Kråketorp. Runsignum Sm 17
Från 299 kr
Mellan Jönköpings stadspark och kasernerna på Smålands artilleriregemente gick en av stadens spårvagnslinjer. Här passerar en spårvagn över Vindbron, en klaffbro över Hamnkanalen.
I korsning Västra Storgatan - Kyrkogatan i Jönköping står en vägskylt med avståndsangivelser till Smålandsstenar, Ulricehamn, Vrigstad, Värnamo, Smålands Taberg, Falköping och Hjo.
Hamneda är en småort i Ljungby kommun och kyrkby i Hamneda socken som är belägen vid Lagan. I och kring Hamneda finns 590 kända fornlämningar, varav ett tjugotal hällkistor från yngsta stenåldern. Hamneda hade en hamn vid Lagan med ångbåtsförbindelse med Ljungby 1884-1898, innan Skåne-Smålands Järnväg öppnades för trafik 1899.
Vy över Bolmens samhälle med omgivningar. Bolmen är en småort i Angelstads socken i Ljungby kommun belägen vid och uppkallad efter sjön Bolmen, Smålands största insjö. Orten knöt samman de numera nerlagda smalspåriga järnvägarna Halmstad-Bolmen Järnväg (HBJ) (1889-1966) och Vislanda-Bolmens Järnväg (ViBJ). Förr fanns här ångbåtsförbindelser med de flesta platser kring sjön Bolmen. Poststationen fanns inrymd i järnvägsstationen.
Östra Smålands Järnväg (ÖVJ) som började byggas 1917 och togs i drift 1922, drogs genom Eke by och här byggdes även ett stationshus. Namnet Eke godkändes inte på den nya stationen på grund av förväxligsrisk med en redan byggd station. Styrelsen för ÖVJ föreslog namnet Smålandseke för den nya stationen, men detta godkändes inte av Kungl. Järnvägsstyrelsen som istället föreslog namnet Värendseke.
- Fotografi -
bank, gata
Gamla kyrkogården, Kalmar. Gamla kyrkogården är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Den anlades under 1200-talets första hälft då Bykyrkan, eller St Nicholai kyrkan som den också kallades, började byggas. Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till gränsen mot Danmark, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde staden till ett viktigt fäste. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod fram till 1670-talet, då den sprängdes. Då var Domkyrkan på Kvarnholmen i stort sett klar och stadens centrum hade flyttats dit. Kyrkogården blev dock kvar och användes fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. Det gula gravkoret ovan byggdes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. Kyrkogården idag Gamla kyrkogården har idag karaktären av en lummig park mitt bland Gamla stans trähusbebyggelse. Hela kyrkogården är gräsbevuxen och på området växer ett antal höga träd. Gravvårdarna är utspridda över hela kyrkogården men flest vårdar finns i söder och öster. I området finns också utplacerade stenar som markerar grunden för den rivna kyrkan. För besökarna finns skyltar som visar in till kyrkogården, en informationstavla och en minnessten med en planbild över den rivna kyrkan. I sydvästra hörnet av kyrkogården ligger det Stagnellska gravkoret. På kyrkogården finns såväl stående som liggande gravvårdar men de liggande hällarna är i majoritet. (Uppgifterna är hämtade från http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=656687)
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Utsläppet som var problemet, (reningen).
Sjön Bolmen, 1936.
Ateljéfoto. Fotot beställt av Albert Johansson, Norrhult.
En stensättning. Grav från järnåldern.
En stensättning. Grav irån järnåldern.
En stensättning. Grav ifrån järnldern.
En domarring från järnåldern.
En domarring. Grav från järnåldern utanför Kalmar.
En skuta i en hamnbassäng.
Ateljéfoto. Fotot beställt av Eva Hiertner, s/s Örnen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.