förråd, spån, hängränna, bod, fasad, garage, balkong, prästgård, källare, besiktning, tak, knutlåda, stuga
Från 299 kr
Lekaryd, Lekarydsån
Fanns det inget bättre sätt? Det sägs att museets flaggstång var Linköpings högsta (24 meter) innan den kapades något. Om det är med sanningen överensstämmande har inte kontrollerats för denna uppgift. Oavsett krävde ommålningen av den resta stången goda nerver. Foto 1955.
Torsåkers Frörenseri, tidigare Åsmundshytteböndernas tröskloge. Det stora vattenhjulet drev tröskverket och den vertikala stången från hålet under taket ner till vattenhjulet var förbunden med en hävstång till tröskverket för att reglera vattentillförsen på hjulet. Bilden finns med i Torsåkers Fotohistoriska Sällskap. Bildsida 1.
'Diverse fotografier från bl.a. dåvarande Nordrhodesia, nu Zambia, tagna av Konsul Magnus Leijer. :: :: En man sittande gränsle över stång m kudde i ena handen, en annan man faller av stången, ner på kuddar (lek). På däck på en båt, omgivna av människor.'
Ringlekar runt midsommarstången på Kustsanatoriet Apelviken under 1950-talet. Till vänster om stången sitter musikerna; en kvinna med dragspel och en man med gitarr. Kanske spelas "Prästens lilla kråka" för det ser ut som om dansarna "slinker ner i diket". (Se även bildnr KSA38)
Gränna sångsällskap sjunger vid Björkmans kulle på Grännaberget - "25 maj-sången". Nils Jarenskog dirigerar. Till höger utan mössa står Hans Roman. Det är kväll och mörkt.
Författaren och upptäcktsresanden Sven Hedin tackar director musices Hugo Alfvén "för sången", vid Uppsala universitets och Uppsala Studentkårs hyllning av honom på Uppsala centralstation
Stadshusträdgården. Stockholmare har i vårvärmen sökt sig till stadens vatten och slagit sig ner vid Stadshuset. Vy mot Riddarholmen. Skulpturen till vänster är Carl Eldhs "Sången".
Grybe golf, Gustavsvik 17 juni 1967 Två män klädda i vita skjortor och ljusa byxor spelar golf på en golfbana. Mannen i förgrunden bär en vit- och mörkrandig keps på huvudet och håller på och puttar ner den vita golfbollen med en klubba i ett intilliggande hål. Den andre mannen bär en vit- och mörkrutig hatt och står bredvid stången som en vimpel är fäst på och som står intill hålet. Han håller sin golfklubba i vänsterhanden.
Brud-dörren, brudporten är placerad på korets norra vägg. Här går brudparet med följe in vid vigseln och endast då. Stigluckan vid vägen utanför heter "Bräudläuku" och mellan den och brudporten sätts upp en allé av björkar på bröllopsdagen, som brudparet med följe går igenom. På bilden ser detta parti av kyrkan sliten ut, stenen är kraftigt algbevuxen. Bilden är tagen en sen kväll vid midsommar, den enda gång på året då ljuset når hit. Koret är byggt på 1280-talet och brudporten är utförd i gotisk stil. Det är unikt att ha en port på korets norra sida. Porten är byggd av gul, grå och röd kalksten som växlar med varandra. öppningen är utförd i två avsatser, s k språng, i vilka ursprungligen bör ha stått runda kolonetter. Den gotiskt böjda bågen ovanför sprången, arkivolten, har språng med rundstavar. Dörrposten bär upptill en vackert formad skiva, s k tympanon, vilken överst har en nedhängande lilja. Tympanonskivan har utanför sig en trepassformad s k mantel med en hängande palmett överst. I övergången mellan portalöppningens språng och arkivolten finns s k kapitälband dekorerade med finhuggna växtornament, skyddade upptill av profilerade täckplattor. Den yttre takformade avslutningen, den s k vimpergen, skyddas av hålkälade skivor. I dess topp sitter ett hugget lejon som prydnad. På den västra yttre posten finns en bevarad stenskulptur i form av ett huvud med växtslingor som kropp. Motsvarigheten t h saknas pga av en svår skada.
Kungafonden på Nordiska Kompaniet 1943. Tre leende kvinnor står bakom ett bord, under en skylt med texten "Den nya sången 'Med folket för fosterlandet' signerad av Conny Söderström Hela intäkten till Kungafonden". De visar fram texthäften för besökarna.
