Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min framor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevets första sida.
Från 299 kr
Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min farmor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevet hopvikt, adressidan.
Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min framor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevet uppvikt, andra och tredje sidan.
Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min framor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevet uppvikt, första och sista sidan (adressidan).
Fru Ellen Lundmark. 41 Brahegatan 41 II, Stockholm. Käraste, jag reser härifrån i morgon tisdag kl. 12.43 med ankomst till Stockholm 9,19 på kvällen. Kan du så möt mig vid spärren. Om jag ändrar resplan - är vädret lämligt reser jag möjl. till ett par landskyrkor - så telegraferar jag i god tid på dagen. För övrigt allt väl. Många hälsn, Din ...... Skara d. 28 sept. 1925.
'Vy med berghällar och simmande lunnefåglar i havet. :: :: Text på baksidan av fotot: ''5 st lunnefåglar i Norrviken. Fotografiet är taget mellan stenar vis vattnet, där jag låg med en gammal presenning över mig, vilken jag fick låna av Oscar Engelbrektson, Hunnebostrand. Jag fick vänta över 1 timme i den stekande solhettan innan lunnefåglarna vågade simma in till deras bohål på Västholmen. Jag konstateade att det fanns 3 par häckande på Västholmen och 6 par på Östholmen.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
'Bo med 2 st ägg av dvärgmås. :: :: Text på baksidan av fotot: ''Dvärgmåsens bo med 2 st fullruvade ägg, det enda boet i skrattmåskolonin på ca 300 par. Ingengör F. Reuterwall, Varberg, meddelade mig att han sett dvärgmåsen ett par år, men trodde inte att den häckade där. Reden var 40 cm hög och 20 cm i diameter samt bestod av torrt starrgräs.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4544:1-35.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''En ejderhona flög upp framför mig ur sin rede med 5 ägg stänkande exkrementer över ängen vid uppfloget. Man ser på bilden honans rikliga dun. Bilden togs på 40cm avstånd. Det låg högst uppe i en bergklfta.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Bo med 3 st ägg av fiskmås, i bergskreva. :: :: Text på baksidan av fotot: ''Detta fotografi tog jag på ett fiskmåsbo i en bergskreva med 3 st ägg dekorerade med vita blommor. Måsarna och tärnorna var de mest aggressiva, som jag varit med om,. De störtdök ideligen och skrek så det slog lock för öronen. Exskrementer från tärnorna sprutade om mig. Fotot är taget på en meters avstånd.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4540:1-24.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Denna bild visar Algot Anderssons garvade näve, då han håller nere den stora enen med korpboet. Man ser på bilden de blinda ungarnas skrik. Han körde mig med sin motorbåt 9 och 16 maj till Yttre och Inre Lön, Ramnö och Brokö.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
Det sjätte vykortet från Carlos Rogberg till Yvonne Gyldén. Text: " ej bryta is, och isbåtar hafva de ej, men det värsta af allt, är att ingen av argentinska expeditionens medlemmar har sett is annat än i konjaks eller whiskeyglasen. Jag får här nöjet att presentera en gammal bekant Hr José Salazar, som nu är i B. Aires, och god vän så väl till Gyldén som mig sjelf. Som vi kan se lefver han fortfarande"
Det sjunde vykortet från Carlos Rogberg till Yvonne Gyldén. Text: " godt och passerar aldrig sina 39 år, hvilka han hade då jag träffade honom i Stockholm för tre år sedan. Till slut beder jag eder om ursäkt för detta långa brefkortsbref, med den förhoppning att min dristighet urskuldas mig, tillfölje af den helsning som jag öfverför, och emottag fru Gyldén min försäkran om min största högaktning och en hjertlig omfamning till edra charmanta barn. Carlos Rogberg"
"Att enligt av Hudiksvalls Nyheters Nya Aktiebolag för mig, Notarius Publicus i Hudiksvall, företedd tryckerijournal, däri noggranna anteck- ningar dagligen gjorts, tidningen Hudiksvalls Nyheter, uplaga A. och B. varje utgivningsdag under tiden från om med den 1 januari till och med den 30 juni 1926 tillsammans utgår i en medelupplag av 5017 stycken exemplar, det varder härigenom på begäran till bevis meddelat, Hudiksvall den 2 juni 1926. " Ex officio: (går ej att uttyda namnet)
[Baksida] "Kalmar 13/7 1912. Hjärtligt tack för vänliga kortet, som gladde mig mycket. V g hälsa din Fru och lilla fröken och alla dina släktingar som jag har nöjet känna. - Som jag ännu icke fått något fotografi öfver mitt sommarresidens på Öland så sänder jag härmed en vy af K[almar] slott, hvilket det närmast liknar. Jag lefva där i olympisk ro. Din solbrynte broder R R B"
I Falkenberg ligger idag mitt i stan restaurang Kvarnvingen i ett kvarter med samma namn. Vid denna plats låg förr - som bilden visar - en väderkvarn. Kvarnen stod från början i Tågarp i Vinberg men flyttades till Falkenberg i slutet av 1800 - talet. Mjölnare Jönsson, "Mig" kallad, lät dock efterhand kvarnen förfalla och en kvarnarbetare vid Valskvarnen byggde om den till en elektrisk kvarn, "Falkenbergs Elektriska Tullkvarn". Stugan till höger kallades "Far på Måsens". Till vänster låg polismannen Berntssons stuga. Text från boken Severin Nilsons Halland. Se även post 00405 En kopia finns i fotopärmen "Severin Nilson" på Falkenbergs museum.
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av Karseforsen med män som står på en bro och blickar ner i forsen. Text på baksidan: "Nu undrar väl A_a hur jag mår. Jag börjar nu bli så kry å duktig, orkar gå långa vägar känner mig endast lite darrande. Ovant få moja sig så här, jag njuter i fulla drag. Här är så vackert och härligt, sköna strandbad är nu brun som en neger. D. ... reser jag härifrån till en väninna i Tyskland där jag blir en tid, roligt. Många hälsn. från Amandas tillgifna Lydia R".
Grottstugan på Kinnekulle. Bebodd av tjuvskytten Lasse med fru och barn. Med länsmans hjälp blev Lasse tre gånger driven ur socknen - men kom alltid tillbaka. Vistades så i sju år inom kommunen utan att bönderna kunde utfundera var han höll hus om natten. Till sist blev hans vistelseort upptäckt på själva länsmansbostället, där han i en otillgänglig grotta i berget uppförde sin bostad. Då länsmannen fick spörja detta sade han till bönderna: "Har Lasse sökt skydd hos mig, får han också stanna till dödagar." Lasse var så skicklig skytt och kände skogarna så väl att, vad vilt som än önskades till en bestämd dag, kunde han leverera redan tidigt på morgonen.
S:t Eriks grotta. "Vid S:t Eriks grotta på Marstrand på nedersidan av fästningen ut mot havet ligger S:t Eriks park i en dalsänka men kan ej växa högt på grund av de hårda västanstormarna. Här nere i denna grotta frågade jag en gammal marstrandsbo en gång varigenom staden fått namnet Marstrand då svarade han mig att det var en skuta som hade förlist här utanför och höll på att sjunka men var i s.k. marvatten när den strandade på ön och därför fick namnet Marestrand som sedan blivit ändrat till Marstrand."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.