De tre stallposterna under rast utanför stallet, framför vänstra husaren gödselkorg och pilk. Så fort en häst förrättat sina behov skulle gödseln omedelbart tagas bort så att den ej stampades ner i halmbädden. Skolpojken kan vara Henning Odelberg, son till ryttm Wilhelm Odelberg.
Från 299 kr
'Monteringen av Göteborgs Naturhistoriska museums elefant, från Angola. :: :: Grundstommen är lerklädd och lerformen bearbetas av konservator David Sjölander. Trasor täcker delar av lerformen för att denna inte ska torka för fort. :: :: Fynddatum: 1948-12-04. Elefanten skjuten och monterad av David Sjölander. :: :: Elefanten finns utställd på Göteborgs Naturhistoriska Museum i däggdjurssalen. :: :: Ingår i serie med fotonr. 4576:1-18.'
"Hitta på Liseberg" rätt och fort som brevbärare skulle fjorton 12-åriga pojkar göra. De representerade sju ungdomsgårdar i Göteborg, belägna inom var sitt postutdelningsområde. Med sina resp. postutdelningsområdens beteckningar på magen gällde det för dem att dela ut tio brev med adresser inom Liseberg. Här är samtliga deltagare.
Enligt senare noteringar: "Följande text tillhörde bilden införd i veckotidning på 1970-talet; 'Min svåger i Munkedal harvade med kor, som så många andra förr. De var goda dragare, men fort gick det inte. Familjen kom ut med kaffe. Tidningsart. var två sidor om Färdigs verksamhet som fotograf. Svågern var Hjalmar Olofsson." (BJ). Se även UMFA30183. Text på asken: Hjalmar med kor.
fjäder, porträtt, pipa, indian, fotografi, photograph@eng
bebyggelse, landskap, vy, befästning, fotografi, photograph@eng
Kajsa i Dyhålet. Mormor till Konrad Gustavsson, Stenåsen. På armen har hon, som alltid när hon var ute, sin "stickekorg" innehållande en stickstrumpa. Hon stickade medan hon gick. Stina Kajsa Andreasson, född 3/8 1834, död 19/7 1924. Gift med Gustaf Johansson, f 1834. Fyra döttrar. Hon var inte ensam om att bära spånkorgen med sticket i på sina promenader. Många gummor gjorde sammaledes för att utnyttja den tid som annars skulle "gått bort", så fort man måste förflytta sig någonstans. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Persien. Vänstra bilden: "Teheran nov. 1912. En avdelning av Intendenturskolan. Nicolin och jag hava delat upp ämnena mellan oss. Undervisningen meddelas på franska, som av våra mycket intelligenta tolkar översätts till persiska. Många av eleverna förstå emellertid, och några kunna även tala franska. De fatta fort och lära sig lätt, dessa persiska, armeniska eller turkiska ynglingar, men det blir ändå icke mycket av dem de skola stjäla så snart de komma åt." Högra bilden: "Teheran nov. 1912. En avdelning av Intendenturskolan. Den vackra löjtnanten längst fram är överhovstallmästaren hos shahen. Utom andra utmärkelser innehar han en medalj för en avhandling på franska om ämnet 'Franska inflytelser...' ja, jag minnes icke på vad, men ämnet var högst scientifiskt. Han kuggades i intendenturskolan, ty han kunde icke ens de fyra räknesätten." (Anteckningar av Harald Lundberg). Sida ur fotoalbum från Harald Lundbergs vistelse i Persien.
Persien. Vänstra bilden: "Teheran nov. 1912. En avdelning av Intendenturskolan. Nicolin och jag hava delat upp ämnena mellan oss. Undervisningen meddelas på franska, som av våra mycket intelligenta tolkar översätts till persiska. Många av eleverna förstå emellertid, och några kunna även tala franska. De fatta fort och lära sig lätt, dessa persiska, armeniska eller turkiska ynglingar, men det blir ändå icke mycket av dem – de skola stjäla så snart de komma åt." Högra bilden: "Teheran nov. 1912. En avdelning av Intendenturskolan. Den vackra löjtnanten längst fram är överhovstallmästaren hos shahen. Utom andra utmärkelser innehar han en medalj för en avhandling på franska om ämnet 'Franska inflytelser...' ja, jag minnes icke på vad, men ämnet var högst scientifiskt. Han kuggades i intendenturskolan, ty han kunde icke ens de fyra räknesätten." (Anteckningar av Harald Lundberg). Sida ur fotoalbum från Harald Lundbergs vistelse i Persien.