Kungafonden på Nordiska Kompaniet 1943. Tre leende kvinnor står bakom ett bord, under en skylt med texten "Den nya sången 'Med folket för fosterlandet' signerad av Conny Söderström – Hela intäkten till Kungafonden". De visar fram texthäften för besökarna.
Knysten. Korgmakare Carl Ramm, som har lärt sig yrket av sin far, tillverkar företrädesvis mindre korgar av god kvalitet. Han använder sig uteslutande av vide och sälg. Rötterna kan användas som material, men sådana korgar blir mindre hållbara och får ej så vacker ytfärg. En användes endast till större korgar av lägre kvalitet. Vilket insamlas under förvintern från minst 5 år gamla träd och buskar. Virket delas i fyra delar, varefter vidjan barkas. Denna skäres till, så att de avspjälkade spånen får önskad bredd. Spånens tjocklek beror helt på årsväxtens kraftighet. För att spånen skall bli mjuka och flätbara, läggs de i vatten. Materialet till stommen och varpen tages av virket närmast kärnan. Stommen spikas ihop medan varpen sticks in under flätningens gång och helt hålls ihop av spånflätningen.
Barnen har ordnat issnurra på Smiss vät norr om gården en barvinterdag i "Helgmillum" mellan jul och nyår. Det har tydligen varit en kallperiod eftersom Smiss vät frusit, men i beteshagen och på backarna i bakgrunden syns nästan ingen snö. Man har slagit ner en påle genom isen ner i vätens botten och fäst en tapp i pålen. Sedan har man hakat en lång stång i pålen, vilken är fäst i en kälke. Barnen skjuter stången framför sig, vilket medför stor fart på kälken längst ut i cirkelns periferi.
Häusating eller rättare sagt täckating betyder att agen skall läggas på taket på en enda dag. Agbasen skall se till att allt material finns på plats och räkna ut hur många som behövs för att klara arbetet på en dag. Sedan leder han arbetet under dagen. Åsarna och raftarna sattes på plats redan dagen innan, kanske hängde man agen om helarna då också, i o m att det är ett viktigt och tidskrävande arbete. 14 erfarna män står uppe på taket och lägger agen. De mest betrodda, byxkalarna, lägger agen ute vid gavlarna. De virar vidjor, den flätade agen, runt vindskaidsraften, den barkade stången längst ut. Det är mycket viktigt att detta görs noggrant, annars kan agtaket blåsa bort. T h nere på marken ser man en gubbe vira vidjor av agen. Det var ofta gubb-, sork- eller källingorkearbete. Övriga mindre erfarna la bördar med ag runt ett dubbelt rep, som bands ihop med ett bagghorn. Karlarna på taket drog sedan upp agbunten, här i fem banor. Agen trampades sedan fast mot raftarna. För att ytterligare packa agen slog man agen, vilket två karlar gör med en täckstake.
Masse har inväntat det rätta släpljuset på gaveln, varje detalj framträder tydligt och skuggor syns från sidoåsens ände och vindskaidsraften, stången längst ut som agen skall vara virad kring, men här har agen blåst bort. Raftarna, som agen ligger på, står på väggarna och stödjer sig mot de kraftiga åsarna högt uppe, vars ändar sticker ut på gaveln. Gaveln är byggd ända upp i nock i sten, utom en liten triangel högst upp, vilken släpper in lite ljus och luft, samt också ladugårdssvalan, som måste kunna komma in. Högt uppe sitter små vindögon skapade av vinkelställda stenar, detta är foderloftets enda ljusinsläpp jämte det från nocken. Man ser fyra rader med små träpluggar i väggen. Det är resterna efter byggnadsställningens bommar, vars ändar byggdes in i murverket när ladugården uppfördes, så gjorde man med alla stenbyggnader från 1100-talet och framåt. När byggnaden var färdig och man tog ner ställningen, högg man av bomändarna jäms med väggytan och putsade oftast över dem. Men här sticker de ut lite. Det gör också bjälklagens ändar längs långsidorna, säkrade med blaigare, stora träkilar. Masse har även sneglat på motivet t h om ladugården. Lammhushörnet som skymtar ramar in gården innanför. Där ser man en vagn och i bakgrunden skymtar grannpartens nya manbyggnad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.