "Härnösand II". Vid Gustav III:s staty ligga ångsluparna Josefina och Iris. Vid Blasieholmen 1) okänd, 2) Norrtelje, 3) Serla, 4) Dalaröström.
Interiörbild av maskinsalen. Trollhättans kraftstation kallas även Olidans kraftverk. Olidestationen är den äldsta bland de av staten byggda och ägda vattenkraftsanläggningarna. 1906-års riksdag tog utbyggnadsbeslutet, och arbetet startade samma år. Stationen uppfördes i 3 steg, varav de 4 första togs i drift 1910. Ytterligare 4 aggregat ingick i den andra utbyggnadsetappen som gjordes 1912-1914. Den tredje etappen om 5 aggregat slutfördes 1918-1921.
Göteborg. Säröbanans station i Göteborg, bangårdssidan, till vänster Slottsskogen. Tåg med ånglok nr 6 lånades från ÖCJ, Östra Centraljärnvägen. Loket var ett tenderlok med axelföljden 1C-2, det vill säga 1 löpaxel följd av 3 drivande axlar samt en tvåaxlig tender. Vid GSJ fick loket nummer 6. Det här loket återlämnades till ÖCJ efter år 1904.
F d stationsskrivare vid UGJ. Foto nr 3 av 6 som för början visade 10 st uppsagda stationsskrivare vid UGJ. De kvarlevande har därefter träffats vart 10:e år. Samma datum och samma tid för samkväm och fotografering. Fotografiet är tagit 21/6 1898 i Uppsala. Nedre raden från vänster: Greve Kalling, Victor Bergström, Pihl. Övre raden från vänster: Hallsenius, Johansson, Askerlund, Bror Bergström, Hagberg.
Trollhättans kraftstation även kallad Olidans kraftverk. Olidestationen är den äldsta bland de av staten byggda och ägda vattenkraftsanläggningarna. 1906-års riksdag tog utbyggnadsbeslutet, och arbetet startade samma år. Stationen uppfördes i 3 steg, varav de 4 första togs i drift 1910. Ytterligare 4 aggregat ingick i den andra utbyggnadsetappen som gjordes 1912-1914. Den tredje etappen om 5 aggregat slutfördes 1918-1921.
Utsikt från Mösseberg. 1 är det badhus, som byggdes sedan det första brunnit. 2 och 3 är flygelbyggnader, som efter något år sammanbyggdes med nr. 1. I andra våningen inrymdes den legendariska socitetssalongen. Denna byggnad finnes ännu kvar fast något ändrad.
Galeasen Natalia Charlotta.Byggd vid Koggen vid Hjortens udde i Vänern 1878 av skeppsbyggmästaren Jakob Andersson, Spången,Köpmannebro av ek och fur. Hade aldrig motor.77/67 registerton.Längd = 20 m. Bredd = 7 m. Djupgående = 3 m. Sista skeppare och redare var L. J. Jonsson, Otterstad, Kållandsö. Fanns kvar i registret till och med 1925 men slutade segla några år tidigare.
Brovakt vid Dalbobron. Denna bro togs i bruk redan 1913 (3 år innan nya trafikkanalen invigs) och revs 1965. Bron var 60 m lång, körbanans bredd drygt 4,5 m samt ca 1 m bred gångbana. Manövreringen skedde på elektrisk väg, och att öppna resp. stänga bron tog ca 90 sek. Bron blev efterhand enkelriktad med hjälp av ljussignaler. Nya Dalbobron invigdes 13 december 1962.
Nils Ström och Lars Westergren på JW plåtslageri skottar snö på taket på järnvägsbostäderna på St Larsgatan 3. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Interiörbild av turbiner i maskinsalen. Trollhättans kraftstation kallas även Olidans kraftverk. Olidestationen är den äldsta bland de av staten byggda och ägda vattenkraftsanläggningarna. 1906-års riksdag tog utbyggnadsbeslutet, och arbetet startade samma år. Stationen uppfördes i 3 steg, varav de 4 första togs i drift 1910. Ytterligare 4 aggregat ingick i den andra utbyggnadsetappen som gjordes 1912-1914. Den tredje etappen om 5 aggregat slutfördes 1918-1921.
Gruppbild av Cykelklubben Revansche, år 1936. På väggen bakom dem hänger deras emblem, CKR. Sittande i första raden: nr 3 från höger är Einar Andersson. Stående i andra raden: Ordförande Nestor Lund (8). Två män har dragspel i knät och en sitter vid trummor med texten ROYAL på.
Vykort, kvarteret Nordpolen, hus å tomt nummer 3 (205) fasad åt Norregatan 53, 6057, I detta hus bedrev ägaren Frans August Berggren (står själv i dörren) under många år en mindre kortvaruaffär, sålde postporton etc. emellan som han månatligen bedrev kolektörverksamhet för danska klasslotteriet, gåva av F A Berggren 14/2 1935.
Kasernvakten, omkring 1975 För att underlätta för de värnpliktiga att göra kortare besök i Strängnäs centrum ställdes ett antal cyklar till förfogande. De lånades ut av kasernvakten. Här var vakten kvar i kasern 4, så cyklarna är parkerade mot kasern 3 dit vakten sen flyttade. Utanför staket skymtar regementets korvkiosk, den flyttades några år senare till stadsdelen Djupa skogen.
Kompound-lokomotiv No 3 tillhörande Örebro-Köpings Järnväg. Tillverkningsår okänt. Ombyggt år 1870, 1897 och 1900. Cylinderdiameter 350/470 mm, slaglängd 508 mm, cylinderkvot 1.80, drivhjulsdiameter 1535 mm, ångtryck 10 kg, maximifyllning 0.85, arbetsfyllning lågtryck 0,60, arbetsfyllning högtryck 0.30-0.60, rostyta 1.00 kvadratm, tjänstevikt 23 ton, dragkraft 1600 kg samt kolförbrukning per lok-km Maj 1901 8.9 kg.
Handskriven text på kopians baksida: "S/S "Johan Sannes" besättning år 1921 Följande personer är identifierade: 1:e man fr. v. Kapten J.O. Johnard 3: -"- 1:e styrman G.J. Gustafsson 4:e -"- Övermaskinist A. Håkansson I mitten m. kubb 2:e styrman A. Christensson Mannen längst t.h. Frank Wickström, Uddevalla"
Scen ur revyn "PÅ KRYSS MED BEATA" år 1943 i I.O.G.T.-lokalen, Strömg., Kalmar. . Från v.: 1. Åke Andersson 2. Lennart Gustafsson 3. 4. 5. Skotte Linde 6. Stina Axelsson 7. Evert Franzen 8. Kerstin Karlsson 9. Inga-Lisa Andersson 10. Bertil Gustafsson 11. Bengt Engwall Foto 4/2 1943
Ivar Persson, i riksdagen kallad Persson i Skabersjö, född 3 maj 1901 i Svedala församling, Malmöhus län, död 20 oktober 1979 i Burlövs församling, Malmöhus län, var en svensk lantbrukare och politiker (bondeförbundare). Han var Sveriges ecklesiastikminister 195157 och riksdagsledamot i andra kammaren 193958. År 1959-1967 var han landshövding i Kalmar län.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.