Vy över Skoghallsverken. Fotografens ant: A.B. Rylander o Asplund, Stockholm tagna i Skoghall 1936. Elektrokemiska fabriken byggdes av Uddeholms AB i Värmland. Uddeholm ägde stora skogar och stålverk under lång tid och under slutet av 1800-talet började man med massaindustri. Till massaindustrin behövdes klorkalk för blekning och en del lut. Anläggningarna i Värmland hade besvärligt med transporter varför idén om egen tillverkning kom upp. 1910-talet. Under denna period byggdes en första anläggning i Stjernsfors för klorkalk, vilken gick under 1916 - 1917. 1918 flyttades delar av anläggningen till Skoghall där massaindustrin precis byggdes upp. Fabriken i Stjernsfors lades ned så fort anläggningarna i Skoghall hade kommit igång. 1920-talet. Konjunkturen var extremt besvärlig 1921 för den svenska kemiindustrin och 50% av arbetarna avskedades. Fabriken på Skoghall utvecklades emellertid och 1924 utökas kapaciteten med nya celler. 1929 utökas kapaciteten ytterligare och man bygger en kondenseringsanläggning för flytande klor. Flytande klor transporteras nu på järnväg. 1950-talet. Ättiksyra behövdes som råvara och en fabrik baserad på sulfitsprit från Skoghall sattes upp. Ammoniak kunde tillverkas 1955 eftersom klorproduktionen ökat tillräckligt för att vätgas skulle bli tillgänglig som råvara. 1958 byggdes den sista kvicksilvercelltypen. Fabrikens grundare Sten Kjellgren avgår med pension 1955 och under 1956 läggs inriktningen om mot färre produkter i större volymer. 1960-talet. Ättiksyratillverkningen läggs ned. Natriummonokloracetat börjar tillverkas 1964. En ny monoklorättiksyrafabrik är klar 1961. Tritillverkningen från acetylen blir omodern och 1969 byggs en ny trifabrik på licens av PPG i USA. Källa: http://www.basechemicals.akzonobel.se
Större grupp män på svetsningskurs vid Skoghallsverken. Elektrokemiska fabriken byggdes av Uddeholms AB i Värmland. Uddeholm ägde stora skogar och stålverk under lång tid och under slutet av 1800-talet började man med massaindustri. Till massaindustrin behövdes klorkalk för blekning och en del lut. Anläggningarna i Värmland hade besvärligt med transporter varför idén om egen tillverkning kom upp. 1910-talet. Under denna period byggdes en första anläggning i Stjernsfors för klorkalk, vilken gick under 1916 - 1917. 1918 flyttades delar av anläggningen till Skoghall där massaindustrin precis byggdes upp. Fabriken i Stjernsfors lades ned så fort anläggningarna i Skoghall hade kommit igång. 1920-talet. Konjunkturen var extremt besvärlig 1921 för den svenska kemiindustrin och 50% av arbetarna avskedades. Fabriken på Skoghall utvecklades emellertid och 1924 utökas kapaciteten med nya celler. 1929 utökas kapaciteten ytterligare och man bygger en kondenseringsanläggning för flytande klor. Flytande klor transporteras nu på järnväg. 1950-talet. Ättiksyra behövdes som råvara och en fabrik baserad på sulfitsprit från Skoghall sattes upp. Ammoniak kunde tillverkas 1955 eftersom klorproduktionen ökat tillräckligt för att vätgas skulle bli tillgänglig som råvara. 1958 byggdes den sista kvicksilvercelltypen. Fabrikens grundare Sten Kjellgren avgår med pension 1955 och under 1956 läggs inriktningen om mot färre produkter i större volymer. 1960-talet. Ättiksyratillverkningen läggs ned. Natriummonokloracetat börjar tillverkas 1964. En ny monoklorättiksyrafabrik är klar 1961. Tritillverkningen från acetylen blir omodern och 1969 byggs en ny trifabrik på licens av PPG i USA. Källa: http://www.basechemicals.akzonobel.se
Festligheter vid Algots hage i Tyringe. Här gäller det att springa så fort man förmår med ett ägg i en sked. Alla ser intresserat på. Stig Eriksson leder. Hans mamma, Karin Eriksson, är den blonda kvinnan i ljus klänning, till vänster i bild. Hon samtalar med Siv (Skräddartorp). Till höger om kvinnorna står Einar-Lasse (Säterbo) i uppkavlade skjortärmar. Den unge mannen, bakom honom, är Hans Nilsson. Mor och dotter, mitt i bilden, är Thyra Kellander och Margareta Kellander (Tyringe). Bakom dem står John Johansson med Ingrid Persson (prickig kjol), Johns hustru Anna Johansson (Tyringe) med väskan och Ingrids man Per-Erik Persson (Tyringe) i mörk kostym. Intill honom står en man med hatt och glasögon, det är Oskar Larsson, korgmakaren i Tyringe. I bildens övre högra hörn står en grupp tonårsflickor i lika dana rutiga kjolar. Bakom dem står fyra grabbar. Den andre, från vänster, är Lars Andersson (Kärret). En barnvagn till höger i bild. Vimplar är uppsatta över festområdet. Bås med tombola och annat är uppställda.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.