Förste baningenjör Axel Poring (med hunden) arbetsledare för första arbetssträckan från Gällivare vid järnvägsbyggnaden Gällivare-Porjus. Civilingenjör Håkan Bodman arbetsledare vid andra arbetssträckan vid samma bygge. Möte vid gränsen mellan avdelningarna. Porings hund hette "Lasse" därför att han var så liten. Transport av material över kavelbroar. Statsbanebyggnaden Gällivare-Porjus
Från 299 kr
gårdsinteriör, rivningshus
rivning, gårdsinteriör
Husen i egnahemsföreningen på Östermalm under uppförande. Föreningen bildades av anställda vid Varberg-Borås järnväg. På bilden ses arbetare och arbetsledare, eventuellt blivande ägare framför en del av villorna. Från 1905-1906. (Se VMA8828 för fler uppgifter.)
Habo Laggkärlsfabrik. Ingenjör Rune Ahlberg, Wedaverken i Södertälje var företagets säljchef för pallboxar och Retembalådor. Aluminium profilerna framställdes i Wedaverken. Vid "Stavsågen" i Habo står han tillsammans med Nisse Nyman, som var arbetsledare för lådornas produktion på Laggkärlsfabriken.
Kupémästare Tore Welinder t v är arbetsledare, en uppgift som kräver sin man på en så här stor kupé. Öpj Torbjörn Björnstedt t h håller på med klumpsortering till Norrköping och områdena söder därom.
Örebro. Statens Järnvägar, SJ.Köping-Hults Järnvägs gamla stationshus. Här bodde från början arbetsledaren vid KHJ Teo Smith, enligt uppgift av Direktör Ericsson, ASEA, som var född i huset.
Örebro. Statens Järnvägar, SJ.Köping-Hult Järnvägs gamla stationshus. Här bodde från början arbetsledaren vid Köping-Hults Järnväg, KHJ Teo Smith. Eldrift 1932.
Anläggning av Stretereds idrottsplats (senare Kållereds idrottsplats) 1938-1942. Arbetsledaren Ivar Andersson och två elever (Knut Österberg och en okänd) från manliga arbetshemmet vid Stretereds skolhem. Hästen hette Dunder. "Ur Ivars fotoalbum."
Postkupén ser ut som den gjort förut, men organisationen är något annorlunda. Kupémästare Tore Welinder, närmast, har befriats från arbetet med värdet och kan helt ägna sig åt att vara arbetsledare. Områdessorterar och expedierar all värdepost gör överpostiljonerna Osborne Raask och Anders Stenke.
Gideå kyrka. Till att börja med hölls kyrkliga sammankomster i en lada i Norrgidsjö. Gideå hörde vid denna tid som kapellförsamling under Arnäs och blev senare 1811 annex samt eget pastorat 1822. Under åren 1804-1809 började en kyrka uppföras av timmer, ut- och invändigt försedd med stående brädfodring. Torn tillbyggdes åren 1812-1813, enligt uppgift i inventeringsprotokoll 1831, enligt andra källor 1823 (Bygdén). Invigningen skedde däremot inte förrän 1818. Tornet ritades av stiftsbyggmästaren Simon Geting och byggdes upp sommaren 1815 enligt sockenstämmoprotokoll. Geting bodde i prästgården 49 dagar. Till hjälp som arbetsledare och byggmästare hade han snickaren Jonas Arnström.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.